Lonestatistik

Bra ingenjörer trots brister i matte

Högskolornas diagnostiska prov visar att studenterna har allt sämre förkunskaper i matte från gymnasiet när de börjar ingenjörsutbildningarna. Men inget tyder på att vi får sämre ingenjörer. Tvärt om.

När Svenska Dagbladet för drygt en vecka sedan redogjorde för hur förstaårsteknologernas mattekunskaper hade rasat sedan 1990-talet presenterades det som ytterligare ett bevis för att det går utför med svenskt utbildningsväsen.

Hur ska vi i framtiden få fram riktigt bra ingenjörer om de inte ens kan räkna när de kommer till högskolan?

Men för det första är larmet om teknologernas mattekunskaper ingen nyhet – så här har det varit ganska länge. För det andra är det osäkert vad det betyder för de ingenjörer som fem år senare lämnar utbildningarna.

Ingenjören försökte få svar på frågan om sämre ingångskunskaper verkligen leder till sämre ingenjörer och fick en delvis annan bild av problemet.
Vi börjar på KTH där professorn i matematik Hans Ringström dock är bekymrad över att någon kan tro att han eller hon ska kunna ta en civilingenjörsexamen utan att klara gymnasiematten.

– Matematik är ett grundläggande språk som vi använder för att formulera problem, både inom matematik och inom fysik. Om man inte har språket tillgängligt blir det ett problem att genomföra även andra delar, säger Hans Ringström.

– Det här är ett genomgående problem. Man kan gå vidare i utbildningssystemet utan att har lärt sig det man borde. Eftersom man börjar med matematik i grundskolans första klass ackumuleras problemet om man inte hänger med.

Men även om det är ett problem att kunskaperna i grund- och gymnasieskolan sjunker är det inte säkert att det leder till sämre ingenjörer. Anders Axelsson, rektor för Lunds Tekniska Högskola betonar att matematiken är ett av de definierande inslagen i ingenjörernas utbildning.

”Vilka är det i samhället som kan räkna?” brukar han fråga. ”Det är ingenjörerna. Därför ska man nog ha en ganska hög ribba för ingenjörer när det gäller matematik.”

Samtidigt säger en majoritet av dem som Ingenjören talar med att klyftan mellan matematiken och de ämnen där teknologerna ska tillämpa sina matematikkunskaper är stor. Matematiken lärs ofta ut utan koppling till praktisk tillämpning. Teknologerna ser inte vad de ska använda den till och när de slutligen kommer till den kurs där matten skulle ha kunnat användas har de glömt den – eller hoppat av.

Anders Axelsson konstaterar att utbildningarnas upplägg är en större fråga än hur mycket matematik högskolestudenterna kan när de börjar på en ingenjörsutbildning. Dagens studenter kan andra saker.

– Varför utnyttjar vi inte deras datorvana bättre? frågar han sig. Vi borde använda datorernas beräkningskapacitet för att lyfta undervisningen. Vi skulle kunna lägga in en kurs där man gör exempelvis flödessimuleringar som kräver ett matematiskt tänkande, så att man ser tillämpningarna. Vi har vissa sådana kurser, men inte för alla.

Samtidigt konstaterar han att studenterna i årskurs fyra och fem har väl så mycket matematik som de i årskurs ett.

– De löser problem som man inte kunde lösa för tjugo år sedan. Med hjälp av det bättre datorstödet kan vi formulera uppgifterna mer realistiskt i dag, säger han.

Att studenterna i dag inte kan samma saker som tidigare har man sett också på Chalmers där teknologerna i höstas fick samma diagnostiska matematiktest som för drygt 20 år sedan. Då klarade 27 procent av de sökande den svåraste uppgiften. I höstas klarade knappt fem procent samma uppgift. Andelen som kunde svara rätt på provets övriga frågor hade också sjunkit.

– Om man mäter samma sak i tjugo år utan att ta hänsyn till utvecklingen och till exempel till vilken betydelse datorer har i dag så hamnar man fel, säger Mikael Enelund, biträdande professor i tillämpad mekanik på Chalmers och programansvarig för civilingenjörsprogrammet i maskinteknik. Det viktiga är vad de kan när de är klara här och de resultaten har verkligen inte sjunkit.

Han säger att teknologerna i dag kan ta sig an avancerade problem redan första året – problem som förr kanske kom fjärde studieåret. Stig Larsson, professor i matematik som undervisar maskintekniksteknologerna, menar att teknologerna visserligen är litet sämre på exempelvis algebraiska manipulationer men att de inte alls blir sämre ingenjörer.

– Nej, jag tror nog att de har bättre kunskaper i dag. Det ser vi ju i de avancerade projekt och examensarbeten de genomför i högre årskurser.
– Studenterna nu är ofta mycket datorvana och de vågar testa saker och ting på ett helt annat sätt, säger Mikael Enelund. Hos oss handlar det absolut inte om att sänka några krav men utbildningen måste hela tiden utvecklas i takt med tiden.

På maskinteknikprogrammet har det handlat om att läsa mattekurserna parallellt med de ämnen där matematiken tillämpas för att visa vad den ska användas till. Just-in-time-undervisning kallar Mikael Enelund det och upplägget har lett till att studentvägledaren inte längre får frågan ”varför ska jag läsa matematik” av studenterna.

Dag Wedelin är docent i datavetenskap, också han på Chalmers. För tio år sedan upplevde han att studenterna inte förstod till vad eller hur de skulle använda mattekunskaperna de slog i sig första året. Då lade han upp en sjuveckkors kurs med kontkreta problem som en ingenjör kan träffa på. Han kallar det att aktivera teknologernas mattekunskaper.

– Medianstudenten som kommer till mig andra året kan mer än han eller hon har förmåga att använda, men det är för enkelt att säga att matematikundervisningen har varit dålig. Det är mer som att vissa pusselbitar saknas.

– När ingenjörerna kommer ut är det ju ingen som säger ”åh är du från Chalmers, vi har en andragradsekvation vi behöver hjälp med”. Så fungerar det ju inte, utan det är effektivare logistik eller en bränslesnålare motor som är problemet. I kursen får de analysera problemet och se hur de kan använda sin matte för att lösa det. Det handlar om att ta kontroll över problemlösningen.

Reaktionerna på kursen har varit översvallande och Dag Wedelin har fått höra att ”jag har lärt mig ett nytt sätt att tänka” och mycket annat.

Kanske är de dåliga resultaten på de diagnostiska proven ett tecken på att matematikundervisningen i grund- och gymnasieskolan inte fungerar. Men högskolorna gör sitt yttersta för att lära ingenjörerna vad de behöver behärska och tycks snarast behöva en delvis annan och mer tillämpad matteundervisning för att möta kraven.

Per Fagrell, ansvarig för kompetensfrågor på Teknikföretagen, får inte heller några signaler från företag som rekryterar ingenjörer att kvaliteten på ingenjörerna har sjunkit.

Istället upplever han att det finns en stor efterfrågan på ingenjörer som är kunniga på andra områden än inom matematik på högsta nivå.

– Vi utbildar fler ingenjörer i dag än tidigare och några behöver fortfarande vara väldigt duktiga på matte för att kunna göra avancerade beräkningar, men den växande gruppen av ingenjörer behöver ha annan kompetens som företagen efterfrågar. Det handlar till exempel om kunskap inom helt nya teknikområden, språk, projektledning och analytisk förmåga. Ingenjörsyrket har blivit bredare i dag, säger Per Fagrell.

Han tycker också att man ska vara medveten om att oron för kvaliteten på ingenjörsutbildningar inte är något nytt.

– Från äldre ingenjörer hör jag ibland kommentarer om att utbildningen var bättre förr, på deras tid, men så har man alltid sagt. När Industriförbundet grundades för etthundra år sedan handlade en av förbundets första punkter om att få ordning på utbildningen av ingenjörer som höll alldeles för låg nivå.

Jenny Grensman, Sture Henckel, Ania Obminska och Karin Virgin

Kommentarer (3 st)

  • Skitbra! Lärde mig verkligen någonting av detta!!!!

  • Den verkliga orsaken:

    * Antalet utbildningsplatser på högskolorna har expanderat bortom all rim och reson de senaste 20 åren (över 500%).
    * Kvalifikationerna hos de sökande har därmed sjunkit drastiskt.
    * Examinationsgraden har således också sjunkit drastiskt och är nere på <50%.
    * Nu vill man kunna slussa ingenjörerna genom utbildningen utan att behöva bekymra sig om kvalitetskrav.
    * Lösningen blir således att dra ner på matematiken och andra ingenjörsmässigt grundläggande och svåra kurser.

  • Det stämmer med all säkerhet att kunskaperna som behövs för ett visst yrke hela tiden revideras och utvecklas med samtiden. Idag behöver ju knappt någon ens kunna skriva för hand längre, då nästan allt görs via dator eller annan teknisk utrustning. Sedan är ju ingenjörsyrket väldigt brett. Som det står här: http://www.studeravidare.se/utbildningar/civilingenjorsutbildning så kan ju en civilingenjör likväl jobba som personalchef som mer tekniska uppgifter, så de traditionella mattekunskaperna kanske inte nödvändigtvis har samma vikt som tidigare.

Berätta om glastaket!

Nu ska Ingenjören titta närmare på det berömda glastaket. Därför vill redaktionen få kontakt med kvinnliga ingenjörer som vill berätta hur de det gick till när de knuffades åt sidan och hur det känns att inte bli tagen på allvar. Är du en av dem? Hör av dig till redaktionen! Läs mer här.

Ingenjören 1/2017

Ingenjören 1_2017Nummer 1 är ute nu! Klicka på omslaget och läs. Det finns också att ladda ner som pdf här, samt genom www.Qiozk.se. Äldre nummer hittar du under Magsinet/Arkiv i toppmenyn eller här.

Utmaningen

I Ingenjören 1/2017 kan du läsa om Maja Reichard, som har lyckats kombinera en civilingenjörsutbildning på KTH med att delta i två Paralympics där hon tagit fem medaljer. Men sin största studieutmaning på KTH är hon ensam om. Du kan läsa texten som pdf här.
Utmaningen_2017_01

Dilemmat

Per-Anders Enkvist trodde att cirkulär ekonomi var ett buzzword som snart skulle ha snurrat klart. En rapport, en bok och flera års arbete senare har surrandet bara tilltagit. Intervjun kan du läsa i Ingenjören 1/2017, eller ladda ner artikeln som pdf här.Dilemmat_2017_01

Om kommentarer

Vi på redaktionen har bestämt oss för att ha en restriktiv policy när det gäller vilken ton som tillåts i kommentarerna på hemsidan, för att hålla en så hög nivå som möjligt på diskussionerna.  Vi vill inte censurera några åsikter, men förbehåller oss rätten att inte godkänna kommentarer som innehåller någon form av personangrepp eller som på annat sätt kan ses som stötande. Vi kommer också att avvisa irrelevanta kommentarer.Om vi väljer att inte godkänna en kommentar, kontaktar vi i regel den som har skrivit kommentaren (förutsatt att en korrekt mejladress finns angiven) och ber honom/henne att omformulera sig. Tre veckor efter en artikel publicerats stänger vi kommentarerna till den.Vi prioriterar kommunikation med våra medlemmar framför anonyma kommentarer där det inte går att se vem som skriver.

LEDIGA JOBB

 

Trafiktekniker
Kalmar kommun

Mätningsingenjör
Kalmar kommun

Bygglovshandläggare
Tomelilla kommun

Projektledare
Södra Munksjön Utv AB

Miljöskyddshandläggare
Länsstyr Södermanl län

Product Development Manager
Mondi

Projektledare
Värmdö kommun

Dokumentationsingenjör
Uniper i Sundsvall

Institutdirektør 
DTU Compute

Proj byggnadsingenjör
GRID Arkitektur AB

Platschef
Nordkalk

Lantmäteriingenjör
Örnsköldsviks kommun

Ingenjör, fokus på 3D
Örnsköldsviks kommun

Bygglovingenjör
Jönköpings kommun

Gata- och parkingenjör
Surahammars kommun

Projektledare
Gällivare kommun

Trafikplanerare
Gällivare kommun

Attraktivitetsutvecklare
Gällivare kommun

Projektledare Samhälls
Gällivare kommun

Erfarna projektledare
Uppsala Vatten och Avfall AB

Konstruktionschef
Strängbetong

Konstruktör
Fiskarhedenvillan

Bygglovsritare
Fiskarhedenvillan

Ingenjörer Med Teknik
Landstinget Blekinge

VA-ingenjör
Bodens kommun

Chef inom elnät
PiteEnergi

Erfaren, ledande projektör
WSP Sverige AB

Geotekniker
WSP Sverige AB

Broingenjör
Stockholms stad

ADEN-banner-ingenjören-210x280px
Leda innovation
fackliganyheter