topbanner_agrovast_170816

Mest innovation utanför universiteten

De svenska universiteten och högskolorna är stolta över sin forskning. Men de flesta banbrytande innovationer tillkommer ute i företagen eller hos enskilda uppfinnare.

– Ett Spotify – den sortens verkligen nydanande innovation- är inte något som föds ur universitetsforskning. Och när jag tittade 100 banbrytande svenska innovationer så var det faktiskt mest enskilda uppfinnare och företag som stod bakom dem.

Teknologie doktor Christian Sandström vid Chalmers och Ratio har på uppdrag av Svenska Uppfinnarföreningen och Reforminstitutet undersökt ursprunget till 100 stora svenska innovationer. Han betonar att 100 stycken är för lite för att kunna dra några stora växlar på resultaten, men samtidigt stöder rapporten tidigare liknande studier.

– Jag blev inte förvånad eftersom företagens forsknings-och utvecklingsavdelningar och fristående uppfinnare redan tidigare har visats sig stå för en stor del av uppfinningarna. Sedan är det ju så att en hel del av dem i grunden vilar på forskning som har utförts i universitetsvärlden.

Foto: Privat. Christian Sanströms rapport stöder tidigare forskning som visar att mest innovation tillkommer utanför universiteten.

Foto: Privat. Christian Sanströms rapport stöder tidigare forskning som visar att mest innovation tillkommer utanför universiteten.

Det finns ett viktigt undantag där universitet och högskolor faktiskt ligger bakom en majoritet av innovationerna och det är medicin och hälsa. Det förklaras av att innovationer i den sektorn ofta kräver forskarkompetens. Men för exempelvis verkstad- och bygg, IT och telekom är det istället 7 respektive 9 procent av innovationerna som kommer från någon verksam vid ett universitet.

Christian Sandström menar att den forskning som utförs på högskolor och universitet trots det är viktig.  Den tillför, förutom intressanta resultat, ett vetenskapligt synsätt, relevans och djup. Som forskare tycker han att han själv genom sitt arbete, blivit en mycket bättre lärare.

– Men som forskare har du vetenskapen med dess analyserande och undersökande i fokus – inte hur du ska kunna kommersialisera något. Och en hel del av innovation utgår också ifrån något som redan finns – exempelvis Lars Magnus Ericssons telefonlur, det var ju en förbättring av Bells konstruktion.

De senaste 25 åren har antalet innovationer från universitet och högskolor legat på 20 procent, de från företag ligger på 35 procent och andelen från fristående uppfinnare har ökat till 45 procent, något som Christian Sandström tolkar som att det trots allt har blivit enklare att starta företag.

– Att starta företag var inget som man tyckte var viktigt på 70-talet – jag har till och med läst hur forskare talade om att det fanns en risk med för mycket entreprenörskap i ett samhälle. Och bara sedan jag själv läste på Chalmers märker jag en skillnad i attityd hos studenterna. Nu talar de om att starta företag och många gör det – det gjorde inte vi i samma utsträckning.

Jenny Grensman

 

Läs hela rapporten här

 

Kommentarer (2 st)

  • Min övertygelse är att den akademiska världen kan stå för lösningarna och kunskapen när det gäller innovationer. Men problemställningen eller den kreativa processen är en ICKE akademisk övning därför är det svårt att blanda de två när man diskuterar ”uppfinningar”. I min värld som handlar om filmproduktion så är det inte filmvetarna som tar risken, de analyserar färdiga filmer. En producent startar från noll med idéarbetet men behöver teknik som framtagits av ingenjörers för att förverkliga den.

  • Spotify är en tillämpning, den skulle aldrig kommit fram utan forskning från universiteten. Universitetens uppgift är grundforskning, inte att kommersialisera uppfinningar. Utan grundforskning stannar utvecklingen.

    Den här artikeln är helt uppenbart en partsinlaga från näringslivet, notera att Reforminstitutet finansieras av Stiftelsen Fritt Näringsliv, som äger Timbro och finansieras av Svenskt Näringsliv:
    http://sv.wikipedia.org/wiki/Stiftelsen_Fritt_N%C3%A4ringsliv

Ingenjören 3/2017

 Ingenjoren 3_2017_omslag_700pxNummer 3 är ute nu! Klicka på omslaget och läs. Det finns också att ladda ner som pdf här, samt genom www.Qiozk.se. Äldre nummer hittar du under Magsinet/Arkiv i toppmenyn eller här.

Resan

Carlos liv gar i zumbatakt Ingenjoren 3_2017

Carlos Ibañez var en blyg kille på KTH. Sedan kom zumban in i hans liv och förändrade allt. Nu lever han på att stå på en scen och dansa, omringad av tjejer. Läs Ingenjörens intervju med Carlos från nummer 3/2017 som pdf här eller här för att läsa artikeln direkt i din webbläsare.

Utmaningen

Easy is no fun Ingenjoren 3_2017

Säger du till Sara Hermansson att något är svårt blir hon bara mer motiverad att göra det. Redan som 26-åring blev hon chef på Scania och fick ansvaret att leda arbetet med att utveckla framtidens elektrifierade bussar och lastbilar. Läs vårt kortmöte med Sara Hermansson från Ingenjören 3/2017 som pdf här eller klicka på omslaget för att läsa direkt i din webbläsare.

Glastaket

Glastaket_Ingenjoren_2_2017_uppslag_500

Vad är egentligen jämställdhet? Handlar det bara om lön och kön på cheferna? I Ingenjören 2/2017 har vi träffat kvinnliga ingenjörer och ekonomer som berättar om en kultur på jobbet som präglas av utanförskap, sexistiska kommentarer och brist på respekt.

Om kommentarer

Vi på redaktionen har bestämt oss för att ha en restriktiv policy när det gäller vilken ton som tillåts i kommentarerna på hemsidan, för att hålla en så hög nivå som möjligt på diskussionerna.  Vi vill inte censurera några åsikter, men förbehåller oss rätten att inte godkänna kommentarer som innehåller någon form av personangrepp eller som på annat sätt kan ses som stötande. Vi kommer också att avvisa irrelevanta kommentarer.Om vi väljer att inte godkänna en kommentar, kontaktar vi i regel den som har skrivit kommentaren (förutsatt att en korrekt mejladress finns angiven) och ber honom/henne att omformulera sig. Tre veckor efter en artikel publicerats stänger vi kommentarerna till den.Vi prioriterar kommunikation med våra medlemmar framför anonyma kommentarer där det inte går att se vem som skriver.

LEDIGA JOBB

 

Driftingenjör
Rottneros Bruk AB

Underhållsingenjör Aut.
Vallviks Bruk AB

Underhållsingenjör Återv.
Vallviks Bruk AB

Projektteam AgTech och Energi
Agroväst Livsmedel AB

Byggchef 
Karlstads kommun

Projektledare, exploatering
Järfälla kommun

Chef, Kart- och modellenheten
Stockholms stad

Mjukvaruingenjör
Binar Elektronik AB

Byggprojektledare
Skurupshem

Projektledare
Svedala kommun

Produktionschef
Ahlstrom-Munksjö

Förpackningsutvecklare
RISE Innventia AB

Laboratorieansvarig

RISE Innventia AB

Production Engineering Manager
DeLaval

GIS-Ingenjör
Hässleholms kommun

Gatuingenjör
Ängelholms kommun

Produktionsingenjör
Kubikenborg Aluminium

Ingenjör m. materialkunskap
Recotech

Produktionsingenjör
Sandvik Materials Technology

Samhällsbyggnadschef
Östersunds kommun

fackliganyheter
puff_polhemspriset