Fördelarna med en schysst chef

Vilken chefstyp ger de bästa resultaten? Den som pressar sina anställda, eller den som är mer av en mjukis? En genomgång av modern forskning tyder på det senare.

Vilken chefstyp ger de bästa resultaten? Den som pressar sina anställda, eller den som är mer av en mjukis? En genomgång av modern forskning tyder på det senare.

För att få respekt från sina anställda och bidra till att medarbetarna presterar sitt allra bästa ska en chef vara hård, men rättvis. Eller? Emma Seppälä, doktor i psykologi vid universitetet i Stanford, har tittat på modern organisationsforskning och drar slutsatsen att förhållandet snarare är det motsatta. Tuffa chefer, de som försöker pressa sina anställda för att öka produktionen och håller en viss distans till sina medarbetare, verkar snarare bidra till att öka stressen på jobbet, något som i förlängningen kan ge ökade kostnader för både arbetsgivare och anställda.

The hard data on being a nice boss

I Emma Seppäläs artikel ”The Hard Data on Being a Nice Boss” hittar du referenser till studierna.

En vänlig chef, någon som leder med värme och omtänksamhet, får ett positivt resultat, enligt Emma Seppäläs genomgång. Anställda känner ett större förtroende för någon som är vänlig. Den som är rättvis gentemot sitt team verkar också få ett team som är mer produktivt, på både individ- och gruppnivå. Självuppoffrande ledare ska också inspirera anställda i högre grad, vilket får medarbetarna att känna sig mer lojala och hängivna sina jobb. Då är chansen också större att de hjälper sina kollegor. Kollegor som får hjälp av en annan kollega är också mer benägna att fortsätta på samma bana, att hjälpa andra kollegor, skriver Emma Seppälä.

En bonus med den företagskultur som skapas är minskad stress, vilket ger gladare och friskare medarbetare.

Vänliga chefer bör dock se upp med en sak, enligt Emma Seppälä, och det är att inte låta sig utnyttjas.

Ania Obminska

Lämna en kommentar

Senaste nytt

”Jag trodde inte på högkänslighet, nu vill jag hjälpa andra”

”Jag trodde inte på högkänslighet, nu vill jag hjälpa andra”

Efter kraschen, på toppen av karriären, låg ingenjören Kristoffer Ejebro i fosterställning i pojkrummet hos sina föräldrar. Först när förstod att han var högkänslig hittade han nycklarna till ett bra liv.
Fler artiklar