topbanner_agrovast_170816

Robotarna tar allt fler kontorsjobb

Robotar inom industrin har vi sedan länge vant oss vid.  Men nu börjar de också dyka upp på kontoren och där är de osynliga. Det handlar om mjukvarurobotar som klarar många rutinartade arbetsuppgifter.

För två år sedan släppte Oxford-forskarna Carl Benedikt Frey och Michael A Osborne en uppmärksammad rapport. Den gick igenom 700 yrken på den amerikanska arbetsmarknaden och konstaterade att 47 procent av alla jobb kommer att kunna ersättas av automatiserad teknik inom 20 år. Sedan dess har det kommit fler studier med liknande slutsatser.

Enligt en rapport från Stiftelsen för strategisk forskning i Sverige kommer till exempel bokförings- och redovisningsassistenter, kassapersonal och kontorssekreterare med hög sannolikhet att få se sina arbetsuppgifter automatiserade inom de närmaste åren.

Finska företaget Opus Capita berättade under ett frukostmöte i Stockholm om hur deras mjukvarurobotar redan i dag ersätter människor och utför arbete inom ekonomiredovisning både snabbare och bättre.

– Vi använder också mjukvarurobotarna i vår egen verksamhet för att effektivisera arbetet. 130 av våra anställda har skolats om för att kunna identifiera jobb som det lönar sig för både oss och våra kunder att robotisera. Det här är också ett område som våra säljare ständigt diskuterar tillsammans med kunderna, säger Ray Byman Executive Public Sector, på Opus Capita.

Han upplever ett stort intresse för att se vilka arbetsmoment som mjukvarurobotar kan utföra inom flera olika sektorer, bland annat offentlig sektor och bank- och försäkringssektorn.

– Flera arbetsuppgifter som tidigare outsourcades till Asien är nu möjliga att med bibehållen lönsamhet ta tillbaka till Norden, säger Ray Byman.

Stefan Fölster, Chef för Reforminstitutet, en av gästtalarna på frukostmötet, kom i april ut med en rapport om automatiseringens effekter på jobben i Sverige. Han menar att Sverige under senare år har klarat automatiseringen av jobben över förväntan. Delvis beror det på att det har uppstått nya jobb. Antalet dataspecialister hart ökat med 20 procent på fem år och antalet jurister har ökat nästa lika mycket. I fackhandeln har antalet anställda ökat som en konsekvens av automatiseringen inom industrin. Ett större produktsortiment i butikerna kräver mer personal.

Stefan Fölster. Foto: Marc Femenia.

Stefan Fölster. Foto: Marc Femenia.

– Högre inkomster leder också till att vi spenderar mer pengar inom tjänstesektorn. Det ger fler arbetstillfällen bland annat inom turistnäringen och restaurangbranschen. Jordbruket har trots automatisering fått fler anställda på grund av en större efterfrågan på produkter från ofta lokala, småskaliga och mer arbetskrävande jordbruk, säger Stefan Fölster.

Han menar dock att de nya jobben inte räcker till för att ersätta dem som försvinner. Det krävs också draghjälp av politikerna. Regeringen behöver i större utsträckning fokusera på reformer som leder till att sysselsättningen inte minskar.

Ett omtvistat område för automatisering är vård och omsorg. Vissa menar att vi inte kommer att vilja bli ompysslade av robotar. Stefan Fölster ser istället robotarna som en möjlighet att höja kvaliteten på vården.

– Studier visar att 80 procent av arbetsuppgifterna inom omsorgen kan skötas av robotar. Om vi låter dem utföra uppgifter som att assistera patienter till toaletten, hjälpa dem att duscha och mata dem, kan vårdpersonalen istället ägna mer tid åt sociala uppgifter som det inte finns tid till idag, säger han.

Transporter är ett område där utvecklingen är intensiv och där studier pekar på stora vinster. 1,2 miljoner människor dör i dag i trafiken varje år. Med 50 procent självkörande bilar på vägarna kan dödsfallen i trafiken minska med en tredjedel. Den dag nio av tio bilar är intelligenta och kör själva räknar forskarna med att dödsolyckorna i trafiken har minskat med två tredjedelar.

En slutsats som Stefan Fölster drar, tillsammans med de flesta forskare och andra som har intresserat sig för automatiseringen, är att utvecklingen går snabbare än vi trodde för några år sedan. Att robotar tar över jobb utanför industrierna har gått från att vara något som kan inträffa i framtiden till något som händer här och nu.

Karin Virgin

Kommentarer (2 st)

  • Tja, vi går en kall och opersonlig framtid till mötes. Men så har det alltid varit.

  • Jag tycker Stefan Fölster ger uttryck för en rätt märklig syn på vad ”sociala uppgifter” är och inte är. Om jag blir så gammal att jag behöver hjälp med toalettbestyr, duschning och matning skulle jag vilja få hjälp med det av en människa som man under tiden kan småprata med och få dela ett leende med, istället för av en opersonlig robot.

Ingenjören 3/2017

 Ingenjoren 3_2017_omslag_700pxNummer 3 är ute nu! Klicka på omslaget och läs. Det finns också att ladda ner som pdf här, samt genom www.Qiozk.se. Äldre nummer hittar du under Magsinet/Arkiv i toppmenyn eller här.

Resan

Carlos liv gar i zumbatakt Ingenjoren 3_2017

Carlos Ibañez var en blyg kille på KTH. Sedan kom zumban in i hans liv och förändrade allt. Nu lever han på att stå på en scen och dansa, omringad av tjejer. Läs Ingenjörens intervju med Carlos från nummer 3/2017 som pdf här eller här för att läsa artikeln direkt i din webbläsare.

Utmaningen

Easy is no fun Ingenjoren 3_2017

Säger du till Sara Hermansson att något är svårt blir hon bara mer motiverad att göra det. Redan som 26-åring blev hon chef på Scania och fick ansvaret att leda arbetet med att utveckla framtidens elektrifierade bussar och lastbilar. Läs vårt kortmöte med Sara Hermansson från Ingenjören 3/2017 som pdf här eller klicka på omslaget för att läsa direkt i din webbläsare.

Glastaket

Glastaket_Ingenjoren_2_2017_uppslag_500

Vad är egentligen jämställdhet? Handlar det bara om lön och kön på cheferna? I Ingenjören 2/2017 har vi träffat kvinnliga ingenjörer och ekonomer som berättar om en kultur på jobbet som präglas av utanförskap, sexistiska kommentarer och brist på respekt.

Om kommentarer

Vi på redaktionen har bestämt oss för att ha en restriktiv policy när det gäller vilken ton som tillåts i kommentarerna på hemsidan, för att hålla en så hög nivå som möjligt på diskussionerna.  Vi vill inte censurera några åsikter, men förbehåller oss rätten att inte godkänna kommentarer som innehåller någon form av personangrepp eller som på annat sätt kan ses som stötande. Vi kommer också att avvisa irrelevanta kommentarer.Om vi väljer att inte godkänna en kommentar, kontaktar vi i regel den som har skrivit kommentaren (förutsatt att en korrekt mejladress finns angiven) och ber honom/henne att omformulera sig. Tre veckor efter en artikel publicerats stänger vi kommentarerna till den.Vi prioriterar kommunikation med våra medlemmar framför anonyma kommentarer där det inte går att se vem som skriver.

LEDIGA JOBB

 

Driftingenjör
Rottneros Bruk AB

Underhållsingenjör Aut.
Vallviks Bruk AB

Underhållsingenjör Återv.
Vallviks Bruk AB

Projektteam AgTech och Energi
Agroväst Livsmedel AB

Byggchef 
Karlstads kommun

Projektledare, exploatering
Järfälla kommun

Chef, Kart- och modellenheten
Stockholms stad

Mjukvaruingenjör
Binar Elektronik AB

Byggprojektledare
Skurupshem

Projektledare
Svedala kommun

Produktionschef
Ahlstrom-Munksjö

Förpackningsutvecklare
RISE Innventia AB

Laboratorieansvarig

RISE Innventia AB

Production Engineering Manager
DeLaval

GIS-Ingenjör
Hässleholms kommun

Gatuingenjör
Ängelholms kommun

Produktionsingenjör
Kubikenborg Aluminium

Ingenjör m. materialkunskap
Recotech

Produktionsingenjör
Sandvik Materials Technology

Samhällsbyggnadschef
Östersunds kommun

fackliganyheter
puff_polhemspriset