Lonestatistik

Robotarna tar allt fler kontorsjobb

Robotar inom industrin har vi sedan länge vant oss vid.  Men nu börjar de också dyka upp på kontoren och där är de osynliga. Det handlar om mjukvarurobotar som klarar många rutinartade arbetsuppgifter.

För två år sedan släppte Oxford-forskarna Carl Benedikt Frey och Michael A Osborne en uppmärksammad rapport. Den gick igenom 700 yrken på den amerikanska arbetsmarknaden och konstaterade att 47 procent av alla jobb kommer att kunna ersättas av automatiserad teknik inom 20 år. Sedan dess har det kommit fler studier med liknande slutsatser.

Enligt en rapport från Stiftelsen för strategisk forskning i Sverige kommer till exempel bokförings- och redovisningsassistenter, kassapersonal och kontorssekreterare med hög sannolikhet att få se sina arbetsuppgifter automatiserade inom de närmaste åren.

Finska företaget Opus Capita berättade under ett frukostmöte i Stockholm om hur deras mjukvarurobotar redan i dag ersätter människor och utför arbete inom ekonomiredovisning både snabbare och bättre.

– Vi använder också mjukvarurobotarna i vår egen verksamhet för att effektivisera arbetet. 130 av våra anställda har skolats om för att kunna identifiera jobb som det lönar sig för både oss och våra kunder att robotisera. Det här är också ett område som våra säljare ständigt diskuterar tillsammans med kunderna, säger Ray Byman Executive Public Sector, på Opus Capita.

Han upplever ett stort intresse för att se vilka arbetsmoment som mjukvarurobotar kan utföra inom flera olika sektorer, bland annat offentlig sektor och bank- och försäkringssektorn.

– Flera arbetsuppgifter som tidigare outsourcades till Asien är nu möjliga att med bibehållen lönsamhet ta tillbaka till Norden, säger Ray Byman.

Stefan Fölster, Chef för Reforminstitutet, en av gästtalarna på frukostmötet, kom i april ut med en rapport om automatiseringens effekter på jobben i Sverige. Han menar att Sverige under senare år har klarat automatiseringen av jobben över förväntan. Delvis beror det på att det har uppstått nya jobb. Antalet dataspecialister hart ökat med 20 procent på fem år och antalet jurister har ökat nästa lika mycket. I fackhandeln har antalet anställda ökat som en konsekvens av automatiseringen inom industrin. Ett större produktsortiment i butikerna kräver mer personal.

Stefan Fölster. Foto: Marc Femenia.

Stefan Fölster. Foto: Marc Femenia.

– Högre inkomster leder också till att vi spenderar mer pengar inom tjänstesektorn. Det ger fler arbetstillfällen bland annat inom turistnäringen och restaurangbranschen. Jordbruket har trots automatisering fått fler anställda på grund av en större efterfrågan på produkter från ofta lokala, småskaliga och mer arbetskrävande jordbruk, säger Stefan Fölster.

Han menar dock att de nya jobben inte räcker till för att ersätta dem som försvinner. Det krävs också draghjälp av politikerna. Regeringen behöver i större utsträckning fokusera på reformer som leder till att sysselsättningen inte minskar.

Ett omtvistat område för automatisering är vård och omsorg. Vissa menar att vi inte kommer att vilja bli ompysslade av robotar. Stefan Fölster ser istället robotarna som en möjlighet att höja kvaliteten på vården.

– Studier visar att 80 procent av arbetsuppgifterna inom omsorgen kan skötas av robotar. Om vi låter dem utföra uppgifter som att assistera patienter till toaletten, hjälpa dem att duscha och mata dem, kan vårdpersonalen istället ägna mer tid åt sociala uppgifter som det inte finns tid till idag, säger han.

Transporter är ett område där utvecklingen är intensiv och där studier pekar på stora vinster. 1,2 miljoner människor dör i dag i trafiken varje år. Med 50 procent självkörande bilar på vägarna kan dödsfallen i trafiken minska med en tredjedel. Den dag nio av tio bilar är intelligenta och kör själva räknar forskarna med att dödsolyckorna i trafiken har minskat med två tredjedelar.

En slutsats som Stefan Fölster drar, tillsammans med de flesta forskare och andra som har intresserat sig för automatiseringen, är att utvecklingen går snabbare än vi trodde för några år sedan. Att robotar tar över jobb utanför industrierna har gått från att vara något som kan inträffa i framtiden till något som händer här och nu.

Karin Virgin

Kommentarer (2 st)

  • Tja, vi går en kall och opersonlig framtid till mötes. Men så har det alltid varit.

  • Jag tycker Stefan Fölster ger uttryck för en rätt märklig syn på vad ”sociala uppgifter” är och inte är. Om jag blir så gammal att jag behöver hjälp med toalettbestyr, duschning och matning skulle jag vilja få hjälp med det av en människa som man under tiden kan småprata med och få dela ett leende med, istället för av en opersonlig robot.

Berätta om glastaket!

Nu ska Ingenjören titta närmare på det berömda glastaket. Därför vill redaktionen få kontakt med kvinnliga ingenjörer som vill berätta hur de det gick till när de knuffades åt sidan och hur det känns att inte bli tagen på allvar. Är du en av dem? Hör av dig till redaktionen! Läs mer här.

Ingenjören 1/2017

Ingenjören 1_2017Nummer 1 är ute nu! Klicka på omslaget och läs. Det finns också att ladda ner som pdf här, samt genom www.Qiozk.se. Äldre nummer hittar du under Magsinet/Arkiv i toppmenyn eller här.

Utmaningen

I Ingenjören 1/2017 kan du läsa om Maja Reichard, som har lyckats kombinera en civilingenjörsutbildning på KTH med att delta i två Paralympics där hon tagit fem medaljer. Men sin största studieutmaning på KTH är hon ensam om. Du kan läsa texten som pdf här.
Utmaningen_2017_01

Dilemmat

Per-Anders Enkvist trodde att cirkulär ekonomi var ett buzzword som snart skulle ha snurrat klart. En rapport, en bok och flera års arbete senare har surrandet bara tilltagit. Intervjun kan du läsa i Ingenjören 1/2017, eller ladda ner artikeln som pdf här.Dilemmat_2017_01

Om kommentarer

Vi på redaktionen har bestämt oss för att ha en restriktiv policy när det gäller vilken ton som tillåts i kommentarerna på hemsidan, för att hålla en så hög nivå som möjligt på diskussionerna.  Vi vill inte censurera några åsikter, men förbehåller oss rätten att inte godkänna kommentarer som innehåller någon form av personangrepp eller som på annat sätt kan ses som stötande. Vi kommer också att avvisa irrelevanta kommentarer.Om vi väljer att inte godkänna en kommentar, kontaktar vi i regel den som har skrivit kommentaren (förutsatt att en korrekt mejladress finns angiven) och ber honom/henne att omformulera sig. Tre veckor efter en artikel publicerats stänger vi kommentarerna till den.Vi prioriterar kommunikation med våra medlemmar framför anonyma kommentarer där det inte går att se vem som skriver.

LEDIGA JOBB

 

Trafiktekniker
Kalmar kommun

Mätningsingenjör
Kalmar kommun

Bygglovshandläggare
Tomelilla kommun

Projektledare
Södra Munksjön Utv AB

Miljöskyddshandläggare
Länsstyr Södermanl län

Product Development Manager
Mondi

Projektledare
Värmdö kommun

Dokumentationsingenjör
Uniper i Sundsvall

Institutdirektør 
DTU Compute

Proj byggnadsingenjör
GRID Arkitektur AB

Platschef
Nordkalk

Lantmäteriingenjör
Örnsköldsviks kommun

Ingenjör, fokus på 3D
Örnsköldsviks kommun

Bygglovingenjör
Jönköpings kommun

Gata- och parkingenjör
Surahammars kommun

Projektledare
Gällivare kommun

Trafikplanerare
Gällivare kommun

Attraktivitetsutvecklare
Gällivare kommun

Projektledare Samhälls
Gällivare kommun

Erfarna projektledare
Uppsala Vatten och Avfall AB

Konstruktionschef
Strängbetong

Konstruktör
Fiskarhedenvillan

Bygglovsritare
Fiskarhedenvillan

Ingenjörer Med Teknik
Landstinget Blekinge

VA-ingenjör
Bodens kommun

Chef inom elnät
PiteEnergi

Erfaren, ledande projektör
WSP Sverige AB

Geotekniker
WSP Sverige AB

Broingenjör
Stockholms stad

ADEN-banner-ingenjören-210x280px
Leda innovation
fackliganyheter