topbanner_agrovast_170816

Sjukförsäkringen behöver förändras

Att sjukskrivningarna ökar kan inte tolkas som att vi faktiskt har blivit så mycket sjukare sedan 2009. Forskarna menar att hur sjukförsäkringen är utformad spelar stor roll för hur den används. Foto: KatarzynaBialasiewicz/Thinkstock.

Att sjukskrivningarna ökar kan inte tolkas som att vi faktiskt har blivit så mycket sjukare sedan 2009. Forskarna menar att hur sjukförsäkringen är utformad spelar stor roll för hur den används. Foto: KatarzynaBialasiewicz/Thinkstock.

Sjukskrivningarna i Sverige ökar och nyligen tog regeringen bort den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. Det var inte bra, visar en ny rapport som också poängterar att ökade sjukskrivningar inte kan tolkas som att vi har blivit mycket sjukare.

Sedan 2010 har kostnaderna för sjukförsäkringen ökat med 16 miljarder och enligt Försäkringskassans egna beräkningar kommer de att öka med ytterligare 4,5 miljarder i år. Regeringens mål på 9 sjukskrivningsdagar per invånare 2020 ser i prognoserna ut att bli 13 dagar utan att vi riktigt vet varför.

Sjukskrivningarnas anatomi är titeln på den rapport som Pathric Häggström och Per Johansson har gjort åt Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO. Och rapportförfattarna startade sin presentation med att slå hål på några saker man kan tänka om sjukskrivningar.

– Sjukfrånvaro är inte lika med sjukdom. Sjukdom är inte heller något binärt, det vill säga när vi ser på sjukskrivningar är det inte så att man antingen är sjuk eller inte utan arbetsförmågan kan mycket väl kvarstå även om man är sjuk. Det gör den ju för många av oss mer eller mindre, sade Pathric Häggström.

– Det vi föst vill säga är att vi tycker att det är angeläget att vårda den allomfattande sjukförsäkring vi har. Men då behöver vi bli bättre på att hitta dem som verkligen behöver den. Träffsäkerheten måste bli bättre.

Hälsa och sjukdom är svårbedömda tillstånd som till viss del beror på självuppfattning och sammanhang. Och skillnader i sjukfrånvaro är enligt forskarna inte lika med skillnader i hälsa. I dåliga tider med dålig samhällsekonomi har sjukfrånvaron en tendens att sjunka. Vi blir räddare för att förlora jobbet om vi är frånvarande och de sjukskrivna är i regel ”sjukare”. I bättre tider är skillnaden i hälsa mellan den som är sjukskriven och den som inte är det ofta mindre.

Till exempel visar forskning att om sjukfrånvaron ökar bland kollegor och vänner så ökar också den egna sjukfrånvaron.

– Det är mycket som kan påverka sjukfrånvaron, sade Pathric Häggström. Till exempel visar forskning att om sjukfrånvaron ökar bland kollegor och vänner så ökar också den egna sjukfrånvaron. Det gäller också om någon flyttar till ett område med höga sjukskrivningstal. Sjukskrivning ”smittar”.

Forskarna bakom rapporten har alltså inte tittat på hur svenskarna mår utan på hur sjukförsäkringen är utformad. Som slutkläm till sin rapport har de formulerat ett antal rekommendationer:
Den första är att återinföra en bortre tidsgräns. En sådan menar forskarna är en signal om att sjukskrivning inte kan pågå för evigt. Forskning visar också att kontroll och tidsgränser har en dämpande inverkan på användningen av försäkringen.

Rapporten ifrågasätter också tidiga insatser för att få tillbaka människor i arbete eftersom ingen forskning visar på att sådana är effektiva. Forskarna vill också att läkarna får bättre utbildning i försäkringen och i hur man bedömer en patients arbetsförmåga och att läkare som inte klarar av bedömningen kan fråntas rätten att utfärda sjukintyg.

Att arbetsgivarna bara har ett direkt kostnadsansvar för de två första veckorna tycker forskarna är dåligt eftersom det hämmar arbetsgivarnas intresse att motverka långtidssjukskrivningar.

Forskarna vill också att politikens inflytande över försäkringen minskar eftersom det politiska priset är så högt för att verkligen förändra försäkringen långsiktigt och med målet att hålla den på en hållbar nivå. Reformer som förväntas kosta många röster blir ofta inte gjorda.

Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll, som deltog i den följande debatten, poängterade att sjukskrivningarnas ökning är dålig för alla i samhället, såväl individen som staten som arbetsgivaren. Eftersom den bortre tidsgränsen just har tagits bort var hon inte beredd att diskutera ett återinförande.

Försäkringskassans generaldirektör Ann-Marie Begler menade att läkarna har en avgörande roll eftersom de är de som verkligen träffar patienten. Hon trodde att bättre riktlinjer för hur arbetsförmåga ska bestämmas och en ordentlig informationskampanj till allmänheten om att det är fråga om en försäkring för att ersätta inkomstbortfall, inte en rätt att inte arbeta, skulle kunna förbättra läget.

Professorn i socialförsäkring, Kristina Alexandersson från Karolinska Institutet menade att det behövs mycket mer forskning på området, både medicinsk och annan för att undersöka vad som påverkar sjukskrivningstalen. Frågetecken som kvarstår är varför kvinnor har så mycket högre sjukskrivningstal än män och varför vi enligt siffrorna sjukskriver oss så mycket mer nu än vi till exempel gjorde för tio år sedan.

Jenny Grensman

Kommentarer (2 st)

  • Självklart så ökar sjukskrivningarna nu när alla stressas av hotet om arbetslöshet och alltför många arbetsgivare verkligen pressar arbetarna maximalt.
    Det är en ohållbar situation som orsakas av att det inte finns någon som helst lämplighetsbedömning för vem som får ha den riktiga makten över arbetsförhållandena.
    M.a.o. skyll inte allt på mellan-cheferna.

  • Eftersom jag själv är ett exempel på hur fel den bortre tidsgränsen fungerade så kan jag inte se att det kan vara bra att gå tillbaka. Om man har en begränsning på hur länge man får vara sjukskriven kan den inte fungera så att man missgynnas om man jobbar deltid. För så var tidsgränsen.
    Den var verkligen en stupstock som gjorde att många förlorade sina jobb pga av att deras sjukdomar höll i några veckor för länge.

Ingenjören 3/2017

 Ingenjoren 3_2017_omslag_700pxNummer 3 är ute nu! Klicka på omslaget och läs. Det finns också att ladda ner som pdf här, samt genom www.Qiozk.se. Äldre nummer hittar du under Magsinet/Arkiv i toppmenyn eller här.

Resan

Carlos liv gar i zumbatakt Ingenjoren 3_2017

Carlos Ibañez var en blyg kille på KTH. Sedan kom zumban in i hans liv och förändrade allt. Nu lever han på att stå på en scen och dansa, omringad av tjejer. Läs Ingenjörens intervju med Carlos från nummer 3/2017 som pdf här eller här för att läsa artikeln direkt i din webbläsare.

Utmaningen

Easy is no fun Ingenjoren 3_2017

Säger du till Sara Hermansson att något är svårt blir hon bara mer motiverad att göra det. Redan som 26-åring blev hon chef på Scania och fick ansvaret att leda arbetet med att utveckla framtidens elektrifierade bussar och lastbilar. Läs vårt kortmöte med Sara Hermansson från Ingenjören 3/2017 som pdf här eller klicka på omslaget för att läsa direkt i din webbläsare.

Glastaket

Glastaket_Ingenjoren_2_2017_uppslag_500

Vad är egentligen jämställdhet? Handlar det bara om lön och kön på cheferna? I Ingenjören 2/2017 har vi träffat kvinnliga ingenjörer och ekonomer som berättar om en kultur på jobbet som präglas av utanförskap, sexistiska kommentarer och brist på respekt.

Om kommentarer

Vi på redaktionen har bestämt oss för att ha en restriktiv policy när det gäller vilken ton som tillåts i kommentarerna på hemsidan, för att hålla en så hög nivå som möjligt på diskussionerna.  Vi vill inte censurera några åsikter, men förbehåller oss rätten att inte godkänna kommentarer som innehåller någon form av personangrepp eller som på annat sätt kan ses som stötande. Vi kommer också att avvisa irrelevanta kommentarer.Om vi väljer att inte godkänna en kommentar, kontaktar vi i regel den som har skrivit kommentaren (förutsatt att en korrekt mejladress finns angiven) och ber honom/henne att omformulera sig. Tre veckor efter en artikel publicerats stänger vi kommentarerna till den.Vi prioriterar kommunikation med våra medlemmar framför anonyma kommentarer där det inte går att se vem som skriver.

LEDIGA JOBB

 

Driftingenjör
Rottneros Bruk AB

Underhållsingenjör Aut.
Vallviks Bruk AB

Underhållsingenjör Återv.
Vallviks Bruk AB

Projektteam AgTech och Energi
Agroväst Livsmedel AB

Byggchef 
Karlstads kommun

Projektledare, exploatering
Järfälla kommun

Chef, Kart- och modellenheten
Stockholms stad

Mjukvaruingenjör
Binar Elektronik AB

Byggprojektledare
Skurupshem

Projektledare
Svedala kommun

Produktionschef
Ahlstrom-Munksjö

Förpackningsutvecklare
RISE Innventia AB

Laboratorieansvarig

RISE Innventia AB

Production Engineering Manager
DeLaval

GIS-Ingenjör
Hässleholms kommun

Gatuingenjör
Ängelholms kommun

Produktionsingenjör
Kubikenborg Aluminium

Ingenjör m. materialkunskap
Recotech

Produktionsingenjör
Sandvik Materials Technology

Samhällsbyggnadschef
Östersunds kommun

fackliganyheter
puff_polhemspriset