Globala företag outsourcar ansvaret

I fattiga länder lämnar sjuksköterskor och lärare sina jobb för att istället arbeta på digitala plattformar. Det är bättre betalt. Miljoner välutbildade väntar på chansen att göra minijobben som outsourcas av företag i Europa och Nordamerika.

– Vi ville skildra den komplexa utvecklingen som vi ser. Miljoner kompetenta och utbildade människor letar jobb samtidigt som allt fler blir uppkopplade. I dag kanske hälften av jordens befolkning är uppkopplad men utvecklingen går blixtsnabbt – om några år kommer det vara många fler i synnerhet i fattiga länder.

Mark Graham är docent vid Oxford Internet Institute. Han har tillsammans med kollegor gjort en stor studie av så kallade crowdworkers, de som arbetar med uppdrag på digitala plattformar i Sydostasien och i södra Afrika. Mark Graham och hans kollegor hade turen att ha en kontakt på en större digital plattform. På så vis fick forskargruppen kontaktuppgifter till 150 av arbetarna i Malaysia, Vietnam, Filippinerna, Nigeria, Kenya och Sydafrika. Undersökningen tog lång tid att göra eftersom den bygger på personliga intervjuer med var och en av arbetarna.

Foto: Oxford Internet Intitute. Mark Grahams menar att plattformsjobben är outsourcing drivet till sin spets. Företag från Väst- och Nordeuropa slipper allt ansvar för anställda.

Foto: Oxford Internet Institute. Mark Graham menar att plattformsjobben är outsourcing drivet till sin spets. Företag från Väst- och Nordeuropa slipper allt ansvar för anställda.

– Det var en fantastisk möjlighet- i dag tror jag inte att det hade varit svårt att få ut uppgifterna, men varje intervju tog nog en dag, berättar Mark Graham. Det tog lång tid att resa ut till plattformsarbetarna och sammanställningen tog också tid.

För många människor i fattiga länder har outsourcingen av uppdrag via plattformar potentialen att förändra livet. Även med en akademisk utbildning kan möjligheten att få ett jobb vara liten. Och de jobb som erbjuds kan vara så dåligt betalda att man måste ha flera jobb eller helt enkelt satsa på ett annat – bättre betalt – för att kunna försörja sig. Mark Graham berättar om lärare och sjuksköterskor från Sydostasien som hade lämnat arbeten i statens tjänst för att istället sitta och skriva in momsnummer från kvitton i datorn och på det viset tjäna mer pengar.

Mark Graham beskriver hur han fick följa med filippinska regeringen när den åkte runt i landet för att uppmana människor att ansluta sig till digitala plattformar. Filippinerna har redan många jobb som har outsourcats från andra länder och ser de digitala plattformarna som en utveckling av den branschen. Att jobbet med våra mått är dåligt betalt var inget hinder eftersom även ett dåligt betalt jobb är bättre än inget jobb alls.

– De digitala plattformarna är en mycket komplex fråga, säger Mark Graham. Många presenterar dem som något bra. De ger jobb i utvecklingsländer. Vår studie kom till för att vi undrade om det verkligen var bra. Vad gör det här med arbetet?

Svaret var långt ifrån entydigt. För många ger arbete mot plattformar möjligheter att tjäna pengar utan att vara bundna till en geografisk plats eller till en viss tid på dygnet, det ger dem möjlighet till nya kontakter, till att prata engelska och andra saker som kan vara utvecklande och stimulerande. Men motsatsen är också sann. En stor del av de uppdrag som läggs ut är helt anonymiserade och tagna ur sitt sammanhang utan möjlighet till att lära något nytt för den som utför dem. Och lär man sig inget nytt så utvecklas man inte och kan inte klättra i de rankingar som styr vilka uppdrag man får på plattformen.

– Priset är inte det viktigast för dem som lägger ut uppdragen, säger Mark Graham. Kvalitet är också viktigt och de vill naturligtvis ha jobbet gjort så bra som möjlig så billigt som möjligt. Men det finns så mycket arbetskraft att välja på att även de som har en bra rankning bjuder under varandra för att ta hem uppdrag. Och många som själva har en hög rankning tar in medarbetare som hen vet kan göra jobbet men betalar dem mycket sämre.

Mark Graham och hans forskarkollegor har också kontrollerat var uppdragen plattformarna lägger ut kommer ifrån. Inte helt oväntat är det stora internationella Nordamerikanska och Västeuropeiska företag, men också mindre organisationer som använder plattformarna. Även i fall där det var svårt att se var uppdragen kom ifrån kunde forskarna utifrån vilken tid på dygnet som jobben lades ut och eventuella kontakter skedde dra slutsats om var de kom ifrån.

– Vi kan jämföra med när Apple och andra mobiltelefontillverkare lade ut jobb på Foxconn och sedan svor sig fria från de usla villkoren som fick anställda att ta sina liv, säger Mark Graham.

Han menar att plattformsuppdragen är en än mer raffinerad form av flykt från ansvar för företagen. Företag i Västvärlden avhändar sig allt ansvar och exporterar istället arbetet. Anställda förlorar sina jobb samtidigt som jobbet görs av människor som inte har en tillstymmelse till jobbtrygghet eller möjlighet att påverka. För det mesta vet de inte ens vem de jobbar för och vad deras arbete ska användas till.

Mark Graham och hans kollegor har nu börjat bygga en sorts fair trade-tjänst för digitala uppdrag via plattformar. Han kallar det wikichains.

– Vi vill försöka kartlägga hela den globala värdekedjan när ett jobb utförs. Modellen är som wikipedia att vi uppmanar människor att bidra med sin kunskap. Var kommer jobben ifrån, var hamnar pengarna, hur hittar man kompetensen? Någon i väst vet att ett företag lägger ut ett antal uppdrag via en plattform, någon i ett annat land ser att de får uppdragen och kan rapportera in vilka villkor som gäller där.

– Om vi ser till hur mycket företag lägger ner på CSR, på att marknadsföra sig som goda, så tror jag att det här skulle kunna få stor betydelse. Om vi går in och tar en kaffe så visar ju bilderna på väggen alltid leende människor som arbetar i färgglada kläder. Historien om det goda företaget finns överallt men den är ofta inte sann. Företagen vet att dåligt rykte kostar pengar så även om bara fem procent av alla kunder bryr sig så blir det stora summor. Att ha gott rykte är viktigt i dag.

Mark Graham är oroad över vad utvecklingen gör med arbetet och med arbetarnas anställningsvillkor världen över.
– Vi byter flexibilitet mot mer otrygghet. Även i våra länder arbetar människor på digitala plattformar. Är det bra att vi börjar tävla med varandra istället för att samarbeta. Vill vi ha den här utvecklingen?

Jenny Grensman

Ingenjören 3/2017

 Ingenjoren 3_2017_omslag_700pxNummer 3 är ute nu! Klicka på omslaget och läs. Det finns också att ladda ner som pdf här, samt genom www.Qiozk.se. Äldre nummer hittar du under Magsinet/Arkiv i toppmenyn eller här.

Resan

Carlos liv gar i zumbatakt Ingenjoren 3_2017

Carlos Ibañez var en blyg kille på KTH. Sedan kom zumban in i hans liv och förändrade allt. Nu lever han på att stå på en scen och dansa, omringad av tjejer. Läs Ingenjörens intervju med Carlos från nummer 3/2017 som pdf här eller här för att läsa artikeln direkt i din webbläsare.

Utmaningen

Easy is no fun Ingenjoren 3_2017

Säger du till Sara Hermansson att något är svårt blir hon bara mer motiverad att göra det. Redan som 26-åring blev hon chef på Scania och fick ansvaret att leda arbetet med att utveckla framtidens elektrifierade bussar och lastbilar. Läs vårt kortmöte med Sara Hermansson från Ingenjören 3/2017 som pdf här eller klicka på omslaget för att läsa direkt i din webbläsare.

Glastaket

Glastaket_Ingenjoren_2_2017_uppslag_500

Vad är egentligen jämställdhet? Handlar det bara om lön och kön på cheferna? I Ingenjören 2/2017 har vi träffat kvinnliga ingenjörer och ekonomer som berättar om en kultur på jobbet som präglas av utanförskap, sexistiska kommentarer och brist på respekt.

Om kommentarer

Vi på redaktionen har bestämt oss för att ha en restriktiv policy när det gäller vilken ton som tillåts i kommentarerna på hemsidan, för att hålla en så hög nivå som möjligt på diskussionerna.  Vi vill inte censurera några åsikter, men förbehåller oss rätten att inte godkänna kommentarer som innehåller någon form av personangrepp eller som på annat sätt kan ses som stötande. Vi kommer också att avvisa irrelevanta kommentarer.Om vi väljer att inte godkänna en kommentar, kontaktar vi i regel den som har skrivit kommentaren (förutsatt att en korrekt mejladress finns angiven) och ber honom/henne att omformulera sig. Tre veckor efter en artikel publicerats stänger vi kommentarerna till den.Vi prioriterar kommunikation med våra medlemmar framför anonyma kommentarer där det inte går att se vem som skriver.

LEDIGA JOBB


Forskare, oorganisk kemi

RISE

Exploateringsingenjör
Malmö stad

Projektledare - bygg

Fortifikationsverket

Gruppchef Underhållsteknik
AstraZeneca Sweden Biologics

Markförvaltare
Håbo kommun

Expert Food Contact Mat
Rise Innventia AB

Gatuingenjör
Malmö Stad

Kalkylsamordnare
Malmö Stad

VA-utredningsingenjör
Nyköpings kommun

Forskingsingenjör
RISE

Regulatory Coordinator

Boule Medical AB

Teknisk skribent
Boule Medical AB

Processingenjör
Boule Medical AB

Senior Mjukvaruutvecklare
Boule Medical AB

Medicinteknisk ingenjör
Region Skåne

Lean Förbättringsledare
Kubikenborg Aluminium

Exploateringsingenjör
Alingsås kommun

34_Prompt_webb

Teknologvalet 2017

35 Leda innovation webb
fackliganyheter
puff_polhemspriset