Svårt beräkna effekt av utlandsflytt

Att flytta utveckling utomlands har framstått som mer lönsamt än det faktiskt är, enligt Darja Šmite, professor i programvaruteknik vid Blekinge tekniska högskola.

läs mer

Läs Darja Šmites egna inlägg om outsourcing här, här och här.

Ett sätt för företag att räkna ut hur mycket de skulle kunna skära i kostnaderna genom att flytta utveckling utomlands har varit att jämföra timkostnaden för en anställd. Men en sådan jämförelse ger långt ifrån hela bilden, enligt Darja Šmite, professor i programvaruteknik vid Blekinge tekniska högskola, vars forskning om företagens faktiska kostnadseffekter av offshoring och outsourcing aktualiserades under lördagens Ekonomiekot i Sveriges Radio.

Darja Šmite, professor i programvaruteknik vid Blekinge tekniska högskola. Foto: Marika Ottosson

Darja Šmite, professor i programvaruteknik vid Blekinge tekniska högskola. Foto: Marika Ottosson

– Företag ser på outsourcing som ett enkelt sätt att minska sina kostnader, men det är ett tankesätt som framför allt är grundat i vad människor säger och inte i fakta. Det är svårt att visa hur stora kostnadsbesparingarna faktiskt är och det är det vi tittar närmare på, berättar Darja Šmite.

Enligt den studie som Darja Šmite och hennes kollegor har gjort av ett nederländskt mjukvaruföretag som flyttade utvecklingen till Indien tog det fem år innan kostnaderna denna flytt inte längre var dyrare än att ha kvar verksamheten i Nederländerna.

Företag som flyttar sin utvecklingsverksamhet utomlands underskattar enligt Darja Šmite hur lång tid kunskapsöverföring tar och den tid det tar för den nya bemanningen att bli produktiv, och vilka kostnader detta innebär. Företag missar också att ta hänsyn till personalomsättningens storlek i sina kalkyler.

Erfarna utvecklare med en god överblick av systemet behövs för att lära nya medarbetare vad de behöver kunna. Kunskapsöverföringen kan ta flera år och är personalomsättningen hög riskerar företaget att aldrig få de erfarna medarbetare de behöver för att hålla en god kvalitet, enligt Darja Šmite.

– Företag kan i sina kostnadsberäkningar jämföra timkostnaden för väldigt erfarna utvecklare i Sverige, människor som har jobbat på företaget i kanske 20 år och ibland hela deras yrkesverksamma liv, med nyexaminerade utvecklare i lågkostnadsländer. Det är som att jämföra äpplen och päron. Du kan inte bara titta på timkostnaden, utan måste också titta på vad du faktiskt betalar för. Nyexaminerade utvecklare i lågkostnadsländer som Kina och Indien kan ha en väldigt hög utvecklarkompetens, men det är inte de enda kunskaperna som behövs för att jobba med de komplexa system som har utvecklats under flera år innan en offshoring.

Företag som sysslar med komplexa system och utlokaliserar sin kärnverksamhet riskerar att se kvalitetsförsämringar, enligt Darja Šmite, men det kan finnas vinster med utlokalisering när det handlar om perifera eller mindre, välspecificerade projekt. Det finns till exempel en poäng med att företag som vill ta sig in på en ny marknad anlitar utvecklare lokalt för att få en bättre förståelse för användarnas krav där.

Något vi enligt Darja Šmite inte får glömma är att outsourcing är en stor affärsrörelse vars fortsatta existens exempelvis konsultföretag som ger råd om outsourcing kan ha ett intresse av. Forskningen behövs för att ge en bättre bild av vad en verksamhetsflytt faktiskt innebär.

– Som forskare har vi en etisk skyldighet att presentera nyanserna och de fakta som finns, både för och emot. Något som oroar mig är att outsourcing i många år har marknadsförts som en kostnadseffektiv metod, men att det nu också har börjat marknadsföras som något bra för innovationskraften. Att skära i timkostnaderna ger inte ökad kvalitet. Nyckelfrågan bör vara ”vad är det egentligen vi betalar för?” och det är svårt att visa, säger Darja Šmite, som ska fortsätta sin forskning på temat med att följa upp vad som sker på företaget i Nederländerna och titta närmare på några svenska företags verkliga kostnader för den verksamhetsflytt som de har gjort.

Ania Obminska

Kommentarer (1 st)

  • Hej!
    Mycket bra skrivit! Jag har i 40 år jobbat på Ericsson, blä 15 år i Karlskrona. Varit pionjär inom programmering och och jobbade med de första programminnesstyrda televäxlarna. Jag håller med! Vi hade mycket i Polen, men man glömde datakostnader och resekostnader. Även den kompetens som fanns hemma gick förlorad. Vi hade även problem med kontoren i Guilford och Dublin. Det fanns en övertro att var mycket bättre på dessa ställe.
    Fortsätt undersöka!! Lycka till!
    Hälsningar
    Lars-Göran

Ingenjören 2/2017

Ingenjoren_2_2017_omslag_500Nummer 2 är ute nu! Klicka på omslaget och läs. Det finns också att ladda ner som pdf här, samt genom www.Qiozk.se. Äldre nummer hittar du under Magsinet/Arkiv i toppmenyn eller här.

Glastaket

Glastaket_Ingenjoren_2_2017_uppslag_500

Vad är egentligen jämställdhet? Handlar det bara om lön och kön på cheferna? I Ingenjören 2/2017 har vi träffat kvinnliga ingenjörer och ekonomer som berättar om en kultur på jobbet som präglas av utanförskap, sexistiska kommentarer och brist på respekt.

Nytänkaren

Stefan bygger hus_Ingenjoren_2_2017Byggindustrin är en konservativ bransch. Men Stefan Lindbäck, vd på familjeföretaget Lindbäcks Bygg i Piteå, tänker tvärtom. För honom är nytänkande en överlevnadsfråga.

Om kommentarer

Vi på redaktionen har bestämt oss för att ha en restriktiv policy när det gäller vilken ton som tillåts i kommentarerna på hemsidan, för att hålla en så hög nivå som möjligt på diskussionerna.  Vi vill inte censurera några åsikter, men förbehåller oss rätten att inte godkänna kommentarer som innehåller någon form av personangrepp eller som på annat sätt kan ses som stötande. Vi kommer också att avvisa irrelevanta kommentarer.Om vi väljer att inte godkänna en kommentar, kontaktar vi i regel den som har skrivit kommentaren (förutsatt att en korrekt mejladress finns angiven) och ber honom/henne att omformulera sig. Tre veckor efter en artikel publicerats stänger vi kommentarerna till den.Vi prioriterar kommunikation med våra medlemmar framför anonyma kommentarer där det inte går att se vem som skriver.

LEDIGA JOBB

 

Elingenjör
Norrköpings kommun

Byggledare
Ängelholms kommun

Projektledare
Ängelholms kommun

Mark- och exploateringsingenjör
Finspångs kommun

Byggnadsingenjör/er

Mönsterås kommun

Ledningsnätsingenjör
Mönsterås kommun

Enhetschef
Älvdalens kommun

Trafikingenjör
Jönköpings kommun

Förvaltningsingenjör
Specialfastigheter AB

Produktionsingenjör
Sandvik Materials Technology

Logistikansvarig
ShoreLink

VA-Projektör/ingenjör

Borgholms Energi

Samhällsbyggnadschef
Östersunds kommun

Projektledare
Jönköpings Kommun

Teknisk chef
Svenska Skogsplantor

Provningsingenjör

GKN Drivelines

Projektledare/Ingenjör
Täby Brandskyddsteknik

fackliganyheter
puff_polhemspriset