Förskollärarna är nyckeln till matten

För att ungdomar ska våga välja naturvetenskapliga utbildningar måste barn tidigt få känna att de kan lära sig matematik, och för att förmedla den känslan kan förskollärarna behöva mer stöd. Det var huvudbudskapet på ett seminarium i går.

flera arrangörer

Seminariet ägde rum i IVA:s lokaler i Stockholm, men det arrangerades tillsammans av Lärarförbundet, Naturvetarna, Stiftelsen Företagsam och Sveriges Ingenjörer.

Förskollärarnas kompetens stod i centrum för diskussionen när IVA i går stod värd för ett seminarium i Stockholm om små barns lärande. En av föredragshållarna var Katti Hoflin, bibliotekarie och ordförande i den av regeringen tillsatta Läsdelegationen.

– Lek är allvar. Det är besläktat med konst och forskning, sade hon och berättade hur hon hade startat ett bibliotek för barn som hatar böcker. Biblioteket har flera andra verksamheter som kan locka barnen till läsning, och en hel del böcker lånas faktiskt ut. Det är viktigt i ett samhälle där 20 procent av alla 15-åringar inte förstår vad de läser.

Hanna Palmér, universitetslektor i matematikdidaktik vid Linnéuniversitetet i Växjö, började sitt föredrag med att ställa en fråga: Spelar det någon roll hur vi börjar med matteundervisningen? Och därefter levererade hon svaret: Ja, det spelar roll hur vi börjar med matten.

– Förskollärare är faktiskt också mattelärare, men det är det mer utspritt. De undervisar matte hela tiden, samtidigt som de också undervisar i svenska och andra ämnen, sade hon.

Hon gav ett exempel på ett bra matematikproblem för barn i förskolan: Ta två röda och två vita kulor, och lägg dem i en påse. Dra två åt gången i blindo ur påsen. Efter många dragningar, vilken kombination är vanligast: vit-vit, röd-röd eller röd-vit? Barnen får i uppdrag att försöka hålla reda på vilka kombinationer som kommer upp och sedan svara på vilken kombination som är vanligast, och varför. Det är väldigt vanligt att barn i den åldern ger känslomässiga argument, men det händer också att barn kan förklara varför det oftast blir en röd och en vit som kommer upp.

Hon konstaterade också att barnens tidiga erfarenheter av matematik påverkar deras syn på vad matematik är och vad de själva kan.

– Det kanske viktigaste i förskolan är den bild barnen skapar av sig själva, som någon som kan eller inte kan. Det är viktigt att barnen känner att ”jag är en person som kan jobba med matematik”.

Enligt Susanne Kjällander, lektor i Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet är många barn vana vid att jobba digitalt med hypertext, ljud och animeringar. Det känns ofta mer spännande än att jobba med konventionella hjälpmedel, men det finns också en risk att deras eget engagemang att skriva minskar.

I den nationella IT-strategin står det att alla barn ska få digital kompetens. Med det menas att de ska kunna använda digital teknik på ett säkert och kritiskt sätt. I Sverige har barnen i alla samhällsklasser datorer. Skillnaden finns i hur man använder dem. Och där kan förskolan fungera som en utjämnare. Det ingår i förskolans uppdrag att den ska bidra till en sund användning av IT i samhället.

I paneldebatten efter föreläsningarna sade Peter Larsson, Sveriges Ingenjörers samhällspolitiske direktör, att det finns två sorters snedfördelning till de tekniska utbildningarna. Dels en könsrelaterad, att flickor tenderar att välja bort tekniska utbildningar för att de tror att det inte passar dem, dels en socioekonomisk, som innebär att många ungdomar ungdomar växer upp i miljöer där högre studier snarast ses som något otänkbart, Det, menade han, skulle förskolan kunna kompensera för.

– På samma sätt som vi har råd att investera i infrastruktur, så måste vi ha råd att investera i utbildning, sade han.

Enligt Pia Rizell, själv förskollärare och styrelseledamot för Lärarförbundet, saknar förskollärarna ofta ämnesdjup och därmed egen trygghet inom naturvetenskaperna. Det gör att de inte utmanar barnen i de ämnena. Dessutom, lade hon till, saknar förskollärarna tid i schemat för reflektion.

Camilla Waltersson Grönvall, utbildningspolitisk talesperson för moderaterna, pekade på bristen på förskollärare och den alltför stora variationen i kvaliteten på förskolorna. Hon efterlyste både fler förskollärare och en rejäl och övergripande kompetensutveckling.

Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv, tyckte att naturvetenskaperna mer borde betraktas som allmänbildning. Han påpekade också att det ordnas en del science parks för barn, men att satsningarna egentligen borde riktas mer mot lärarna.

– Det gäller att fånga intresset hos barnen, och därför är det så viktigt att lärarna får lära sig naturvetenskap. Det är lärarna som är nycklarna, sade han.

Sture Henckel

Kommentera

För att hålla en så hög nivå som möjligt på diskussionerna har vi en restriktiv policy när det gäller vilken ton som tillåts i kommentarerna på hemsidan. Vi vill definitivt inte censurera några åsikter, men förbehåller oss rätten att inte god­känna kommentarer som anses irrelevanta, innehåller någon form av person­angrepp eller på annat sätt kan ses som stötande. Vi kontaktar alltid personer vars kommentarer inte godkänns och ber honom/henne att omformulera sig (förutsatt att en korrekt mejladress finns angiven).

Fält markerade med * är obligatoriska. Alla kommentarer granskas före visning.

Kommentarer (2 st)

  • Tråkigt att se att Ingenjören är så välanpassad och Politiskt Korrekt gentemot den politiskt-ekonomiskt påtvingade förskolan. Så PK, att man tar det för givet, att det är förskollärare i ställer för andra vårdare och fostrare, t ex föräldrar, som introducerar matte för barnen. Som det var i mitt och många andra ingenjörers fall – innan det förfärande förskolervånget i vårt land.

  • Mycket intressant artikel! Lärarna är nycklarna till lärandet, men de saknar ofta ämnesdjup även om de är mattelärare. Fler förskollärare behövs, och kvaliteten i förskolorna varierar. Min lösning på detta, som lärarstudent som för närvarande skriver lärarexamensarbete på avancerad nivå med inriktning på matematik i förskolan är; 1. Höj lönerna för (förskol-)lärare så att arbetet blir mer attraktivt och lockar fler studenter till utbildningsprogrammen. Då ökar samtidigt antalet kvalificerade sökande. Att utöka antalet utbildningsplatser vid lärosätena ger förvisso fler (förskol-)lärare, men på bekostnad av kvaliteten. 2. Gör utbildningstiden längre och därmed mer omfattande. Samtliga förskollärare ska exempelvis ha kunskaper i matematik och matematikdidaktik. Det är orimligt att en lärare ska lära ut någon hen själv inte behärskar. 3. Mindre barngrupper i förskolan. Förskolan är en skola, inte en förvaringsplats. 4. Kontinuerlig och obligatorisk fortbildning för samtliga anställda inom förskola och skola. Ny forskning ger nya arbetssätt och metoder. Låt lärarna få ta del av detta inom ordinarie arbetstid för att förbättra kvaliteten i såväl förskola som skola.

Ingenjören 2/2017

Ingenjoren_2_2017_omslag_500Nummer 2 är ute nu! Klicka på omslaget och läs. Det finns också att ladda ner som pdf här, samt genom www.Qiozk.se. Äldre nummer hittar du under Magsinet/Arkiv i toppmenyn eller här.

Glastaket

Glastaket_Ingenjoren_2_2017_uppslag_500

Vad är egentligen jämställdhet? Handlar det bara om lön och kön på cheferna? I Ingenjören 2/2017 har vi träffat kvinnliga ingenjörer och ekonomer som berättar om en kultur på jobbet som präglas av utanförskap, sexistiska kommentarer och brist på respekt.

Nytänkaren

Stefan bygger hus_Ingenjoren_2_2017Byggindustrin är en konservativ bransch. Men Stefan Lindbäck, vd på familjeföretaget Lindbäcks Bygg i Piteå, tänker tvärtom. För honom är nytänkande en överlevnadsfråga.

Om kommentarer

Vi på redaktionen har bestämt oss för att ha en restriktiv policy när det gäller vilken ton som tillåts i kommentarerna på hemsidan, för att hålla en så hög nivå som möjligt på diskussionerna.  Vi vill inte censurera några åsikter, men förbehåller oss rätten att inte godkänna kommentarer som innehåller någon form av personangrepp eller som på annat sätt kan ses som stötande. Vi kommer också att avvisa irrelevanta kommentarer.Om vi väljer att inte godkänna en kommentar, kontaktar vi i regel den som har skrivit kommentaren (förutsatt att en korrekt mejladress finns angiven) och ber honom/henne att omformulera sig. Tre veckor efter en artikel publicerats stänger vi kommentarerna till den.Vi prioriterar kommunikation med våra medlemmar framför anonyma kommentarer där det inte går att se vem som skriver.

LEDIGA JOBB

 

Teknik- och utvecklingschef
Gästrike vatten

VP Strategic Sales
RISE, Göteborg

VP SME Office
RISE, Göteborg

VP Innovation Office
RISE, Göteborg

Teknisk säljare
Mekanex Maskin, Sollentuna

Forskare Biobaserade Mtrl  
RISE

Vi söker ingenjörer

BAE Systems Örnsköldsvik 

Internationell Systemsäljare
Hamamatsu, Stockholm

VA-konsult/projektör
Östersunds kommun

El & Instrumentingenjör
Waggeryd Cell AB

Projektledare/Ingenjör
Täby Brandskyddsteknik

Utv.ingenjör/Markn.analytiker
Domsjö Fabriker

Internationell affärsutvecklare
RISE, Stockholm

Traffic specialist

Inter IKEA Helsingborg

GIS-ingenjör
Linköpings kommun

Mätningsingenjör
Linköpings kommun

Exploateringsingenjör
Lunds kommun

Enhetschef
Landstinget Sörmland

Serviceansvarig Tekniker
Halton AB, Stockholm

Exploateringsingenjör
Skurups kommun

Byggnadsinspektör
Gällivare kommun

Forskningschef
VTI

Forskare och utredare
VTI

Professors in robotics
SDU, Odense

Process Engineer
Vattenfall

Engineering Manager
Vattenfall

Trafikplanerare 
Knivsta kommun

Trafikplanerare
Karlskrona kommun

fackliganyheter
puff_polhemspriset