Svag löneutveckling för ingenjörerna

I jämförelse med samtliga tjänstemän inom privat sektor har civilingenjörernas löneutveckling mellan 2003 och 2014 sjunkit med nio procent. Nu vill Sveriges Ingenjörer hitta förklaringarna bakom lönebromsen och en ny strategi för att vända kurvan uppåt.

Arbetsgivarna pratar om ingenjörsbrist men löneutvecklingen för ingenjörer är betydligt sämre än för många andra yrkesgrupper. Det här är en utveckling som pågått i stort sett under hela 2000-talet.

Många äldre ingenjörer jämför gärna med 80-talet då ingenjörerna fick löneökningar på helt andra nivåer än i dag.

Camilla Frankelius

Camilla Frankelius

– Den globala konkurrensen ser tyvärr helt annorlunda ut i dag och industrin är utsatt för en mycket större prispress än för 25 år sedan. Men det räcker inte som försvar. Ingenjörerna är nyckeln till företagens framgångar i många branscher och bidrar på många olika områden till samhällsutvecklingen. Vi är besvikna på att arbetsgivarna inte ger dem den lön som de förtjänar, säger Camilla Frankelius, förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer.

Att civilingenjörer är en grupp som har fått sämre löneutveckling än andra på arbetsmarknaden trots att efterfrågan är stor framgår bland annat av rapporten Dags för större lönespridning? från Arbetsmarknadsekonomiska rådet som presenterades för drygt ett år sedan.

En sammanställning av löneutvecklingen för arbetare och tjänstemän inom industrin och tjänstesektorn visar också att ingenjörernas löneutveckling är svagare än andra gruppers.

– Vi har utvecklat avtalen och skruvat på avtalstexterna eftersom vi ser att tillämpningen av avtalen inte har fungerat. Tyvärr upplever vi att viljan på företagen saknas för att göra de förändringar som krävs för att ge ingenjörerna en bättre löneutveckling, säger Camilla Frankelius.

När kurvor över löneutvecklingen för Facken inom industrin presenteras tillsammans med Sveriges Ingenjörers lönestatistik hamnar förbundets civilingenjörer inom tjänstesektorn i botten och civilingenjörerna inom industrin näst längs ner.

Bäst löneutveckling har tjänstemännen inom industrin där majoriteten är medlemmar i Unionen (Sveriges Ingenjörers medlemmar är en mindre delmängd i gruppen). Näst bäst löneutveckling har arbetarna inom industrin.
Camilla Frankelius är angelägen att påpeka att civilingenjörernas löner är högre än många andras men hon är bekymrad över att deras löneutveckling är dålig.

– Vi kan inte förklara varför det ser ut på det här viset men nu arbetar vi intensivt med att hitta orsakerna. Det är nödvändigt för att kunna åstadkomma en förändring, säger hon.

En möjlig förklaring, menar hon, är löneboxarna som tillämpas när lönerna sätts lokalt.

– Vi vet att boxarna begränsar våra medlemmars löneutveckling, förmodligen mer än för andra grupper.

Civilingenjörer som är duktiga och har kvalificerade jobb slår i taket i sin box och trots att de gör ett utmärkt jobb blir deras löneutveckling blygsam eller till och med obefintlig.

”Det är tydligt att de centrala avtalen på många håll inte går att tillämpa lokalt med gällande system med löneboxar. Jag har levt med tanken länge att vi behöver ett boxavtal.

– Det är tydligt att de centrala avtalen på många håll inte går att tillämpa lokalt med gällande system med löneboxar. Jag har levt med tanken länge att vi behöver ett boxavtal, säger Camilla Frankelius.

En sammanställning av löneutvecklingen för Sveriges Ingenjörers medlemmar visar att allt fler inte får en större löneökning än den nivå som parterna inom industrin kommer överens om, det så kallade märket.

2016 fick exempelvis 65 procent av medlemmarna över 55 år en löneökning på två procent eller mindre.

Unionens avtal skiljer sig från Sveriges Ingenjörers avtal främst på en punkt. Det är den individgaranti som Unionens medlemmar har och som innebär att ingen kan bli nollad, det vill säga inte få någon löneökning alls. Det drabbar en del, framför allt äldre medlemmar i Sveriges Ingenjörer.

– För våra medlemmar som är över 55 år kan det ha betydelse för löneutvecklingen. Så är det sannolikt men förbundet har valt en annan lönepolitisk modell där lönen ska baseras på prestation, säger Camilla Frankelius.

Det märke som sätts i de centrala avtalen är på en nivå som varje bolag inom svensk exportindustri ska kunna hantera, utan att förlora konkurrenskraft.
Den nivån, det vill säga märket, måste sedan kompletteras med hur det ser ut på varje enskilt företag eller arbetsplats.

– Är det en bra lönsamhet ska även lönerna anpassas efter det. Här har vi tyvärr fått företag och arbetsplatser som gör det lätt för sig och sätter ett lika-med-tecken med märket. Det är en felaktig hantering av märket, säger Camilla Frankelius.

Ambitionen med de avtal som Sveriges Ingenjörer tecknar är att lönerna sätts så nära medarbetarna som möjligt.

– Där är lönesamtalen mellan chef och ingenjören viktiga. Vi har en tid nu sett att cheferna är mer eller mindre bakbunda i dessa samtal där direktiv från ledning och HR omöjliggör chefernas arbete att sätta lön efter prestation.

Ytterligare en förklaring till att löneutvecklingen är sämre för ingenjörerna än för arbetare och övriga tjänstemän kan vara ingenjörernas ingångslöner.

– Våra medlemmar har höga ingångslöner. Med lägre ingångslöner skulle kurvan över löneutvecklingen bli brantare men det är ingen modell som vi strävar efter. Det är viktigt att ingenjörerna har bra ingångslöner, säger Camilla Frankelius.

Hon menar att en betydelsefull pusselbit för att få en bättre löneutveckling för fler än enstaka individer är det lokalfackliga arbetet.

– Det är medlemmarna själva och de förtroendevalda som måste göra jobbet. Vår uppgift på förbundet är att ge dem verktygen som de kan använda i det lokala arbetet kring löner.

Ytterligare ett problem som Camilla Frankelius pekar på är att alla medlemmar kanske inte har tillräckligt kvalificerade jobb för att kunna kräva högre löner.

”För att nå en bättre löneutveckling för hela gruppen måste man förmodligen uppmana fler att byta jobb. Jag förstår att det är obekväm situation för våra förtroendevalda men ingen arbetsgivare betalar mer än de behöver.

– För att nå en bättre löneutveckling för hela gruppen måste man förmodligen uppmana fler att byta jobb. Jag förstår att det är obekväm situation för våra förtroendevalda men ingen arbetsgivare betalar mer än de behöver, säger hon.
Camilla Frankelius leder nu förbundets arbete med en ny lönestrategi.

Uppdraget kommer från Förbundsstyrelsen men även Fullmäktige har efterfrågat en ny strategi för en bättre löneutveckling. Deadline är Fullmäktige i november 2018 men Camilla Frankelius säger att ambitionen är att jobba snabbare och i bästa fall kunna vara färdiga till Fullmäktige redan i höst.

– Den långsiktiga planen är att Sveriges Ingenjörer till 2030 ska vända och ta igen den löneutveckling som medlemmarna har tappat. Det är ett tufft mål och det kommer att bli ett tufft arbete. Det handlar också om att förändra attityder och om möjligheter att testa olika vägar. Huvudrollerna i arbetet har våra medlemmar. Vi sätter inga löner centralt. Lönerna sätts lokalt på arbetsplatserna, säger Camilla Frankelius.

Karin Virgin

Nivåhöjningstal

Kommentera

För att hålla en så hög nivå som möjligt på diskussionerna har vi en restriktiv policy när det gäller vilken ton som tillåts i kommentarerna på hemsidan. Vi vill definitivt inte censurera några åsikter, men förbehåller oss rätten att inte god­känna kommentarer som anses irrelevanta, innehåller någon form av person­angrepp eller på annat sätt kan ses som stötande. Vi kontaktar alltid personer vars kommentarer inte godkänns och ber honom/henne att omformulera sig (förutsatt att en korrekt mejladress finns angiven).

Fält markerade med * är obligatoriska. Alla kommentarer granskas före visning.

Kommentarer (12 st)

  • ”Nu vill Sveriges Ingenjörer hitta förklaringarna bakom lönebromsen och en ny strategi för att vända kurvan uppåt.”

    Mycket bra av Sveriges Ingenjörer, om de nu menar allvar med detta.

    Vad det gäller själva rotorsaken till ingenjörernas dåliga löneutveckling, så kommenterade Gunnar Wetterberg på SACO det så här:

    ”Andelen civilingenjörer på arbetsmarknaden har mångdubblats och i dag arbetar civilingenjörer inte enbart med teknikutveckling på högsta nivå. Det finns civilingenjörer på olika positioner i företagen och i många olika branscher. Numera drabbas också ingenjörer av varsel och nedskärningar och de har blivit mer konjunkturkänsliga än de var förr.”

    Källa: http://www.ingenjoren.se/2012/11/lonegapet-till-industrarbetarna-minskar/

    Kortfattat: Det finns ett överskott på civilingenjörer, så de tvingas ta arbeten med lägre kvalifikationsgrad och lön än vad utbildningen motsvarar.

    Så länge överskottet på ingenjörer består kommer deras dåliga löneutveckling också bestå. Det finns inte en chans att företagen kommer betala högre löner så länge det finns ett överskott. Fina intentioner och löneprocesser i avtalstexter kommer inte ändra på det.

    Till att börja med borde antalet platser på ingenjörsutbildningarna halveras. Med tanke på att antalet utbildningsplatser expanderat mer än 500% sedan början av 90-talet lär det inte räcka, men det är åtminstone en början. Dags att SI börjar driva den frågan på riktigt om de menar allvar med att försöka höja ingenjörernas löner.

  • Nu var det gjort. ist. för att byta jobb har jag börjat med att byta från SI till Unionen. Det jag har sett hittills är bara fördelar.
    Vidare anser jag att om man lämnas själv till att förhandla utan motmedel då är det ingen idé att stanna kvar hos SI. Det är ju ingen idé om ”Det är medlemmarna själva och de förtroendevalda som måste göra jobbet.” utan maktmedel borde tilläggas.
    Har alltid tyckt att ensam är man inte stark. SI borde tänka om och göra om och göra rätt.

  • Så varför betalar jag medlemsavgift?
    Om jag gick ur SI skulle det ge ett rejält löneök, speciellt då ni anser att ni inte behöver göra ert uppdrag utan jag själv skall göra det.
    ”– Det är medlemmarna själva och de förtroendevalda som måste göra jobbet. Vår uppgift på förbundet är att ge dem verktygen som de kan använda i det lokala arbetet kring löner.”
    Ensam är stark eller hur var det nu igen?
    Men det är ju skönt att veta vart mina pengar går till vår ”VD” i ”bolaget” SI.
    Och så den klassiska försvarstaktiken och strategiförslaget från SI: ”Byt jobb” för så bygger man kompetens…
    Tänk om vårt fackförbund istället skulle syna bolagen, bryta med metall och stå på egna ben, se vilket mervärde civilingenjörer ger företag och kanske till och med strejka lite. Jag lovar att utvecklingstunga företag kommer ge sin personal 1% extra i löneök hellre än att se sin R&D avdelning stänga ned.
    Svenska ingenjörer är billiga internationellt sett. Våra ställa krav! Vakna.

  • På Ericsson (åtminstone vissa fabriker) lönade det sig för i alla fall 15-20 år sedan att byta från Unionen/SIF till SI så fort man fått sin examen. Den då högre medlemsavgiften överträffades redan första året i bättre löneförhöjning än de som var kvar i Unionen/SIF…

    Idag vet jag ingenjörer som går ur SI och med i Unionen istället på vissa arbetsplatser för att avtalen blir bättre. Ska det verkligen vara så…???

    På ett annat företag valde facken olika lönemodeller och ledighetsmodeller för många år sedan. Unionen/SIF valde fler dagar på arbetstidskontot/arbetstidsförkortning och akademikerfacken valde mindre ledighet och istället en högre lön. Efter x år hade Unionen/SIF haft bättre löneökningar och akademikerna var blåsta. Mindre ledighet och motsvarande löneskillnaden uppäten…

  • Kanske är det läge att förklara det här med tillgång och efterfrågan för timbro/svenskt näringsliv?

  • Tvivlar på att någon signifikant löneökning kommer ske. Vi pratar någon fjuttig 0.5%. Mer vettigt vore att kavla upp ärmarna och gå in i ringen mot företagen. För ingenjörerna är dom som sitter på läktaren. Men oftast blir det läggmatch..
    När SI vågar prata allvar med företag. När SI vågar skriva motargument mot sk ingenjörsbrist i Ny Teknik och annan media, och ta upp lönen som incitament. När SI till slut vågar mana till strejk/bojkott eller samla sina kunder till att tillsammans stå upp mot företag. Då talar jag väl om ingenjörsyrket igen.

    Har faktiskt avrådat flera att ej studera till ingenjör och visat dom verkliga lönerna över åren

  • Speciellt efter lågkonjunkturen 2008/2009 har det varit svårt att få ut några procent extra utöver centrala avtalet. företaget budgeterar efter centrala avtalet och sen är cheferna bakbundna att hålla sig till den procentsatsen.
    Några extra procent för ÅKB (Ålders, Kvalifikation och Befordrings tillägg) finns inte längre. Även om lönen fördelas individuellt så är totalprocenten för gruppen enligt företagets budgetsiffra (ungefär som centrala). Lönesamtalet blir ganska onödigt särskilt som det varit ganska låga påslag under de senaste åren och chefen är bakbunden.
    Byta jobb eller bli chef är nog enda sättet att få upp lönen.
    Jag är förvånad att Unionen lyckats bättre då de har att förhandla inom samma budgetsiffra.

  • Ingenjörer har inga maktmedel vid lönesamtal (framförallt hos större företag). Lokala förhandlingar ger ett medelvärde för alla ingenjörer. Vissa nollas och vissa som anses var nyckelpersoner ges en högsumma. De flesta hamnar dock på liten ökning. Lokalt skapas mallar för att värdera prestationen, men där jag jobbar är det upp till den övre chefen att lönesätta utifrån vad han tycker. Mallen för prestationen har ingen koppling till kronor eller procenten. Jag tycker att individuell lönesättning ger katastrofalla resultat på löneökning. Kriterierna är oftast mycket subjektiva. Cheferna är oftast mycket upptagna och ett lönesamtal per år ger mycket lite feedback till företaget och individen själv. Individen på olika sätt försöker prestera ännu bättre utifrån oftast luddiga riktlinjer, vilket kan leda och leder till utbrändhet. Bort med individuell lönesättning! Allternativt minimum belopp (färdigt föhandlat centralt) + viss % för xtra prestationen eller för att man syns mer eller för att man är lite mer kompis med chefen.
    Sen att marginalskatten gör vissa personer ledsna har ingenting med frågan att göra och jag anser är bara ursäkter. Alla ska ju bidra till samhället annars är vi rökta. Företag är ju varken höger eller vänster. De utnyttjar och kommer att utnyttja alla kryphål, som för tillfälle, finns i ett samhälle. Faktum kvarstår att utan bättre och tydligare avtal sämre löneutveckling.

  • Tyvärr ligger detta i linje med den allmänna trenden att utbildning lönar sig mindre och mindre i Sverige. Personligen blir jag ganska resignerad till synen på löneutveckling då marginalskatten gör att jag i mitten av arbetslivet bara får behålla ca 40% av lönepåslaget.

    I den allmänna, och i synnerhet de vänsterdominerade, lönediskussionerna pratas mest bara om att inkomstskillnaderna ökar (och jämförelserna görs på bruttolönen). Det som aldrig nämns är att vissa yrkeskategorier, som t.ex. civilingenjörer, innehåller ett ständigt krav på lärande. Varje arbetsvecka måste man lära sig nya saker – det är en del av yrket och det som arbetsgivaren förväntar sig av en. Man ska vara kreativ, drivande och helst innovativ. Det är faktorer som verkligen motiverar hög lön, och som bidrar till en positiv samhällsutveckling.

  • Inom offentlig sektor är det än värre. Det sifferlösta avtal med ”evig fredsplikt” som vi har är inte värt något. Politiker lägger ut de pengar i budget som de är tvungna till enligt gällande löneavtal, allt annat snack från förbundets förhandlingsansvariga är rena lögner.
    Dagens löneavtal inom SKL-sektorn bara löper på år efter år utan att det sätts ett stopdatum.Landstingen står inför en otroligt resa inför digitaliseringen och civilingenjörer behövs mer än någonsin inom sjukvården

  • Många ingenjörer jobbar som konsulter. Tariffer och avtal har förut förhandlats mot teknikchefer. Numera så är det oftare inköpsavdelningar. Själv så har jag idag bara 10% högre konsult tariff än år 2000. Många skyller på internationell konkurrens. Är det verkligen så?

  • Kan det bero på de sifferlösa avtalen tro?!?
    På lokal nivå är det oerhört svårt att förhandla fram en rimlig nivå på löneökningen i stort på företaget. På individnivå ännu svårare då medlemmen förhandlar själva. Allt vi som förtroendevalda kan göra är att utvärdera hur det blivit. Vi har inga maktmedel

Ingenjören 2/2017

Ingenjoren_2_2017_omslag_500Nummer 2 är ute nu! Klicka på omslaget och läs. Det finns också att ladda ner som pdf här, samt genom www.Qiozk.se. Äldre nummer hittar du under Magsinet/Arkiv i toppmenyn eller här.

Glastaket

Glastaket_Ingenjoren_2_2017_uppslag_500

Vad är egentligen jämställdhet? Handlar det bara om lön och kön på cheferna? I Ingenjören 2/2017 har vi träffat kvinnliga ingenjörer och ekonomer som berättar om en kultur på jobbet som präglas av utanförskap, sexistiska kommentarer och brist på respekt.

Nytänkaren

Stefan bygger hus_Ingenjoren_2_2017Byggindustrin är en konservativ bransch. Men Stefan Lindbäck, vd på familjeföretaget Lindbäcks Bygg i Piteå, tänker tvärtom. För honom är nytänkande en överlevnadsfråga.

Om kommentarer

Vi på redaktionen har bestämt oss för att ha en restriktiv policy när det gäller vilken ton som tillåts i kommentarerna på hemsidan, för att hålla en så hög nivå som möjligt på diskussionerna.  Vi vill inte censurera några åsikter, men förbehåller oss rätten att inte godkänna kommentarer som innehåller någon form av personangrepp eller som på annat sätt kan ses som stötande. Vi kommer också att avvisa irrelevanta kommentarer.Om vi väljer att inte godkänna en kommentar, kontaktar vi i regel den som har skrivit kommentaren (förutsatt att en korrekt mejladress finns angiven) och ber honom/henne att omformulera sig. Tre veckor efter en artikel publicerats stänger vi kommentarerna till den.Vi prioriterar kommunikation med våra medlemmar framför anonyma kommentarer där det inte går att se vem som skriver.

LEDIGA JOBB

 

Teknik- och utvecklingschef
Gästrike vatten

VP Strategic Sales
RISE, Göteborg

VP SME Office
RISE, Göteborg

VP Innovation Office
RISE, Göteborg

Teknisk säljare
Mekanex Maskin, Sollentuna

Forskare Biobaserade Mtrl  
RISE

Vi söker ingenjörer

BAE Systems Örnsköldsvik 

Internationell Systemsäljare
Hamamatsu, Stockholm

VA-konsult/projektör
Östersunds kommun

El & Instrumentingenjör
Waggeryd Cell AB

Projektledare/Ingenjör
Täby Brandskyddsteknik

Utv.ingenjör/Markn.analytiker
Domsjö Fabriker

Internationell affärsutvecklare
RISE, Stockholm

Traffic specialist

Inter IKEA Helsingborg

GIS-ingenjör
Linköpings kommun

Mätningsingenjör
Linköpings kommun

Exploateringsingenjör
Lunds kommun

Enhetschef
Landstinget Sörmland

Serviceansvarig Tekniker
Halton AB, Stockholm

Exploateringsingenjör
Skurups kommun

Byggnadsinspektör
Gällivare kommun

Forskningschef
VTI

Forskare och utredare
VTI

Professors in robotics
SDU, Odense

Process Engineer
Vattenfall

Engineering Manager
Vattenfall

Trafikplanerare 
Knivsta kommun

Trafikplanerare
Karlskrona kommun

fackliganyheter
puff_polhemspriset