Hjälp till forskare kan ge mer EU-stöd

Svenska forskare skulle kunna få mer pengar från Europeiska forskningsrådet, ERC. Men det kräver att de får mer stöd hemifrån. Det skriver Vetenskapsrådet i en rapport.

Sverige skulle kunna få ett bättre utbyte från samarbetet med Europeiska forskningsrådet, ERC. Europeiska forskningsrådet startades 2007 och finansierar forskning inom EU. En undersökning gjord av Vetenskapsrådet visar att de svenska forskarna beviljas forskningsmedel något mer sällan än genomsnittet av alla sökande. I rapporten Svenskt deltagande i Europeiska forskningsrådet föreslås åtgärder för att hjälpa de svenska forskarna att få bättre utdelning.

Räknat efter vilka länder som får mest bidrag från ERC, klarar sig Sverige hyfsat, med en åttondeplats. Men med tanke på att Sverige anses vara en forskningsnation tycks svenska forskare ändå ha svårt att få pengar från ERC. Genomsnittet för den så kallade beviljandegraden bland alla sökande är 11 procent. För de svenska forskarna ligger det på 10 procent.

Marianne Hall. Foto: Lena Hed

Marianne Hall. Foto: Lena Hed

Enligt Marianne Hall på Vetenskapsrådet som har varit projektledare för rapporten är den så kallade beviljandegraden ett ganska grovt mått.

– Det är svårt att jämföra mellan länder, säger hon. Beviljandegraden påverkas både av hur många ansökningar som skickas in totalt, och hur många ansökningar som beviljas. Om det är få ansökningar något år, kan även slumpen spela in.

Men hon konstaterar ändå att ansökningsprocessen är mycket tidskrävande, både för forskarna själva och för lärosätena. Och eftersom konkurrensen är så hård, och de tillgängliga medlen begränsade, händer det att forskare som får högsta betyg av ERC vad gäller forskningens kvalitet ändå inte får några pengar.

Författarna till Vetenskapsrådets rapport föreslår ett antal åtgärder för att förbättra de svenska forskarnas chans att beviljas forskningsmedel från ERC. Det handlar bland annat om att på olika sätt ge finansiering till forskare som fått högsta betyg av ERC utan att ha fått pengar. Marianne Hall skulle också vilja se ett slags kunskapsbank om ERC-ansökningsprocessen. Vidare föreslår rapporten att man ytterligare försöker synliggöra Sverige som forskningsnation, i syfte att locka hit de bästa forskarna.

rapporten

Här hittar du Vetenskapsrådets rapport Svenskt deltagande i Europeiska forskningsrådet.

Finansieringen från ERC representerar stora pengar. Sammanlagt, mellan 2007 och 2015, har svensk forskning fått närmare fyra miljarder kronor. För den enskilde forskaren gör pengarna mycket stor skillnad. Bidragen för yngre forskare kan till exempel uppgå till 2 miljoner euro för fem år.

Rapporten visar att det är de stora universiteten som hittills har lyckats bäst med att få bidrag från ERC.

– De större universiteten har mer resurser till forskningsservice, säger Marianne Hall. De kan hjälpa till med information och administration. ERC är dessutom ett grundforskningsanslag, och det är oftare de äldre, större och mer etablerade universiteten som har mer inriktning mot grundforskning.

I Sverige toppas listan av Karolinska Institutet med totalt 44 beviljade bidrag, Lunds universitet med 43 och Uppsala universitet med 38 bidrag.

Det finns också skillnader mellan könen. Knappt 30 procent av de sökande är kvinnor, en siffra som är likartad för alla länder. Under de första åren var det ännu färre kvinnor som faktiskt fick några pengar. Skillnaderna har dock minskat och sedan 2013 har de svenska kvinnorna en något högre beviljandegrad i sina ansökningar än männen.

Sture Henckel

Kommentera

För att hålla en så hög nivå som möjligt på diskussionerna har vi en restriktiv policy när det gäller vilken ton som tillåts i kommentarerna på hemsidan. Vi vill definitivt inte censurera några åsikter, men förbehåller oss rätten att inte god­känna kommentarer som anses irrelevanta, innehåller någon form av person­angrepp eller på annat sätt kan ses som stötande. Vi kontaktar alltid personer vars kommentarer inte godkänns och ber honom/henne att omformulera sig (förutsatt att en korrekt mejladress finns angiven).

Fält markerade med * är obligatoriska. Alla kommentarer granskas före visning.

Ingenjören 3/2017

 Ingenjoren 3_2017_omslag_700pxNummer 3 är ute nu! Klicka på omslaget och läs. Det finns också att ladda ner som pdf här, samt genom www.Qiozk.se. Äldre nummer hittar du under Magsinet/Arkiv i toppmenyn eller här.

Resan

Carlos liv gar i zumbatakt Ingenjoren 3_2017

Carlos Ibañez var en blyg kille på KTH. Sedan kom zumban in i hans liv och förändrade allt. Nu lever han på att stå på en scen och dansa, omringad av tjejer. Läs Ingenjörens intervju med Carlos från nummer 3/2017 som pdf här eller här för att läsa artikeln direkt i din webbläsare.

Utmaningen

Easy is no fun Ingenjoren 3_2017

Säger du till Sara Hermansson att något är svårt blir hon bara mer motiverad att göra det. Redan som 26-åring blev hon chef på Scania och fick ansvaret att leda arbetet med att utveckla framtidens elektrifierade bussar och lastbilar. Läs vårt kortmöte med Sara Hermansson från Ingenjören 3/2017 som pdf här eller klicka på omslaget för att läsa direkt i din webbläsare.

Glastaket

Glastaket_Ingenjoren_2_2017_uppslag_500

Vad är egentligen jämställdhet? Handlar det bara om lön och kön på cheferna? I Ingenjören 2/2017 har vi träffat kvinnliga ingenjörer och ekonomer som berättar om en kultur på jobbet som präglas av utanförskap, sexistiska kommentarer och brist på respekt.

Om kommentarer

Vi på redaktionen har bestämt oss för att ha en restriktiv policy när det gäller vilken ton som tillåts i kommentarerna på hemsidan, för att hålla en så hög nivå som möjligt på diskussionerna.  Vi vill inte censurera några åsikter, men förbehåller oss rätten att inte godkänna kommentarer som innehåller någon form av personangrepp eller som på annat sätt kan ses som stötande. Vi kommer också att avvisa irrelevanta kommentarer.Om vi väljer att inte godkänna en kommentar, kontaktar vi i regel den som har skrivit kommentaren (förutsatt att en korrekt mejladress finns angiven) och ber honom/henne att omformulera sig. Tre veckor efter en artikel publicerats stänger vi kommentarerna till den.Vi prioriterar kommunikation med våra medlemmar framför anonyma kommentarer där det inte går att se vem som skriver.

LEDIGA JOBB


Forskare, oorganisk kemi

RISE

Exploateringsingenjör
Malmö stad

Projektledare - bygg

Fortifikationsverket

Gruppchef Underhållsteknik
AstraZeneca Sweden Biologics

Markförvaltare
Håbo kommun

Expert Food Contact Mat
Rise Innventia AB

Gatuingenjör
Malmö Stad

Kalkylsamordnare
Malmö Stad

VA-utredningsingenjör
Nyköpings kommun

Forskingsingenjör
RISE

Regulatory Coordinator

Boule Medical AB

Teknisk skribent
Boule Medical AB

Processingenjör
Boule Medical AB

Senior Mjukvaruutvecklare
Boule Medical AB

Medicinteknisk ingenjör
Region Skåne

Lean Förbättringsledare
Kubikenborg Aluminium

Exploateringsingenjör
Alingsås kommun

34_Prompt_webb

Teknologvalet 2017

35 Leda innovation webb
fackliganyheter
puff_polhemspriset