Varje industrijobb skapar två jobb till

Varje nytt jobb inom gruvindustrin skapar ytterligare två jobb i andra sektorer. Foto: LKAB

Varje nytt jobb inom gruvindustrin skapar ytterligare två jobb i andra sektorer. Foto: LKAB

Att svensk industri skulle vara på dekis dementerades bestämt i den rapport som Industrins ekonomiska råd presenterade häromdagen.
– Det pågår absolut ingen avindustrialisering av Sverige, säger Cecilia Hermansson, rådets ordförande.

På World Economic Forum i Davos 2013 sade dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt att ”we used to have people in the industry, but they are basically gone”.

En utbredd uppfattning av att industrin förlorat sin betydelse för Sverige har etablerats under senare år och förstärkts av rapporter om tjänstesektorns snabba tillväxt. Det är en bild som Industrins ekonomiska råd kraftigt vänder sig emot.

Cecilia Hermansson

Cecilia Hermansson

– Det stämmer att tjänstesektorn har vuxit men man måste se samspelet mellan industrin och tjänstesektorn. Allt fler industrijobb utförs i dag av tjänstesektorn. Vi har använt oss av andra beräkningsmetoder, så kallade input- och outputmodeller, som ger en mer rättvisande bild av industrins utveckling, säger Cecilia Hermansson, ordförande i Industrins ekonomiska råd.

Deras beräkningar visar bland annat att industrin fortfarande står för 22 procent av Sveriges BNP och att industrin dessutom skapar många jobb inom andra sektorer. För varje nytt jobb som inom gruvskogs- och stålindustrin skapas närmare två jobb inom andra branscher, främst inom tjänstesektorn.

– Vi har väldigt stora spridningseffekter från industrijobb. Det betyder att tappar man jobb inom industrin tappar man många andra jobb, säger Cecilia Hermansson.

Rapporten tar också upp Industriavtalet och vilken betydelse det har haft och har för lönebildningen i Sverige. Avtalet som fyller 20 år i år går ut på att industrin sätter märket för nivån på löneökningarna i Sverige. I våras varnade professorn i internationell ekonomi, Lars Calmfors, för riskerna med att låta industrin vara den sektor som styr löneutvecklingen inom alla sektorer.

”Om man ser tillbaka har utrymmet för löneökningarna varit större i industrin än i privata tjänstesektorn och den offentliga sektorn. I dag har vi en ny situation med det omvända. Därför finns det på sikt en risk för stora spänningar med samma nivå på löneökningarna inom alla sektorer” sa Lars Calmfors I våras.

Juhana Vartiainen, en av de fyra ekonomerna i Industrins ekonomiska råd, tror att det är svårt att hitta en lönebildningsmodell som överträffar Industriavtalet. Det har gett stora löneökningar och samtidigt skapat en stabilitet på arbetsmarknaden.

Juhana Vartiainen

Juhana Vartiainen

– Lars Calmfors har en överdriven syn på vad som kan och bör styras i kollektivavtal. Vår uppfattning är att kollektivavtal och marknadens mekanismer kompletterar varandra. De centrala avtalen ger ett stort utrymme för att teckna lokala avtal eller för individer att förhandla upp sin lön. De marknadsanpassning som krävs i vissa branscher och sektorer ryms inom den nuvarande förhandlingsordningen, säger Juhana Vartiainen.

Han menar att industrins märke inte ska uppfattas som en planekonomisk tvångströja

– Tidigare hinder för arbetsgivare som för att rekrytera och behålla personal, behöver erbjuda en löneutveckling över märket, har dessutom undanröjts. Stora grupper tjänstemän inom offentlig sektor har numera så kallade sifferlösa avtal, som inte binder arbetsgivaren vid en viss procentuell löneökning, säger Juhana Vartiainen.

Rapporten tar också upp frågor kring kompetensförsörjning och brist på arbetskraft och där varnar Industrins ekonomiska råd för växande problem.

– Vi har sett i våra studier från tidigare år att arbetsgivare har haft svårt att rekrytera den kompetens som de behöver. Under arbetet med årets rapport ser vi att problemet har vuxit och nu kan man för första gången på många år tala om arbetskraftsbrist, säger Ola Bergström, professor vid Göteborgs universitet och den i rådet som studerat kompetensfrågorna.

Han menar att väldigt lite talar för att kompetensbristen inom industrin skulle minska framöver. Bland annat står industrin inför en omfattande generationsväxling. Medelåldern inom industrin stiger och under 2015 var 50 procent av medarbetarna 45 år eller äldre. Om tio år kommer 100 000 anställda inom industrin ha lämnat för pension. Dessutom ligger antalet varsel på en rekordlåg nivå.

Ola Bergström har granskat industrins framtida behov av ingenjörer och jämfört med det tillskott som kommer varje år i form av nyexaminerade. En närmare analys av Konjunkturinstitutets statistik visar att 40 procent av företagen inom tillverkningsindustrin uppger att de har brist på tekniska tjänstemän. Ola Bergströms bedömning är att utbildningsplatserna på ingenjörsutbildningarna behöver byggas ut.

– Det kommer att behövas ett rejält tillskott av ingenjörer, säger han.

Karin Virgin

Kommentera

För att hålla en så hög nivå som möjligt på diskussionerna har vi en restriktiv policy när det gäller vilken ton som tillåts i kommentarerna på hemsidan. Vi vill definitivt inte censurera några åsikter, men förbehåller oss rätten att inte god­känna kommentarer som anses irrelevanta, innehåller någon form av person­angrepp eller på annat sätt kan ses som stötande. Vi kontaktar alltid personer vars kommentarer inte godkänns och ber honom/henne att omformulera sig (förutsatt att en korrekt mejladress finns angiven).

Fält markerade med * är obligatoriska. Alla kommentarer granskas före visning.

Kommentarer (6 st)

  • @Faye

    Ja faktiskt, var är de jobbiga motfrågorna. På samma sätt som det borde frågas om varför lönerna har stagnerat borde det frågas om varför branschen fortfarande vägrar ta i nyutexaminerade, ifall bristen är så enorm som det påstås så borde branschen ta in vad som än kan gå, stå och göra någorlundai ngenjörsarbete.

  • ”Medelåldern inom industrin stiger och under 2015 var 50 procent av medarbetarna 45 år eller äldre. Om tio år kommer 100 000 anställda inom industrin ha lämnat för pension. ”
    Den där devisen har vi hört tidigare, när 40-talisterna skulle gå i pension. Det var många och stora rubriken vill jag minnas.
    Oj så mycket jobb som skulle de skulle lämna efter sig…
    Det blev inga fler jobb när de hade försvunnit från arbetsmarknaden, det visade att deras tjänster till stor del uppgick i andra tjänster eller effektiviserades bort.
    Sen börjar det bli mer än tjatigt att varenda påstående om denna otroliga ingenjörsbrist, som inte syns via tillgång och efterfrågan då vår löneutveckling är mer än urusel, inte får någon motfråga!

  • @Luke

    Jag är enig, för att det ska gå att lösa den eventuella brist som finns i dagens Sverige så krävs det att det faktiskt slås fast var den bristen finns.

  • Ber om ursäkt för min dåliga svenska. Var trött (se tid) och skrev på telefonen.

    @Sura ingenjören
    Det ligger en poäng i det du säger. Är det så man menar så ska man vara tydlig med det! Kan tom förstå att dom vill ha en ingenjör som kan programvara X version Y samt kunskap om Z. Då kan man ju iaf se hurvida långsökt deras krav är eller inte. Samt att det blir tydligare för ingenjörsstudenter (och blivande studenter) vad som krävs för att jobba med/inom AAAA. Att bara säga ”ingenjörsbrist!” är att skjuta väldigt brett…
    När ska facken/media ta sitt ansvar samt göra sitt jobb och möta deras argument? Eller ens våra?! Nu sitter dom och låtsas som dom inte ser eller hör något och hoppas allt försvinner av sig själv.

  • @Luke

    Jag undrar om alla egentligen vet att det som menas när det sägs ”ingenjörsbrist” är att det är brist på ingenjörer med den kompetens arbetsgivarna vill ha, villiga att arbeta för de löner arbetsgivarna är villiga att betala. Något som egentligen är en helt annan fråga än någon allmän ingenjörsbrist.

  • Återigen. Suck, börjar bli trött på detta. I slutet pratat man om brist på ingenjörer. Var är följdfrågorna till detta påstående? Varför hår ingenjörslöner upp i snigelfart? Varför innehåller teknikavtalet runt 2% i löneökning, det är inte mycket. Särskilt inte när en av Sveriges största industrinamn säger ”vi ligger inte bäst till lönemässigt, det är inget vi strävar efter”. Har jobbat på detta stora svenska företagsnamn och det budskapet närmast upprepades som mantra om och om igen till oss.
    Var är följdfrågorna!?

Ingenjören 3/2017

 Ingenjoren 3_2017_omslag_700pxNummer 3 är ute nu! Klicka på omslaget och läs. Det finns också att ladda ner som pdf här, samt genom www.Qiozk.se. Äldre nummer hittar du under Magsinet/Arkiv i toppmenyn eller här.

Resan

Carlos liv gar i zumbatakt Ingenjoren 3_2017

Carlos Ibañez var en blyg kille på KTH. Sedan kom zumban in i hans liv och förändrade allt. Nu lever han på att stå på en scen och dansa, omringad av tjejer. Läs Ingenjörens intervju med Carlos från nummer 3/2017 som pdf här eller här för att läsa artikeln direkt i din webbläsare.

Utmaningen

Easy is no fun Ingenjoren 3_2017

Säger du till Sara Hermansson att något är svårt blir hon bara mer motiverad att göra det. Redan som 26-åring blev hon chef på Scania och fick ansvaret att leda arbetet med att utveckla framtidens elektrifierade bussar och lastbilar. Läs vårt kortmöte med Sara Hermansson från Ingenjören 3/2017 som pdf här eller klicka på omslaget för att läsa direkt i din webbläsare.

Glastaket

Glastaket_Ingenjoren_2_2017_uppslag_500

Vad är egentligen jämställdhet? Handlar det bara om lön och kön på cheferna? I Ingenjören 2/2017 har vi träffat kvinnliga ingenjörer och ekonomer som berättar om en kultur på jobbet som präglas av utanförskap, sexistiska kommentarer och brist på respekt.

Om kommentarer

Vi på redaktionen har bestämt oss för att ha en restriktiv policy när det gäller vilken ton som tillåts i kommentarerna på hemsidan, för att hålla en så hög nivå som möjligt på diskussionerna.  Vi vill inte censurera några åsikter, men förbehåller oss rätten att inte godkänna kommentarer som innehåller någon form av personangrepp eller som på annat sätt kan ses som stötande. Vi kommer också att avvisa irrelevanta kommentarer.Om vi väljer att inte godkänna en kommentar, kontaktar vi i regel den som har skrivit kommentaren (förutsatt att en korrekt mejladress finns angiven) och ber honom/henne att omformulera sig. Tre veckor efter en artikel publicerats stänger vi kommentarerna till den.Vi prioriterar kommunikation med våra medlemmar framför anonyma kommentarer där det inte går att se vem som skriver.

LEDIGA JOBB


GIS-ingenjör
Skara kommun

Arbetsmiljöingenjör
St1 Refinery AB

Systemingenjör miljötålighetsteknik
Saab

Verksamhetschef Park & Gata
Örebro kommun

Kart- och Mätingenjör
Svedala kommun

VA-ingenjör
Älmhults kommun

Driven energioptimerare
Diös Fastigheter AB

GIS-ingenjör
Kumla kommun

Gatuingenjör
Älmhults kommun

Recovery specialist
Adven Sweden AB, Stockholm

VA-Planerare
Knivsta kommun

Processäkerhetsingenjör
Domsjö Fabriker

Sr Forsknings o utv ingenjör
Domsjö Fabriker

Teknisk Affärsutvecklare
Hamamatsu, Stockholm

Gatuingenjör
Sollentuna

Driftledare Gata
Sollentuna

Processäkerhetsingenjör
St1 Refinery AB

Forskningsingenjör
RISE

Projektingenjör 

Jönköpings kommun

Exploateringsingenjör
Ronneby kommun

Institutdirektør
DTU Kemi

Projektledare Gata
Knivsta kommun

Bygg- och projektledare
Sundsvalls kommun

Projektör till gatuavdelningen
Sundsvalls kommun

Varsågod extra förmånlig ränta för dig. SEB
Vill du studera medan du arbetar? Läs en MBA på distans vid STF Business Academy.
Standardiseringen - ditt strategiska verktyg. Svensk Elstandard
fackliganyheter