Företagen tjänar på tiotaggarna

8
5710

Många privatanställda medlemmar i Sveriges Ingenjörer har kommit överens med sin arbetsgivare om en så kallad tiotaggarlösning. Björn Nyström, ordförande för Saco Posten, vill att förbundet blir bättre på att informera medlemmarna om riskerna. Dessutom är han kritisk till att arbetsgivarna skor sig på tiotaggarna.

En tiotaggare är en person som tjänar mer än 10 inkomstbasbelopp (i år  41 721 kronor i månaden). Efter överenskommelse med arbetsgivaren kan ITP-premierna för ålderspension för lön över 7,5 inkomstbasbelopp, samt premierna för familjepension friläggas, och placeras i en annan försäkring än ITP. Omkring 130 000 privatanställda tjänstemän har valt att placera sina pensionsavsättningar i en så kallad tiotaggarlösning.

Flera arbetsgivare inom Svenskt Näringsliv upphandlar gemensamt alternativa ITP-lösningar av fondförvaltare. En viktigt faktor i dessa upphandlingar har varit att få bra administration, villkor och rådgivning.

Björn Nyström, ordförande i Saco Posten är bekymrad över att många inte inser att en del arbetsgivare tjänar på att de anställda väljer en tiotaggarlösning.
– Den rådgivning som ges av försäkringsmäklare betalas via rabatter från fond- och försäkringsbolag som förvaltar de insatta pensionsmedlen. Utöver detta får företag som ingår i systemet även återbetalningar på medarbetarnas premier, säger han.

Björn Nyström tycker att det är anmärkningsvärt och moraliskt tveksamt att ett antal större företag inom svenskt Näringsliv får dessa återbäringar på sina anställdas premier. Han har därför lämnat in en motion till årets fullmäktige där han föreslår att förbundet ”aktivt verkar för att återbetalningar från försäkringsgivare (mäklare) gällande alternativ ITP tillfaller de enskilda anställdas pensionskonto”.

Björn Nyström vill också att Sveriges Ingenjörer genom olika kanaler informerar medlemmarna om fördelar och nackdelar med de så kallade tiotaggarlösningarna.
– Det är särskilt viktigt att informera om att premierna för alternativ ITP inte är fastställda i ITP-avtalet. Som en direkt konsekvens av detta har ett flertal enskilda medlemmar fått sänkta premieinbetalningar i samband med att till exempel Alecta gett rabatter på de sedvanliga ITP 2-pensionerna. Dessa rabatter påverkar inte de sedvanliga pensionerna då de är förmånsbestämda, säger Björn Nyström.

Fördelarna med en tiotaggarlösning är dessutom inte lika tydliga som de tidigare har varit.  Flera av fördelarna med alternativ ITP, bland annat möjligheten att välja bort efterlevandeskyddet för att få mer pengar att placera och möjligheten att kunna styra takten på pensionsutbetalningarna, finns nu i ITP-planen.

Fortfarande erbjuder många mindre och mellanstora företag tiotaggarslösningar till sina anställda men storföretagen har börjat lämna alternativa ITP-lösningar, för att i stället erbjuda ITP 1 till sina tiotaggare.
– Jag ser en tydlig trend att de större företagen inte längre tillåter nya tiotaggarlösningar inom ITP 2 utan det är en övergång till ITP 1 som är det alternativ som erbjuds”, säger Dan Wallberg, ITP-specialist på Collectum.

Faktarutor:

ITP 1
Ett avtal som gäller de yngre, de som är födda 1979 eller senare. Det finns arbetsgivare som har denna ITP-variant för alla sina anställda. De som omfattas av ITP1 kan inte välja en tiotaggarlösning.
Hälften av pengarna placeras i en så kallad traditionell pensionsförsäkring. Den andra hälften kan du välja hur den ska placeras, i fondförsäkring eller traditionell försäkring. 4,5 procent betalas in på månadslön upp till 31 000 kronor. Över 31 000 kr betalas 30 procent på den lönedelen.

ITP2
De äldre, från 30 år och uppåt, omfattas som regel av ITP2. Här garanterar arbetsgivaren att du får ut en viss summa varje månad som pensionär. Det kallas för förmånsbestämd pension. Det är de som omfattas av ITP2 och som tjänar minst 10 inkomstbasbelopp per år som kan välja tiotaggarlösning. Dessutom får alla även ITPK, som är en tilläggspension. Och precis som i ITP1 kan spararna själv välja hur pengarna i ITPK:n ska placeras.

8 KOMMENTARER

  1. Jag kan bara säga det att de flesta tiotaggarna som gjort ett val troligen kommer att få väsentligt lägre pension. De enda som kan vinna på det är de som placerat i fonder och som är väl insatta och regelbundet följer utvecklingen. Men även där gäller det att inte gå i pension vid en börsnedgång och att hela tiden säkra upp pengarna. För det är en betydligt högre risk man tar för att få de där extrakronorna. Frågan är om det är värt det.. Man ska alltså vara sin egen kapitalförvaltare och, enkelt uttryckt, ha minst 5-6% avkastning hela tiden för att komma ikapp ITP-nivån. De felsta klarar inte att få högre avkasning i längden. Kostnadsneutralt som Peter nämner i sitt inlägg är egentligen betalningsneutral. En helt annan sak. Lägre premie alltså. Och mot vad Mikael tror, så kommer det definitivt fler rabatter i framtiden. Men troligtvis inte lika stora som 40 %. kanske mer 10-20 %, men det räcker…. säger,

  2. tio inkomstbasbelopp motsvarade 2009, då artikeln skrevs, en månadslön på 42 417kr och inte 41 721 kronor som det stod i artikeln

  3. Observera att om man väl har valt en tiotaggarlösning så kan man inte gå tillbaka till en traditionell lösning om man stannar hos samma arbetsgivare.
    Väljer man tiotaggarlösningen så får man dessutom vackert jobba fram till 65 år medan de som INTE väljer den lösningen får de fortsatta premieinbetalningarna betalda av företaget även om man slutar efter 62 år + en månad. När en person slutar arbeta för att gå i pension vid 62+ en månad slutbetalas nämligen alla premierna fram till 65 års ålder på en enda gång. Vid tiotaggarlösningen så görs inte den inbetalningen. -Den upplysningen gavs inte alls då jag valde för ett tiotal år sedan.

  4. Om företagen tjänar på tiotaggarlösningarna eller ej är ju i sig ganska ointressant (sedan kan man ju t ex tycka att det är rimligt att ev. återbäring kan delas mellan arbetsgivaren och arbetstagaren). Det viktiga är ju om tiotaggarlösningen är en fördel eller nackdel för arbetstagaren och den stora fördelen, som ju överhuvudtaget inte nämns, är om individen har möjlighet att investera i t ex kvalitetsfonder som kan ge en betydligt bättre avkastning än de traditionella pensionslösningarna. Även med bara några % bättre avkastning betyder det oerhört mycket för pensionen!
    Att premien kan variera så kraftigt över åren är ju dock ett problem och man kan ju vara glad att man inte blev sjukpensionär (eller avled!) förra året. Samtidigt är det nog att betrakta som en engångsföreteelse och det är väl inte så sannolikt att det kommer att ges stora rabatter på premierna igen. Dessutom är det ju inte så att något har tagits från arbetstagaren utan egentligen har det ju betalats in för mycket under ett antal år tidigare, därav rabatten för att kompensera för detta (som ju som sagt dock fört med sig oönskade effekter och därmed inte är ett bra sätt att hantera detta på).

  5. Min arbertsgivare (Svensk mkt stort telecomföretag) har garanterat att lösningen skall vara kostnadsneutral.
    Dvs ev rabbater skall tillfalla mig.
    Är det inte så?

    /Peter

  6. IPT 2 är en j-vla rippoff för oss unga, man förutsätter en massa saker som inte alls är säkra.

    Jag önskar att det fanns ett ”pengar i handen” alternativ där jag som individ kunde få ipt pengen som ett direkt påslag på lönen, givitvis på ett sådant sätt att det inte blir några högre kostnader gröt arbetsgivaren. Vad är det s om står ivägen för en sådan lössning?

  7. Tiotaggarlösningar har flera fallgropar. Kämpar sedan snart ett år tillbaka (fallet är nu uppe i ARN) för att, efter att ha blivit sjukpensionär på deltid, få premiebefrielse (i praktiken avsatt pensionskapital) från min tiotaggarlösning. För den delen av ITP som låg under 7.5 basbelopp (numera alecta, då SPP) funkade det finfint, men för delen över 7.5 bbp (fortfarande SPP) körde det ihop sig. Hade jag varit förutseende och inte låtit mig övertalas av den talföra försäljaren att välja entiotaggarlösning hade alectas positiva beslut gällt hela ITP och jag hade allt på det torra för min pension!

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola. 

Så höjer du kvaliteten på mötet

Ifrågasätt, involvera och sammanfatta. Det är tre tips som Skanskas medarbetare använder för att höja kvaliteten på sina möten som fungerar både för de fysiska och de digitala.

De är akademikernas drömarbetsgivare

Google, Apple, Spotify och Microsoft toppar listan när unga akademiker får välja sin drömarbetsgivare. Men strax under toppen finns företag som arbetar med hållbar utveckling.
Arbetslöshet ingenjörer

Långsamt stigande arbetslöshet för ingenjörer

Sedan coronakrisen började har arbetslösheten bland ingenjörer stigit stadigt. Fler ingenjörer än på länge är nu arbetslösa. Samtidigt är det färre än i andra grupper. Här är statistiken. 

”Ingenjörerna säger nej till ett nollbud”

Svenskt Näringsliv menar att frysta löner är det enda rimliga i det läge som råder nu. Men Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius håller inte med.