Lönedumpning i IT-branschen

7
2090

En indisk IT-expert med ett tidsbegränsat uppdrag i Danmark blev lurad på större delen av sin lön. Företagets felaktiga uppgifter i ansökan om arbetstillstånd upptäcktes inte förrän den anställde själv protesterade. Inte heller i Sverige kontrolleras uppgifterna i ansökningarna.

Den indiske IT-konsulten ringde till Prosa, det danska fackförbundet för IT-specialister, och påpekade att hans lön inte stämde med kontraktet. Av rädsla för att bli av med jobbet vågade han först inte säga sitt namn och var han arbetade. Men efter ett par månader återkom han och trädde fram.

Med stöd av fackförbundet krävde han företaget, CSC Danmark, på en förklaring. Någon sådan fick han dock inte. I stället tidigarelades hans hemresa från januari till oktober. Han blev då arg och sade upp sig, vilket gav honom ytterligare problem. Indiska CSC, hans egentliga arbetsgivare, tyckte att han avbrutit arbetet i Danmark i förtid och dröjde med att lämna ut de papper han behövde från arbetsgivaren för att kunna söka nya jobb. Först i början av mars i år fick han till slut tillbaka sina papper.

Enligt den danska lagen ska en anställd som kommer från ett land utanför EU ha ett kontrakt med en lön på minst 375 000 danska kronor per år för att få sin arbetsansökan till Danmark beviljad. I kontraktet stod också den summan angiven, medan den faktiska nettolönen per månad endast uppgick till 4 500 danska kronor. Ovanpå det fick han bostad och 285 kronor per dag för omkostnader. En dansk på samma jobb skulle ha haft runt 40 000 kronor per månad.

– Vi har fått över hundra samtal från indiska IT-specialister om felaktiga löner. Men ingen annan har vågat träda fram med namn, och då kan vi inte agera, säger Hanne Lykke Jespersen, förbundssekreterare för Prosa.

Det är lönedumpning enligt det danska fackförbundet, något som drabbar både indierna och de danskar som till följd av detta får svårare att hitta jobb.

Lars Lundsgaard, resurs- och kompetensansvarig på CSC Skandinavien poängterar att företaget specifikt frågade det danska migrationsverket, udlaendingeservice, om hur de skulle göra, och att de sedan följt instruktionerna mycket noga. Han medger att företaget begått vissa misstag med lönerna och att de ska rättas till, men beskrivningarna i dansk press, att indierna lever under slavliknande förhållanden, slår han ifrån sig.

– Den här saken är uppe i Folketinget nu, och vi kommer självklart att rätta oss efter de bestämmelser som kommer ut av det här, säger han.

I Sverige är det migrationsverket som granskar ansökningar för arbetstillstånd. Deras uppdrag är att underlätta för arbetsgivarna när de behöver ta in arbetstagare från länder utanför EU.

Det formella kravet här är att arbetet ska ske under vad som kallas kollektivavtalsliknande former. Sveriges Ingenjörer bad ett indiskt företag om att få se de faktiska kontrakten för två indiska IT-specialister som ska jobba en tid i Sverige. Enligt kontrakten motsvarar deras löner 24 000 respektive 32 000 svenska kronor i månaden. I kontrakten står också att de anställda under inga omständigheter får berätta för utomstående vad de har i lön.

Men när Ingenjören tidigare har frågat indiska ingenjörer vad de tjänar när de är i Sverige, säger de att de får ungefär som sina indiska löner plus traktamente. En typisk lön för en indisk ingenjör som har jobbat i fem år ligger på motsvarande cirka 8 000 svenska kronor i månaden.

Alejandro Lindström Firpo, jurist och beslutsfattare på enheten för arbetskraftsinvandring, har inte sett några fall av fusk bland ingenjörer eller IT-konsulter i Sverige. Samtidigt betonar han att migrationsverket inte gör några extra kontroller om bara ansökningarna uppfyller kraven och om fackförbundet har sagt att alla papper ser okej ut.

– Lagstiftaren har inte gett oss det uppdraget, säger han.

Det är först om det kommer en förlängningsansökan och allt inte verkar stå rätt till som migrationsverket granskar arbetsgivarintyg och utdrag från skattekontot. Det förekommer ett visst fusk, särskilt i restaurang- och städbranschen, men det är mer enstaka fall, enligt Alejandro Lindström Firpo.

– Jag hoppas verkligen att vi inte släpper in någon som jobbar under slavliknande förhållanden, säger han.

I Danmark ledde affären med indiern till att integrationsministern Birthe Rønn Hornbech inkallades till så kallat samråd i Folketinget för att svara på frågor. Där sade hon att hon skulle undersöka saken.

– Det har hon gjort i en månad nu, säger Hanne Lykke Jespersen på Prosa, som är orolig över att problemet med lönedumpning finns i hela Europa.

Hon  hoppas ändå att det danska ärendet leder till att CSC tvingas att betala anständiga löner.

7 KOMMENTARER

  1. Jag tycker att indiern skall vara glad att han får så bra lön. Många i Indien är ju kastlösa eller slavar och har det mycket värre än honom. Det är bra att svenska IT-företag utnyttlar dessa länder. Precis som klädindustrin och möbelindustrin får billig barnarbetskraft därifrån. Detta gynnar oss konsumenter så vi får billiga varor.

    • Redaktionen ställer sig frågande till åsikten att svenska IT-företag ska utnyttja länder med barnarbete. Är det en ironi, så framgår det inte riktigt. Om det är på allvar, är det inskränkt. Svenska företag ska naturligtvis sträva efter att arbeta på schysta villkor – i Sverige och utomlands.

  2. Måste säga att jag är både besviken och förvånad – inte över att ett gäng sviniga företag utnyttjar billig importerad arbetskraft, utan snarare över kommentarerna – ”learn to live with it!”

    Vi har lagstiftning och avtal som gäller, och då får vi väl för sjutton se till att de efterlevs – det gör vi ju med andra lagar, avtal och föreskrifter!

    Kläm åt fuskarna – Vi lägger ner stora pengar på att jaga potentiella bidrags fuskare! Varför inte här?

  3. Den här frågan är inte så enkel och den är tillämplig på fler branscher än enbart IT.

    Om alla som kommer till Sverige från lågkostnadsländer får ”svenska löner” då de tillfälligt jobbar här, skall vi som emellanåt jobbar i dessa länder ha indiska eller kinesiska löner, då vi är på utlandsuppdrag ibland under längre perioder?

  4. Just IT-arbete borde kunna skötas på distans, den indiske IT-specialisten skulle säkert vara nöjd med indisk lön ifall han fick bo hemma. De som tjänar mest på globaliseringen av arbetskraft är företag i resebranschen samt hotell och liknande. Man kan spara mycket pengar genom att arbeta på distans, det gäller f ö även inom Sverige/Europa

  5. Tyvärr kommer vi bara se mer av det här, det är väl den tragiska stutsats man kan dra va det här.

  6. Javisst, det är mycket bättre att alla IT-jobb flyttar ut till lågprisländer så att såna här saker inte behöver inträffa.
    Eller kan det vara bättre för en duktig indier att jobba för 50 kr/tim i väst än att jobba för 25 hemma? Och bättre för väst att han åker hit och jobbar för 50 i stället för 25 hemma?
    Det går ju inte i längden att dessa stora skillnader finns – glöm det!

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola. 

Så höjer du kvaliteten på mötet

Ifrågasätt, involvera och sammanfatta. Det är tre tips som Skanskas medarbetare använder för att höja kvaliteten på sina möten som fungerar både för de fysiska och de digitala.

De är akademikernas drömarbetsgivare

Google, Apple, Spotify och Microsoft toppar listan när unga akademiker får välja sin drömarbetsgivare. Men strax under toppen finns företag som arbetar med hållbar utveckling.
Arbetslöshet ingenjörer

Långsamt stigande arbetslöshet för ingenjörer

Sedan coronakrisen började har arbetslösheten bland ingenjörer stigit stadigt. Fler ingenjörer än på länge är nu arbetslösa. Samtidigt är det färre än i andra grupper. Här är statistiken. 

”Ingenjörerna säger nej till ett nollbud”

Svenskt Näringsliv menar att frysta löner är det enda rimliga i det läge som råder nu. Men Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius håller inte med.