Krisen ökar jobbkraven

7
4167

När fyradagarsveckan infördes på Volvo Lastvagnar och Scania var det inte meningen att de anställda skulle jobba mer. Men på bolagens företagshälsor märker man en ökning av anställda med stressrelaterade problem.

Del 1 i serien Balans i livet.

Scanias företagshälsovård har hand om Scanias cirka 9 000 anställda. På företagshälsan har man märkt att de anställda upplever en ökad arbetsbelastning i jobbet i och med 4-dagarsveckan som infördes vid halvårsskiftet förra året.

Ökade krav på jobbet
— På tjänstemannasidan är det fler som kommer hit på grund av stressbesvär. De har sömnproblem och kan inte koppla av på fritiden. Det är lika mycket som ska göras fast de bara jobba fyra dagar, säger Gudrun Karlsson som är företagssköterska på Scanias företagshälsa.

Fyradagarsveckan infördes vid halvårsskiftet men det var först i oktober som man märkte av ökningen på företagshälsan.

Helen Antonson är psykolog och verksamhetschef för företagshälsovården Alviva som är en av de största företagshälsovårderna i landet. Som kunder har de bland annat företag som Ericsson, Saab och Volvo Lastvagnar.

Precis som på Scanias företagshälsa ökade besöken på Alviva några månader efter att Volvo Lastvagnar införde sin fyradagarsvecka.

— Varslet var för ett drygt år sedan men det dröjde längre innan folk kom till oss. De flesta väntar med att ta kontakt innan de har en mer utvecklad skada. Så vi arbetade mer med efterhjälpande arbete. Folk kom till oss med stressrelaterade problem och ont i rygg, nacke och skuldror.

Varför väntar folk med att söka hjälp?
— Jag tror att det beror på att de hade ett tight schema och inte ger sig den möjligheten. säger Helen Antonsson.

Enligt Jobbhälsobarometern är 70 procent av dem som arbetar i Sverige anslutna till företagshälsovård. Företagen har ingen skyldighet att vara anslutna till en företagshälsa men de är däremot skyldiga att se till att den anställda får den företagshälsovård som arbetsförhållandena kräver.

Det är många som känner sig stressade på grund av sitt jobb. Kraven i yrkeslivet har ökat i dag och det läggs större ansvar på den enskilde individen att själv sätta gränser mellan arbete och privatliv.

Flera studier visar att ett stressigt jobb kan bidra till ohälsa i form av sömnbesvär, oro och ångest. Omorganisationer eller förändringar på jobbet kan också upplevas som stressande även för de som har kvar sitt jobb.

Kathrine Larsson Andrén är beteendevetare och organisationskonsult på företagshälsan Previa. Hon berättar att man inom företagshälsovården arbetar både med hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande insatser.

Foto: Privat.

 — Det är viktigt att både företagen och den anställde tar sitt ansvar för hälsan. Inom företagen måste man lyfta hälsofrågan och göra den till en strategisk fråga både på grupp- och individnivå, säger Kathrine.

Företagshälsorna hjälper både kropp och själ
På företagshälsorna gör man både hälsoprofiler på enskilda anställda och hälsoskanningar på hela företag.

— Då tittar vi på vilka hälsorisker som finns just på det företaget. Det kan handla om människor som sitter i kontorslandskap och hela tiden blir störda, att de har för mycket ensamarbete och så vidare.

När det gäller stressrelaterade besvär erbjuder många företagshälsor mental avslappning, kognitiv beteendeterapi och mindfullness, en slags teknik som övar en att vara närvarande i nuet. Dessa behandlingsformer har visat sig vara mycket effektiva när det gäller just stressbesvär.

När man väl drabbats av ohälsa är uppföljningen otroligt viktig, menar Kathrine.

— En del hjälper vi ett eller två år efter att de fått behandling. Ju längre uppföljning desto bättre har forskning visat.

Må bra tips!

  •  Se till att sova ordentligt. Sover vi mellan 7-9 timmar per dygn står vi bättre rustade mot stress.
  •  Motionera regelbundet. Att ta en löptunda i parken eller ett spinningpass kan ha liknande effekt på hjärnan som antidepressiv behandling. Kroppens egna ”må bra hormoner” frigörs när vi rör på oss.
  •  Gå hem i tid från jobbet, kom ihåg att vila och sätt av tid för att umgås med vänner och familj.

 
Källor: Socialstyrelsen- Folkhälsorapport 2009, DU & Jobbet NR 1 2010, Rapport om stress i arbetslivet, Karolinska institutet på uppdrag av Stockholms läns landsting.

7 KOMMENTARER

  1. Det bästa vore väl att jobba fyra dagar, dvs 32h, och spara de uppgifter man inte hinner med till nästa vecka?
    Dvs det som benämns ”timeboxing” på engelska.
    Istället för att speca vad man ska hinna med på en viss tid så jobbar man så effektivt man kan under en viss tid med de mest prioriterade uppgifterna.

  2. Jobbar Volvo i Gbg – ett företag som gärna skyltar med god personalvård o förebyggande arbete mot arbetsstress. Vill påstå att verkligheten är en helt annan hos oss. Under det senaste året har det varit en arbetssituation som kan liknas vid utpressning med hänvisning till att det är för oss anställda o företagets bästa skall utvecklas fler produkter till ännu lägre kost och med ännu kortare utvecklingstid.
    Övertidsersättning skall inte tas ut, tidplaneringssystemet sätts medvetet ur spel och fler arbetsuppgifter o projekt skall hanteras av varje anställd. Ock vid alla dessa ledningens infomöten – inte ett ord om konsekvens betr. hälsan hos medarbetarna. En top-down ledning i företaget där närmsta chefens personalansvar fullständigt lagts åt sidan – samtidigt som man talar om medarbetarskap o lojalitetskultur. Hyckleriet har aldrig varit större och löneutvecklingen aldrig lägre än nu hos oss – bedrövligt!

  3. Varför jobba över? Har man 4-dagars arbetsvecka och ingen övertidskompensation så får man jobba det man hinner med, oavsett om arbetsbelastningen är densamma som vid full vecka.
    Har man en specifik deadline att hålla får man väl ta det den gången men inte upprepade gånger utan att ha pratat med sin chef.

  4. Jag jobbar på ett av de stora företagen som nämns i artikeln och har en mycket kluven inställning till 4-dagarsveckan. Jag förstår nödvändigheten av avtalet och har uppskattat de lediga fredagarna, MEN jag har lidit av stressen och arbetsbördan som i princip varit lika stor som före avtalet. Jag ser faktisk fram emot att få 5 dagar på mig att göra mitt jobb!

    Maria i föregående kommentar nämner alla extra flextimmar, vilket säkert är intressant att titta på. Men, något som sällan nämns är all de timmar som lagts ner ”off the record”, t ex all den tid som övertidsavlösta har lagt ner under den här tiden.

  5. Jag slet ut mig pga att 5-6 dagars jobb skulle göras på 4 dagar samtidigt som organisationen som helhet blev stressad och stämningen blev sämre i och med det. Ingen klarade av att prioritera på ett vettigt sätt. Snacka om kollektivt tunnelseende….
    Fler än jag jobbade mer än 4 dagar, men många registrerade inte det någonstans. ibland av rädsla för att inte klassas som kompetent nog att klara jobbet på 4 dagar och ibland i någon slags välmening mot företaget.
    Jag har stressrelaterade besvär som jag tyvärr kommer få drass med en lång tid. Jag undrar om inte också ”organisationen” kommer att drass med problem som är alstrade pga stress.

  6. Jobbar själv på ett företag som fick igenom ett liknande avtal med facket. Vi anställda har verkligen gått på en nit med dessa krisavtal: inga löneökningar under 2009, 10% reduktion av länen i och med avtalet och fler jobbade timmar för att kompensera för de kollegor som fått gå (självklart utan övertidskompensation). Jag skulle gärna vilja se en sammanställning från facket beträffande antal timmar som lagts i s.k. flexbanker under denna period.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Dra nytta av rekryterarens knep i jakten på nytt jobb

Vill du vidare i karriären? Den nya tjänsten Fråga rekryteraren kan ge dig goda råd och smarta tips på vägen till ditt nya jobb.
Sverige

Så mycket skiljer sig ingenjörers löner

Hur mycket skiljer lönen mellan ingenjörer som är chefer och de som inte är det? Mellan storstäder och övriga landet, privat och offentlig sektor och mellan civil- och högskoleingenjörer? Det får du svar på här.

Gör testet som mäter din trötthet

Hur trött känner du dig efter jobbet? Gör Sahlgrenska sjukhusets test som ger svar på din situation. Isolering vid hemarbete är en riskfaktor för trötthet.

Klarar du dig om du blir arbetslös?

Gör en riskanalys, se över din budget och testa kriståligheten för just din ekonomi. Det är tre bra tips för att slippa känna oro.

”Utan oss stannar sjukhusen”

När coronapandemin belastade sjukvården till bristningsgränsen arbetade också medicinteknikerna långa pass, ofta nära smittade patienter. Men i mediabevakningen har de hamnat i skuggan.

Högskolor tar fram utbildningar för ingenjörer i industrin

Tretton lärosäten har tillsammans tagit fram digitala utbildningar för yrkesverksamma ingenjörer inom industrin. Efter årsskiftet kan 1 000 utbildningsplatser bli tillgängliga.

Göteborgs första stadsbonde är en ingenjör

Klara Hansson är stadsbonde i Göteborg. "Jag inser att jag har stor nytta av mina ingenjörskunskaper i det jobb jag har nu" berättar hon.
Hemarbetsplats

Tänk på ljuset på (hemma)kontoret

Får kökslampan eller mysbelysningen fungera som arbetslampor när du jobbar hemma? Här ger synergonomen Per Nylén råd för hemmakontoret och kontoret. 

Ställ krav på din arbetsmiljö i hemmet

"Det är inte rimligt att anställda själva står för kostnaden att anpassa en arbetsplats i hemmet för en god arbetsmiljö" säger Magnus Skagerfält, sakkunnig på Sveriges Ingenjörer.

AB Volvo avslutar alla permitteringar

– Vi tror att våra medlemmar tycker att det är positivt och ger en signal i rätt riktning, säger Peter Månsson, koncernförhandlare för akademikerna på AB Volvo, om företagets beslut att avsluta permitteringarna.