Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Fackligt Få röstade till fullmäktige

Få röstade till fullmäktige

Valdeltagande blev lågt i Sveriges Ingenjörers fullmäktigeval. Endast 15,6 procent av medlemmarna röstade. Sex nya valkorporationer tog sin in och 12 kandidater fick så många röster att de knep en plats före en kandidat högre upp på listan.

Fullmäktige är Sveriges Ingenjörers högsta beslutande organ och kan liknas vid riksdagen. De 95 ledamöterna, varav 14 studenter, träffas årligen och fattar långsiktiga strategiska beslut och drar upp riktlinjerna för förbundet.

Alla ordinarie medlemmar i Sveriges Ingenjörer har möjlighet att bestämma vilka som ska sitta i fullmäktige under kommande fyraårsperiod. Under hösten och vintern har medlemmar bildat valkorporationer, så kallade listor (närmast att likna vid partier). Antalet röster varje lista får i valet avgör hur många av kandidaterna på listan som hamnar i fullmäktige.

Fullmäktigevalet avslutades den 31 maj. Valdeltagandet i år var lågt jämfört med valet för fyra år sedan. I år röstade 15,6 procent av de röstberättigade medlemmarna. Vid det förra valet var valdeltagandet 24, 2 procent.
– Det var en överraskning och givetvis en besvikelse att resultatet blev så lågt, säger Anders Tihkan, ansvarig för fullmäktigevalet på förbundet.

Antalet medlemmar som röstade var dock cirka 2500 fler än för fyra år sedan, men eftersom förbundet vuxit med ungefär 23 000 fler röstberättiga medlemmar sjönk andelen som röstade kraftigt.

 Anders Tihkan ser ingen tydlig förklaring till det låga valdeltagandet.
— Vid det förra valet införde vi möjligheten att inte enbart rösta på en valkorporation utan att också avge en personröst till någon av korporationens kandidater. Det var uppskattat av medlemmarna och den möjligheten fanns därför även i år. Nytt för i år var att alla kandidater fick möjlighet att göra en kort presentation med bild. Vi har fått många positiva kommentarer men det har uppenbarligen inte lockat en större andel medlemmar att rösta, säger Anders Tihkan.

Personbeskrivningarna av kandidaterna kan dock ha bidragit till att så många som 12 kandidater fick så många enskilda röster att de flyttades upp på listan. Vid det förra valet var det fem kandidater som avancerade genom personröster.

Röstandet har denna gång nästan uteslutande skett via internet. Alla medlemmar med e-postadresser har fått en länk direkt till valsidan. Endast åtta medlemmar har poströstat. Vid det förra valet för fyra år sedan valde 6 400 medlemmar att poströsta.

I årets val ingick 25 valkorporationer och fem nybildade korporationer lyckades ta en eller flera platser. IT/konsultlistan var den nykomling tog flest mandat. De har fått med fem kandidater. Övriga nykomlingar är Statsanställda Ingenjörer som fick tre mandat, SVEVIA som fick ett mandat och Volvo personvagnar som fick tre mandat. Två nya korporationer är baserade på distrikt och det är Sydöstra Sveriges Ingenjörer som fick två mandat och Distrikt Uppsala som också fick två mandat.

Uppsalalistans viktigaste fråga är att locka fler ingenjörsföretag till Uppsala. 
—  I det här länet bor omkring 5000 medlemmar och hälften pendlar till jobb på andra orter, de flesta till Stockholm. Vi försöker på olika sätt locka företag att etablera sig här. Uppsala universitet har flera civilingenjörsprogram som rankas bland de bästa i landet. Många nyexaminerade och yrkesverksamma ingenjörer i Uppsala skulle gärna jobba här om det fanns möjlighet, sa Jan Tegnér från Uppsalalistan till Ingenjören tidigare i våras.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

Nya grepp krävs för att säkra kompetensen i norr

0
Grönt stål, batteritillverkning och satsning på vätgas. Så här jobbar företagen för att säkra kompetensen för framtiden.
Västervik

Facket varnar: Kan bli reallönesänkning

0
Sveriges Ingenjörer i Västerviks kommun protesterar mot att kommunen bara vill avsätta 2,0 procent för löneökningar under 2022.

Ingenjören valde bort storstaden – fann drömjobb och hus på landsbygden

1
Civilingenjören Lisa Jodensvi har följt trenden. Hon flyttade från en lägenhet i Göteborg till en prästgård i Ångermanland.

Så skapar du en hjärnvänlig arbetsplats

1
Precis som muskler så blir även hjärnan trött av ansträngning. Här är några knep för att skapa en mer hjärnvänlig arbetsplats.

VI REKOMMENDERAR

IT, finans, bygg och kemi

Så skiljer sig ingenjörers löner mellan branscherna

4
I vilka branscher tjänar ingenjörer mest? Inom IT, bygg, telekom – eller bank? Här är statistik över det relativa löneläget för ingenjörer inom 16 branschavtal.

TOPPLISTA