Medicinsk teknik räddar hornhinna

0
778

Sedan nästan tre år kan tio patienter i Sverige se med hjälp av nya hornhinnor. De är dessutom byggda av deras egna celler, vilket gör att de slipper problem med avstötning.  Den konstgjorda hornhinnan är lika bra som i ett normalt, friskt öga.  Det är forskare vid Linköpings universitet som står bakom det vetenskapliga genombrottet.

Hornhinnan kan liknas vid ögats vindruta. Den består av ett lager av genomskinligt kollagen och skyddande celler, men de är svåra att ersätta om de skadas. Donerade hornhinnor är en bristvara, så genombrottet skapar hopp för miljontals människor runtom i världen som skulle behöva en ny hornhinna.

Enligt May Griffith, professor i regenerativ medicin vid Linköpings universitet och en av forskarna bakom artikeln, är studien den första som visar att en konstgjord hornhinna kan integreras i människans öga och starta en nybildning.  Under sin tid vid Ottawa Hospital Research Institute utvecklade hon ett biosyntetiskt material av korslagda kollagentrådar där omogna celler från ett ögas hornhinna kan växa in.

Kollagenet är framställt på rekombinant väg av jästceller som fått en mänsklig gen inympad. Per Fagerholm, ögonläkare och professor, var med och utvecklade en metod att sy fast implantatet i kanterna av den gamla, skadade hornhinnan.

De första operationerna på frivilliga gjordes 2007, och sedan dess har forskarlaget följt patienterna. Efter två år hade celler och nerver växt in i implantatet och återskapat en fullvärdig hornhinna. Ingen patient har drabbats av avstötningsmekanismer. Alla har fått lika bra syn som vid en konventionell transplantation – några med hjälp av kontaktlinser som de inte kunde ha förut.

Nu vidtar arbetet med att förfina tekniken ytterligare, och med att undersöka om tekniken kan tillämpas på andra ögonsjukdomar.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.