Gymnasieingenjörer gör comeback

8
2290

Eleverna på de tekniska programmen på Kattegattgymnasiet i Halmstad kan se fram emot ett fjärde gymnasieår redan i höst - om de vill. Foto: Kattegattgymnasiet.

Nu blir ett fjärde teknikår på gymnasiet återigen verklighet, efter 17 års frånvaro. De tio första skolorna har fått sina ansökningar godkända, och redan till hösten ska de första eleverna påbörja sitt fjärde år.

– Intresset från näringslivet här i Halmstad har varit stort för en gymnasieingenjörsutbildning. Och vi har ju också en tradition av att utbilda gymnasieingenjörer sedan tidigare, säger Lars-Åke Mattsson på Kattegattgymnasiet, en av de tio skolor som fått sin ansökan godkänd av Skolverket.

I och med 1994 års skolreform togs den fyraåriga tekniska gymnasieutbildningen bort, och tanken var att högskoleingenjörer skulle täcka industrins behov av tekniker på mellannivå. Men så blev det inte – och det är därför man nu återinför gymnasieingenjörsutbildningen, berättar Torgny Martinsson på Skolverket.

– Det finns väldigt många som har gått motsvarande typ av utbildning i sin ungdom, men som nu börjar närma sig pensionen. Och det behovet kan man inte täcka med bara civilingenjörer och högskoleingenjörer.

Ett grundkrav som Skolverket särskilt lyfter fram för att en skola ska få tillåtelse att erbjuda ett fjärde teknikår är att man har ett etablerat samarbete med det lokala näringslivet – och det finns en enkel anledning till det, säger Torgny Martinsson.

– Eftersom syftet är att täppa till luckorna efter pensionerade ingenjörer så är det en förutsättning att eleverna blir anställningsbara. Och det bygger på ett gott samarbete med näringslivet.

På Kattegattgymnasiet i Halmstad har man också redan ett etablerat samarbete med näringslivet i regionen. Skolan har nämligen redan fått ett så kallat teknikcollegecertifikat – ett sorts intyg utfärdat av industrin, som garanterar att teknikutbildningarna på skolan bland annat har just en god samverkan med näringslivet.

– Jag tror att det var en avgörande faktor när skolverket beslutade sig för att vi skulle få chansen att prova på ett fjärde teknikår, säger Lars-Åke Mattson.

Ett problem för de skolor som tänkt sig erbjuda det fjärde teknikåret för sina elever kan dock vara att hitta tillräckligt med lärare. Just inom teknikområdet har det länge rått brist på kompetenta lärare, delvis eftersom näringslivet konkurrerar om kompetensen. 

– Det är ett område där det är tufft att rekrytera, men samtidigt så sker just nu en minskning av elevkullarna som kan frigöra resurser. Med lite tur kan den tendensen gå hand i hand med det ökade behovet av tekniklärare, ett tag i alla fall. När det gäller de skolor som ska börja till hösten så har de angett att de har tillgång till behöriga lärare, och det förutsätter jag att det stämmer, säger Torgny Martinsson på Skolverket.

Och på Kattegattgymnasiet i Halmstad ser man heller inte lärarbristen som något hinder i sammanhanget.

– Just på vår skola är inte det något problem, vi har gott om kompetenta lärare inom teknikområdet, bland annat inom modern industriteknik. Utmaningen blir snarare att hitta bra platser där eleverna kan göra praktik, som ju är en viktig del i många av kurserna på det fjärde året. Men jag har gott hopp om att det ska gå att lösa på ett bra sätt också.

 

Fakta:
– Det fjärde teknikåret kan ha tre olika inriktningar: innovation och produktion, informationsteknik eller samhällsbyggande.
– Till hösten 2012 ska ytterligare tio skolor få chansen att utbilda gymnasieingenjörer, men först till hösten 2014 kommer utbildningen att införas i hela landet.

Läs mer:
Om teknikcollege (teknikcollege.se)
Hela lista på de godkända skolorna (Skolverket)

8 KOMMENTARER

  1. Med 30 års erfarenhet som lärare inom gymnasie-, högskole- och civilingenjörsutbildning kan jag konstatera att nedläggningen av fjärde året på gymnasiet var ett stort misstag. Tyvärr har Daniel H rätt vad gäller kunskaperna hos dagens nior. Vi startar från ett MYCKET sämre läge idag. Dagens högskoleingenjörer är bara obetydligt kunnigare när de tar examen än de gamla (80-talet) gymnasieingenjörerna. Inte desto mindre anser jag att det är välkommet och efterlängtat med ett fjärde år på gymnasienivån.
    Ska vi få bra gymnasieingenjörer, så måste vi på något lämpligt sätt verka för att matematikundervisningen radikalt förbättras redan i mellan- och högstadiet. Dagens gymnasister verkar ha fobi för matematiskt tänkande och enkla ekvationer.

  2. @#3, #4 och #5:

    Jag tror ni har för höga förhoppningar. Kunskapsnivån i grund- och gymnasieskolan har sjunkit så mycket de senaste 10-20 åren att de nya gymnasieingenjörer som nu kommer examineras inte lär vara i närheten av så kvalificerade som de gymnasieingenjörer ni minns.

    Dessutom så infördes ju högskoleingenjörsutbildningen för att den skulle ersätta gymnasieingenjörsutbildningen. Nu ska alltså båda existera parallellt, vilket kommer ge ett ännu större överskott på ingenjörer än vad vi redan har (såvida platserna på högskoleingenjörsutbildningen inte kommer minskas i motsvarande grad, vilket jag inte tror kommer bli fallet). Det kommer driva ner lönerna ytterligare.

  3. Bra tanke med 4-årigt gymnasie, men tyvärr fortsätter skolverket på sin intrampade stig.
    Var är maskin-, el-, kemi, och bygg- utbildningen som fanns förut ? – den nya har bara flum-flum-inriktningar.
    Mitt företag har letat mek-konstruktör i 5 år utan framgång – allt som finns är produktritande designers som skissar i olika CAD-verktyg.

    P H, Gymnasieingenjör El-tele 1978/ Civilingenjör E 1983

  4. #1 och #2 vet inte vad de pratar om.
    Gymnasieingenjörerna är mycket viktiga arbethästar i industrin, det har inte kommit ut många konstruktörer sedan det den las ner, bara en massa ritbiträden (högskole-caddare) från flummiga program som inte vet hur man tar ett snitt och räknar för hand. Detta är mycket välkommet !

    Hasse, gymn.ing. / civ.ing. hållf.

  5. Äntligen!

    Gymnasieingenjören är en kompetensnivå som är mycket välbehövlig idag. Vi har inom kort minst två generationer med gymnasieingenjörer vilka är på väg att pensioneras. Vi behöver arvtagare till dessa. Högskoleingenjörsutbildningar i all ära men den grad av kunskap kring tillämpad teknik vilken förr förmedlades till gymnasieingenjörerna har inte haft ett allmänt motstycke i utbildningsväsendet under snart tjugo år.

    PJ Svensson
    Gymnasieingenjör 1991
    Civilingenjör 1996

  6. Gymnasieingenjör, det är inte alls dumt !

    Jag har i min yrkesverksamhet mött många kompetenta och framgångsrika ingenjörer , vilkas grundutbildning är just gymnasieingenjör. Med denna grund, kombinerat med intresse och energi, har de sedan byggt upp kompetens inom sina områden till nivåer som i många fall inte är lägre än för övriga ingenjörskategorier.

    Jan Andersson
    civilingenjör 1974

  7. Man är ju inte ingenjör om man inte pluggat på högskola. Att införa gymnasieingenjörer är att urholka begreppet. Skitdumt.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola.