Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Fackligt Universitet kan utveckla småföretag

Universitet kan utveckla småföretag

Många mindre teknikföretag har ingen eller dålig kontakt med universitet och högskolor, något som bland annat kan innebära att ingenjörerna får otillräcklig kompetensutveckling och att företagen missar nya forskningsrön. Men nu ska ett nytt projekt förbättra kontakterna.   

För storföretag som Volvo, Sandvik och ABB är det självklart med ett intensivt samarbete med forskare på universitet, högskolor och forskningsinstitut. Ingenjörerna har möjlighet till vidareutbildning, i gemensamma projekt kan nya tekniska lösningar och processer utvecklas och teknologer på ingenjörsprogram kan bidra med färsk kompetens genom sina exjobb.

På mindre företag däremot är de har formerna av samverkan med akademien inte lika självklar. Därför startade i vintras projektet Progress in demand – en pilotstudie för att undersöka hur samarbetet kan förbättras mellan små- och mellanstora företag, universitet, högskolor, forskningsinstitut och fackförbund för ingenjörer i sju länder: Sverige, Norge, Finland, Danmark, Estland, Lettland och Litauen. Sveriges Ingenjörer är med och driver arbetet.

Bertil Nordqvist.

– Jag hoppas att projektet kommer att leda till en modell som ökar kontakterna mellan högskolor/universitet och små och mellanstora företag och på så vis kan öka regionens globala konkurrenskraft och välstånd. En positiv effekt kan också bli att vi bidrar till utvecklingen av fackförbund för ingenjörer i Lettland och Litauen, säger Bertil Nordqvist, ordförande för styrgruppen.

I tisdags träffades styrgruppen för ett första möte i Stockholm. Där drog man upp riktlinjerna för hur projektets första fas, en kartläggning av företagens behov och fungerande samverkansformer, ska genomföras.

Från varje land kommer minst 15-20 små- och mellanstora teknikföretag med upp till 250 anställda kontaktas. Företagen ska via en webb-baserad enkät beskriva dels sina behov av samverkan med akademin och dels de samarbeten som finns i dag.

– Urvalet av företag är viktigt för att kunna lära av varandra. Här ska finnas både företag som har väl utvecklade samarbeten med högkolor och företag som helt saknar sådana kontakter, säger Bertil Nordqvist.

När enkäterna har sammanställts kommer resultaten att diskuteras vid ett flertal gemensamma konferenser i projektländerna. Goda exempel kan bli modeller för de företag som har behov men saknar samverkan med akademin.

Förhoppningen är att Progress in demand ska stärka konkurrenskraften hos små- och mellanstora teknikföretag i den nordiska/baltiska regionen genom ett utbyte av idéer om kunskapsöverföring mellan universitet och företag i respektive land men också mellan länderna i regionen.

– En positiv effekt för våra medlemmar kan bli en ökad efterfrågan på ingenjörer. Det kan ge ingenjörerna större möjligheter att välja bra arbetsgivare där man kan utveckla sin kompetens. Stor efterfrågan på ingenjörer bör också leda till bättre löneutveckling, säger Bertil Nordqvist.

Progress in demand har startat på initiativ av ANE, Association of Nordic Engineers, och finansieras av Nordiska Ministerrådet.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjör på Forbes talanglista vill att vi delar garderob

0
Mikaela Larsell Ayesa, civilingenjör från KTH, har startat företaget Hack Your Closet. som säljer månadsprenumerationer på second handkläder.
Försvarsmakten

Så många distansjobbar på de 20 mest ingenjörstäta myndigheterna

0
Andelen distansjobb skiljer sig mycket mellan de myndigheter där många ingenjörer jobbar. Från Energimyndigheten, där 99 procent jobbar på distans, till Försvarsmakten och Polismyndigheten, där andelen är klart mindre.

”Kommunen behöver en part att bolla med”

0
Ökad delaktighet och möjlighet att påverka är två viktiga anledningar till att ingenjörerna i Gnesta ville dra igång ett facklig arbete.
Erika Svanström, ingenjör på Folkhälsomyndigheten

Ingenjör på Folkhälsomyndigheten: ”Intensivt men konstruktiv stämning”

0
Att jobba på Folkhälsomyndigheten har varit extra intensivt det gångna året – också för ingenjörerna.

Kreativa ingenjörer löser kriser i covidvården

0
För medicintekniska ingenjörer har det senaste året varit allt annat än normalt. Brist på utrustning och förbrukningsmaterial har krävt snabba beslut, hårt arbete och problemlösning.

Neddragningarna på Chalmers – så många fick gå

0
I juni varslade Chalmers 180 anställda om uppsägning. Nu är de fackliga förhandlingarna avslutade och uppsägningarna blev färre än befarat.
Karta över relativa löneläget per län

Så skiljer sig ingenjörernas löner mellan länen

6
Lönerna för ingenjörer skiljer sig ganska mycket över landet. Utifrån ett medelvärde på 100 ligger Stockholms län på 106,9 medan Västernorrland bara har 91,4.

Hemarbetet sätter arbetsmiljöarbetet på nya prov

1
Förutsättningarna för en god arbetsmiljö i hemmet varierar från person till person. Det behövs därför mer kunskap om hur man hanterar det på ett systematiskt sätt, konstaterar Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

Bisarra krav på utländska forskare

25
Går Migrationskommitténs förslag igenom kommer tusentals utländska forskare och ingenjörer att tvingas lämna landet. Det skriver Ulrika Lindstrand och Mats Ericson i en debattartikel.
Stefan Westergård med Freedesk

Ingenjören med 12 språk skapade ett mobilt ståbord

1
Under pandemin har många staplat skokartonger eller haft datorn på strykbrädan för att kunna stå och jobba. Men civilingenjören Stefan Westergård hade redan en egen lösning.   

VI REKOMMENDERAR

Man som ligger i gräs

Så här fungerar förskottssemester

0
Enligt semesterlagens regler har alla rätt till 25 dagars semester per år. Men man har inte rätt till betald semester direkt när man börjar...

TOPPLISTA