Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören FOU-satsning funkar bäst i storstan

FOU-satsning funkar bäst i storstan

Företag som satsar på FOU långsiktigt förlorar mycket på att finnas utanför Malmö, Göteborg eller Stockholm, visar ny forskning. Bäst utdelning ger satsningarna om företaget befinner sig i Stockholms centrala delar.

Hans Lööf, professor i nationalekonomi vid KTH. Foto: Åse Karlén.

– Man har länge anat att storstäder har den här effekten, men detta är så vitt vi vet den första studien där man bekräftar den teorin, säger Hans Lööf, professor i nationalekonomi vid KTH och en av forskarna bakom studien.

Hans Lööf har tillsammans med kollegan Börje Johansson, både professorer i nationalekonomi och aktiva vid forskningscentrumet CESIS, kartlagt knappt 2900 svenska företag och deras FOU-satsningar under en tioårsperiod. Och det visar sig att majoriteten av företagen, hela 60 procent, inte alls satsar på FOU.

– Sysslar man inte med FOU så kan man lika gärna stanna utanför storstadsregionerna. Då får man i allmänhet billigare lokalhyra, billigare arbetskraft, och så vidare, säger Hans Lööf.

– Men vi ser också att man vinner mycket på att satsa på FOU. En uthållig FOU-strategi lönar sig alltid, oavsett var i landet man befinner sig.

Det är alltså ingen bra idé att låta dåliga tider gå ut över ett företags
FOU-budget – något som annars inte är helt ovanligt. Har man bara oregelbundna satsningar på forskning och utveckling så skiljer sig inte produktiviteten nämnvärt från företag som inte satsar en krona på FOU.

Men om man däremot satsar långsiktig på FOU så ökar produktiviteten ordentligt – med hela åtta procent, visar Hans Lööfs och Börje Johanssons kartläggning.

Skulle man dessutom befinna sig i Stockholms stadskärna, så finns det än mer att vinna – ett företag som finns i Stockholms innerstad och som har en kontinuerlig FOU-strategi har nära 16 procent högre produktivitet än ett företag utan FOU i övriga landet.

– De här små produktivitetseffekterna är oerhört viktiga. De får en otroligt stark inverkan i längden, säger Hans Lööf.

– Ta till exempel Kina, som har haft en produktionsökning på tio procent de senaste femton åren, och jämför med USA som haft en tillväxt på två, tre procent. För femton år sedan var den kinesiska ekonomin en tredjedel av USA:s – nu är de jämnstora.

Men hur kan det då komma sig att ett företag, om de satsar långsiktigt på FOU, vinner så oerhört mycket på att finnas i centrala Stockholm? Det finns flera förklaringar, menar Hans Lööf.

– Kunskapsinflödet där är mer intensivt, arbetskraften är kunnigare, infrastrukturen bättre. Och kunskap mår helt enkelt bra av att finnas där det finns annan kunskap!

Börje Johansson, professor i nationalekonomi vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Foto: Åse Karlén.

Just en välutvecklad infrastruktur är också oerhört viktigt om man vill förbättra storstadens effekter, och få dem att komma fler tillgodo, enligt professor Börje Johansson. Och här kan politiska satsningar underlätta, menar han.

– Höghastighetståg mellan Stockholm och Köpenhamn, med ett par stopp på vägen, är en sådan fråga som har varit uppe och lagts i malpåse flera gånger, som säkert skulle göra att fler kan ta del av storstädernas positiva effekt.

De senaste årens IT-utveckling kan förstås till viss del göra att storstadens fördelar inte blir så starka som de annars kunde ha varit, påpekar Hans Lööf. Men man ska kanske inte hysa alltför stor tilltro till Internets effekt.

– IT-samhället i alla ära. Men ansikte mot ansikte verkar ändå ha en otroligt stark effekt.

En annan viktig aspekt i sammanhanget är tillgången på kunniga ingenjörer – och här syns en tydlig skillnad mellan Stockholmsföretag och landsortsföretag, berättar professor Börje Johansson.

– I Stockholmsföretag så har man ungefär en ingenjör på fyra anställda – i andra regioner kan det vara så få som en på tio.

Men man ska passa sig för att tro att var man befinner sig är det enda som spelar någon roll, påpekar Börje Johansson.

– Viktigast av allt är ändå inte geografin, utan uthålligheten i satsningarna. Det funkar inte att tända ett tomtebloss som blossar upp en stund, och sedan sluta. Men företag som har en långsiktig innovationsstrategi, däremot, de blir vana vid att hantera innovationer, de skaffar sig rutiner, och kan ta tillvara på alla de innovationer som kommer i deras väg.

– Och finns inte idéerna alls, så spelar det inte någon roll var man än befinner sig.

Fakta:
– 2895 svenska företag ingår i studien, som sträcker sig över en tioårsperiod (1997 – 2006).
– Företagen delades in i tre FOU-kategorier: (1) De som satsar kontinuerligt på FOU, (2) De som genomför tillfälliga satsningar och (3) De som inte sysslar med FOU över huvud taget. Företagens produktivitet jämfördes sedan med hänsyn till deras geografiska placering.
– Jämförelserna utgår från företag som är så lika varandra som möjligt, utöver skillnader i FOU och geografisk placering.
– Företag som har en långsiktig FOU-strategi har generellt en högre omsättning per anställd, större export per anställd och bättre produktivitet.

Läs mer:
– En presentation av Hans Lööfs och Börje Johanssons forskning finns här (engelska).

2 KOMMENTARER

  1. Orsak och verkan…

    Man kan inte tänka sig att det är de företag med hög produktivitet och lyckade FoU-projekt som har råd att flytta in till centrala Stockholm?

    Skippa statistiken och tänk på de företag ni känner väl. Är det inte precis så som det fungerar IRL?

  2. Intressant artikel, men är det inte ett starkare samband mellan storlek på företag, tekniknivå och möjlighet att rekrytera samt utveckla kompetenta forskare än till geografiskt läge.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

8 av 10 unga ingenjörer vill bli chef

0
Bland ingenjörer under 40 år kan 80 procent tänka sig att bli chef. Det finns tecken på att den administrativa belastningen på chefer har minskat men fler pressas av oklara förväntningar och orealistiska mål.
V-huset LTH

Så skiljer andelen kvinnliga professorer mellan högskolorna – och inriktningarna

0
19,4 procent av professorerna inom teknik i Sverige är kvinnor. Här är statistiken och kommentarer från Lund, Jönköping och Högskolan Väst.  

Se upp så att flextiden inte blir en arbetsmiljöfälla

0
Flextid är en uppskattad förmån, men det finns också risker. Läs på hur avtalet är tänkt att tillämpas på din arbetsplats och var vaksam på hur mycket du egentligen jobbar.

Myndigheter med växtvärk – så här gör de för att hantera den 

0
Flera statliga myndigheter ligger i startgroparna för en kraftig tillväxt. Tusentals nya medarbetare ska anställas – och en stor del är ingenjörer.
Kraftledningar

Sveriges Ingenjörer Syd och Väst: Ta ställning för ett elprisområde

1
Sveriges Ingenjörer bör ta ställning för att Sverige bara ska ha ett elprisområde. Det föreslår Sveriges Ingenjörer Syd och Väst i en av de 39 motioner som kommit in till Ingenjörsfullmäktige.

19 tips: Så kan du påverka elräkningen

0
Många av Sveriges energirådgivare är ingenjörer. Här ger tre av dem sina bästa tips och berättar hur rusande elpriser ändrat jobbet från rådgivning till jourhavande medmänniska.

Därför kan hybridarbete skapa konflikter på jobbet

0
Det hybrida arbetslivet kan leda till ökade spänningar och konflikter på arbetsplatsen. Läs om 7 tips för att undvika konflikter och lösa de som trots allt uppstår.

Tuff start för ingenjörer som tog examen under pandemin

0
Inom loppet av ett par veckor förändrades arbetsmarknaden av pandemin. Hur drabbades ingenjörerna som blev klara med sin utbildning våren 2020? Ingenjören har träffat tre av dem.

Så undviker du att drabbas av höststressen

0
För många har hösten rivstartat med aktiviteter och ett högt tempo på jobbet. Men vad kan vi göra för att bli bättre på att hantera stressen? Ingenjören bad Helena Schiller, doktor i folkhälsa, om tips.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Ska jag tacka ja till ett jobb fast jag hoppas på ett annat?

0
Vad gör jag om jag får ett jobberbjudande men hoppas på ett annat där beskedet dröjer? Ingenjören bad May Molin, rekryteringskonsult på Qrios Engineering, om råd.

TOPPLISTA