Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Karriär Män lönestraffas hårdare vid frånvaro

Män lönestraffas hårdare vid frånvaro

Äldre medelålders män, som Carl Bildt, är de som statistiskt sett förlorar mest på en periods frånvaro från arbetsmarknaden, visar en ny studie från Konjunkturinstitutet. Foto: Janwikifoto/Wikimedia Commons.

Män förlorar betydligt mer på att vara frånvarande från arbetsmarknaden än vad kvinnor gör. Särskilt tydligt är det vid deltidsarbete, där männen förlorar flera gånger mer än kvinnorna, visar en ny studie från Konjunkturinstitutet. En förklaring kan vara normerna om hur män ska bete sig.

– I min studie blir det tydligt att frånvaro från arbetsmarknaden påverkar löneutvecklingen negativt. Men det visar sig också att straffet är högre för män, vilket är lite överraskande, säger Thomas Andrén, arbetsmarknadsforskare vid Konjunkturinstitutet och författare till studien.

Thomas Andrén

Thomas Andrén har delat upp sin studie i fyra olika frånvaroorsaker: deltidsarbete, arbetslöshet, föräldraledighet och sjukskrivning. Och i alla fyra kategorierna visar det sig att män straffas hårdare vid frånvaro än kvinnor.

Men särskilt tydligt är det alltså vid deltidsarbetande, berättar Thomas Andrén.

– Efter kontroll för andra variabler så försvinner lönestraffet vid deltidsarbete nästan helt för kvinnor, medan det för männen är så mycket som åtta, nio procent, säger han.

Straffas för normbrott
Män som arbetar deltid tjänar alltså nära på en tiondel mindre per arbetad tid än män som arbetar heltid – medan kvinnor som arbetar deltid ligger på i princip samma lön som kvinnor som arbetar heltid.

Thomas Andrén har en teori om vad den här skillnaden kan bero på.

– Det är mer acceptabelt för kvinnor att arbeta deltid, det är så mycket vanligare. Men för männen är normen att arbeta heltid, så om en man arbetar deltid så kan det ses som en signal på sämre produktivitet, säger han.

Ger mindre lönegap
Att män straffas så mycket hårdare lönemässigt för deltidsarbete får en annan intressant konsekvens: det gör att lönegapet mellan män och kvinnor totalt sett faktiskt är mindre än vad det hade varit annars, berättar Thomas Andrén.

– Det är en intressant aspekt. Oftast framförs deltidsarbete som en orsak till det stora lönegapet mellan män och kvinnor, eftersom andelen kvinnor som deltidsarbetar är större. Och så är det naturligtvis.

– Men i min studie skattar jag också hur stor effekt deltidsarbetet har på lönegapet – och då visar det sig att eftersom lönestraffet är större för män, så har deltidsarbetandet totalt sett en reducerande effekt på lönegapet.

Enligt Thomas Andréns skattningar skulle lönegapet mellan män och kvinnor vara 1,5 procentenheter större, det vill säga runt 19,5 procent i stället för dagens cirka 18 procent, om det inte fanns någon skillnad i lönestraffet mellan män och kvinnor och andelen som deltidsarbetade var lika stor hos båda könen.

Arbetslöshet dyrast för medelålders män
Föga förvånande har också en period av arbetslöshet negativ påverkan på lönen. Och ju mer man har varit arbetslös genom sitt yrkesliv, desto större effekt på lönen. Men även arbetslöshetens effekt visar sig vara större på mäns löner – även om skillnaderna här inte är lika stora. Medan kvinnor förlorar mellan noll och två procent, så förlorar männen mellan en och två procent.

När i karriären som man är arbetslös är också betydelsefullt i sammanhanget. Sker det sent i livet, så är effekterna större – medan en arbetslöshet precis i början av karriären inte har lika stor effekt. Även etnicitet visar sig ha en viss betydelse, där till exempel svenskfödda yngre kvinnor straffas hårdare lönemässigt om de är arbetslösa jämfört med utlandsfödda yngre kvinnor.

Den som förlorar mest på en period av arbetslöshet är alltså en äldre man, medan den som förlorar minst är en utlandsfödd yngre kvinna. Ett märkligt resultat kan tyckas – men det har sin logiska förklaring.

– Lönerna är redan så låga för yngre utrikes födda kvinnor, så det är svårt att få så mycket sämre lön på grund av en periods arbetslöshet. Därför blir effekten så liten, säger Thomas Andrén.

Föräldraledighet straffas också
När det gäller föräldraledighet och sjukdom har Thomas Andrén inte gjort egna skattningar, utan endast en översikt av den forskning som finns. Och när det gäller pappaledighet talar forskningen sitt tydliga språk – det får en negativ effekt på löneutvecklingen. De som varit pappalediga tjänar mellan 0,7 och sju procent sämre än andra män.

Men för mammorna är det inte lika illa – i alla fall inte på papperet. Enligt statistiken får de en lönesänkning på mellan 0,2 och två procent. Men här finns det en klar risk att siffrorna har en vilseledande effekt, menar Thomas Andrén.

– Det kan vara så att arbetsmarknaden från början förväntar sig att kvinnor ska vara frånvarande, så det straffet ligger inbakat i lönen från början. Det bli en sorts statistisk diskriminering. Männen får däremot straffet när föräldraledigheten väl kommer, säger han.

– Men det skulle också kunna vara så att manlig föräldraledighet skickar signaler om att man inte är lika dedikerad till sitt arbete som normen säger att man ska. Så kan det i alla fall ha varit tidigare, även om det nog är något som håller på att förändras i Sverige.

Ny syn på deltidsarbete
Men det viktigaste resultatet i studien är ändå just delen som rör deltidsarbete, menar Thomas Andrén.

– Det här gör att man kommer till nya insikter när det gäller relationen mellan deltidsarbete och lönegapet mellan män och kvinnor. Ja, deltidsarbete är en viktig förklaring till lönegapet, men enligt mina beräkningar så har det totalt sett faktiskt en reducerande effekt.

– Deltidsarbete betraktas ofta som negativt enbart för kvinnor – men det här ger en lite ny syn på det hela.

Läs mer:
» Hela studien från Konjunkturinstitutet (pdf)

15 KOMMENTARER

  1. @Reinhold 17 juni, 2011 kl. 10:28. Njae, nu låter det ju som om du antar att ALLA har barn och därmed måste VABa eller vara ledig på annat sätt. Det finns många som är barnlösa, inklusive mig själv, och på min arbetsplats är det uppenbart att lång föräldraledighet och annan barn inducerad frånvaro hämmar arbetet. Sedan kanske jag är naiv i min tro att eventuella löneökningar skall vara ett resultat av eget presterat arbete, inte vad ens kollegor presterat när man inte varit på jobbet. Det borde ju jämna ut sig i långa loppet om nu ALLA skaffar barn. Utöver det så är ju varken barn eller hemmasysslor arbete som skall avlönas av det offentliga. Du har ju valt själv att skaffa barn och bo antar jag.

  2. Intressant att så många har så svårt att acceptera att män kanske inte alltid glider på en räkmacka genom livet. Faller hela er feministiska bild av världen nu eller? Miljongranskningen (och andra utredningar) har ju för övrigt kommit fram till att skillnader i lön pga kön i stort sett inte existerar. Att kvinnor i snitt har lägre lön än män har ju inte med deras kön att göra, utan är resultat av de val man har gjort när det gäller yrke, engagemang, arbetat tid osv.

  3. Håller med Karin och puffar extra för det

    Kan vi få ett verkligt exempel på vad två jämförbara personer – en kvinna, en man – med jämförbara uppgifter och ansvar, samt samma lön – förlorar på att gå på deltid eller vara frånvarande? I kronor.

  4. Kanske kvinnor som jobbar deltid är mer effektiva än män som jobbar deltid? Jag har flera kvinnliga bekanta som i stort sett gör samma jobb som heltidsarbetande manliga kollegor, fast då på kortare tid.

    /L

  5. Men varför detta apologetiska dravel i kommentarerna om att lönegapet inte existerar? Det är väl lik förbannat ett lönegap mellan kvinnor och män även om det kan förklaras av andra faktorer än säg direkt diskriminering eller något slags omedvetet könsbaserad lönesättning. Vi kan vara fullkomligt eniga om att större delen av lönegapet inte uppstår i just själva lönesättningssituationen, även om ett antal hundralappar i genomsnitt dras från kvinnan redan där.

    Sluta med bortförklaringar och förklaringar som pekar ut enskilda män som bovar, och sök strukturella lösningar på ett strukturellt problem som drabbar båda könen, fast på olika sätt!

  6. @Pernilla
    Så här förklarar Svenskt Näringsliv skillnaderna för tjänstemän:
    ””Efter bearbetning återstår 6,5 procent, som har sin förkla- ring i bland annat arbetets svårighetsgrad, antalet jobbyten, budgetansvar, antal underställda, tidigare erfarenhet, den anställdes mångsidighet etc”.”

  7. Jag förstår inte att det läggs så mycket energi på löneskillnader och ett lönegap som inte existerar. Som grupp tjänar kvinnor mindre än män pga av de yrkesval de gör men de tjänar inte mindre som individer. All statistik från Svenskt Näringsliv, SKL och Landstingsförbundet tyder på att i Sverige råder lika lön för lika arbete.

  8. Magnus:
    Länken du hänvisar till gäller statsanställda, gäller samma samband för privatanställda?

  9. Män lönestraffas också för utlandsjobb. Svenska chefer imponeras av några år i Silicon Valley, fast det borde vara en merit. Å andra sidan får man svårare att anpassa sig till den enorma byråkratin, som utvecklats i Sverige på senare år.

  10. Män har, förutom högre faktisk lön, även bättre löneutveckling. Är man borta ett år från jobbet, på hel- eller deltid, så är det klart att den som skulle haft 7% (exvis!) löneförhöjning förlorar 7% på frånvaron, medan den som skulle haft 2% löneökning förlorar 2%. Till exempel. Att det över huvud taget på något sätt skulle vara bättre för kvinnor som bara förlorar 2%, är smått absurt. Kan vi få ett verkligt exempel på vad två jämförbara personer – en kvinna, en man – med jämförbara uppgifter och ansvar, samt samma lön – förlorar på att gå på deltid eller vara frånvarande? I kronor.

  11. Till Elin: Ditt påstående verkar inte vara tillämpar varken för deltidsarbetande eller föräldralediga.

    Dels får man mindre lön hela perioden, inklusive inflationsförlust. Dels kortas i regel inte arbetsbördan med 20%, bara lönen (egen & andras erfarenhet på området talar).

    För föräldralediga är det tydlig formulerad i lagen att de inte får lönediskrimineras utan ska ha samma utveckling som de som inte klarar av att ta hand om sina barn några dagar då och då utan istället belaster samhällets resurser av subventionerade dagisplatser. Juridiskt jobbar du som föräldraledig, fast på en annan arbetsplats och med Försäkringskassan som arbetsgivare. Och löneutveckling genom föräldrapenningen är inget att skryta med.

    Enligt en gammal NASA-studier för kreativa och intelektuell krävande arbeten (läs astronauter eller forskare) presterar de flesta 80-90% av ett arbetspass under en period av tryggt 6 timmar per pass. Om det handlar om annat änn ren mekanisk verksamhet borde alltså deltidsjobbare för 75% arbete få uppemot 90% lön.

    Jag antar (men saknar vetenskaplig underlag) att normal friska deltidsarbetare i genomsnitt är mindre frånvarande eller sjuk änn deras heltidsarbetande kollegor. Många deltidsarbetare fixar diverse småärenden under sin frånvaru som andra ”stöcker till med” under den vanliga arbetstiden, t.ex. läkarbesök eller telefonatet till handverkarn eller myndighet.

    Så sett är en extra lönebestraffning inte att motivera.

  12. Deltidsförväntningarna kan väl också vara inbakade i lönenivån? Om man jobbar 80% i fem år motsvarar det fyra års arbete, så helt ologiskt är det ju inte med sämre löneutveckling, oavsett om det är en man eller en kvinna.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Neddragningarna på Chalmers – så många fick gå

0
juni varslade Chalmers 180 anställda om uppsägning. Nu är de fackliga förhandlingarna avslutade och uppsägningarna blev färre än befarat.
Karta över relativa löneläget per län

Så skiljer sig ingenjörernas löner mellan länen

6
Lönerna för ingenjörer skiljer sig ganska mycket över landet. Utifrån ett medelvärde på 100 ligger Stockholms län på 106,9 medan Västernorrland bara har 91,4.

Hemarbetet sätter arbetsmiljöarbetet på nya prov

1
Förutsättningarna för en god arbetsmiljö i hemmet varierar från person till person. Det behövs därför mer kunskap om hur man hanterar det på ett systematiskt sätt, konstaterar Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

Bisarra krav på utländska forskare

17
Går Migrationskommitténs förslag igenom kommer tusentals utländska forskare och ingenjörer att tvingas lämna landet. Det skriver Ulrika Lindstrand och Mats Ericson i en debattartikel.
Stefan Westergård med Freedesk

Ingenjören med 12 språk skapade ett mobilt ståbord

1
Under pandemin har många staplat skokartonger eller haft datorn på strykbrädan för att kunna stå och jobba. Men civilingenjören Stefan Westergård hade redan en egen lösning.   

Därför behövs ingenjörer i det fackliga arbetet

0
Att engagera sig fackligt är både roligt och utvecklande. "Det är en häftig resa att göra" säger Jörgen Lundqvist, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.

Nytt jobb vid 60 – Lourdes tog stöd av facket och lyckades

1
Byggnadsingenjören Lourdes Valencia var lite orolig inför chansen att få nytt jobb som 60-åring. Envishet och goda råd från Sveriges Ingenjörer var betydde mycket för att hon lyckades.
Sveriges Ingenjörers styrelse 2020-2021

Fem platser i styrelsen uppe för omval – nu vill valberedningen få förslag

0
Vid Ingenjörsfullmäktige i höst är fem av platserna i Sveriges Ingenjörers förbundsstyrelse uppe för omval. Nu vill valberedningen få förslag på personer som vill vara med och ser till att förbundet är relevant.

Därför blir vi utmattade av digitala möten

0
Forskare vid Stanford University har identifierat fyra orsaker till zoom-trötthet, och vad du själv kan göra för att undvika att drabbas av det.

Högskolans otrygga anställningar ses över

0
Regeringen har gett Universitetskanslersämbetet i uppdrag att se över lärosätenas anställningsformer och karriärvägar.

VI REKOMMENDERAR

Man som ligger i gräs

Så här fungerar förskottssemester

0
Enligt semesterlagens regler har alla rätt till 25 dagars semester per år. Men man har inte rätt till betald semester direkt när man börjar...

TOPPLISTA