Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Locka toppstudenter att bli lärare

Locka toppstudenter att bli lärare

Moderaterna vill locka toppstudenter från universitet och högskolor att jobba som lärare i problemskolor i storstadsförorterna. Modellen är lånad från England där succéprojektet Teach First lyckats höja kvaliteten i flera av landets sämsta skolor.

Läraryrket är inte längre något statusyrke i Sverige. Lärarhögskolan har problem att locka studenter och bristen på duktiga lärare är i vissa skolor ett hinder för att kunna hålla hög kvalitet på undervisningen.

– Nytt betygssystem, ny gymnasieskola och ny lärarutbildning är viktiga steg som vi har tagit men den svåraste nöten att knäcka är hur vi lockar riktigt duktiga studenter till läraryrket, säger riksdagsledamoten Lars Hjälmered. Han leder en arbetsgrupp som tar fram ett förslag till en ny storstadspolitik för Moderaterna.

Förslaget som arbetsgruppen nyligen har lämnat över till partiledningen innebär att nyutbildade akademiker med toppresultat från andra utbildningar än lärarutbildningen ska lockas att komplettera sin examen med lärarkompetens. Till exempel civilingenjörer med riktig höga betyg ska få en gräddfil till lärarhögskolan. Parallellt med lärarstudierna på halvtid ska ingenjörerna jobba som lärare i till exempel matte, teknik och NO-ämnen.

Leder inte detta till ännu fler obehöriga lärare i skolan?
Inledningsvis kommer de här personerna att sakna lärarlegitimation men efter avslutade studier på lärarhögskolan får vi ett värdefullt tillskott av duktiga lärare. Eftersom de här personerna är vana vi studier i ett högt tempo tror vi att lärarstudierna kan genomföras relativt snabbt.

Varför skulle nyexaminerade ingenjörer vilja jobba som lärare när företagen skriker efter dem och kan erbjuda dem betydligt högre löner?
Vi hoppas att lärarspåret ska bli en krydda i cv:t. Om antagningen till den här påbyggnadsutbildningen som ger lärarlegitimation bara är öppen för dem med riktigt höga betyg kan det fungera som ett lockbete. Det ska kännas lite exklusivt att bli antagen och erfarenhet av läraryrket ska bli meriterande. Vi tror inte att alla kommer att stanna kvar i yrket resten av livet. De flesta kanske jobbar några år men några kanske stannar. Situationen i skolan är så allvarlig att vi måste lyfta på alla stenar. Kan man få några att stanna är det mycket vunnet.

Finns det inte risk för att nyexaminerade ingenjörer från till exempel Teknisk fysik är lysande ingenjörer men katastrofala lärare?
Självklart är inte alla toppstudenter lämpliga som lärare. Det ska inte räcka med bra betyg, vi måste också testa deras lämplighet som lärare.

Lärarfacken säger att de låga lärarlönerna är det största hindren för att locka de skarpaste hjärnorna till lärarhögskolan. Är det inte enklare att se till att lärarna får bättre betalt?
Jag tycker också duktiga lärare ska ha högre löner än de har i dag. Däremot ska inte alla lärare ha högre löner. Individuell lönesättning måste fungera bättre i skolvärlden än det gör i dag. Dessutom är hög lön inte alltid ett lockbete som biter på unga. Jag är själv civilingenjör och väl medveten om svårigheterna att locka ungdomar att läsa teknik och naturvetenskapliga högskoleutbildningar. Där räcker inte alltid med goda utsikter till jobb och hög lön.

Förslaget som moderaterna presenterar är inspirerat av projektet Teach First som startade i Storbritannien 2002. En utvärdering visar att omkring 2000 toppstudenter med examen inom olika områden hittills har lockats till en skräddarsydd lärar- och ledarskapsutbildning och därefter arbetat som lärare. På skolorna har de bidragit med kreativitet och engagemang och blivit uppskattade av både lärarkolleger och elever.

3 KOMMENTARER

  1. Det första man kan göra är ju att se till att man har en gemensam hantering av behörighet till kompletterande lärarutbildning när man har bakgrund som civilingenjör. Har bakgrund inom teknisk fysik, jag har varit doktorand inom
    fysik en kortare tid, jag har läst kurser på Mastersnivå i fysik där kravet för att få läsa kurser är motsvarande 90hp fysik. Jag bedöms dock som obehörig inom gymnasiets fysik när jag sökte till en pedagogisk utbildning men behörig inom teknik eftersom
    man inte klarar av att reda ut vad som räknas som fysik respektive teknik. Det sättet att räkna en civilingenjörsutbildning missar dessutom konceptet med attha en hel sammanhängande utbildning där teknik och fysik integreras och kunskaper inhämtas från olika institutioner. Det roliga är, jag har tidigare varit antagen till samma utbildning vid två tidigare tillfällen, då i matematik istället för teknik där man som civilingenjör rent allmänt har betydligt mindre formella
    matematikkunskaper. Jag förstår inte heller vitsen med att skapa en gräddfil för speciellt begåvade civing studenter, det är redan idag inga större problem bli antagen på en kompletterande lärarutbildning såvida man tröskat igenom
    tjafset kring behörighet. Man kanske skulle arbeta för att underlätta för yrkesverksamma civilingenjörer att komplettera med denna utbildning istället för att få fram duktiga tekniklärare som vet vad de pratar om? Nej, istället försöker man skapa nya kurser som kort och gott kallas för ”Teknik 90hp” för att höja kompetensen inom teknikämnet. Vad är ”Teknik 90hp”?

    Jag tror det är många yrkesverksamma civilingenjörer som skulle kunna tänka sig undervisa på deltid efter genomgången pedagogisk utbildning vilket förvisso skulle innebära en viss nedgång i lön. Jag är dessutom övertygad att det skulle kunna
    bli många bra lärare i förhållande till ”Teknik 90hp” klientelet. Tyvärr sätter idag lärarhögskolorna stopp för detta. Min gissning, det är en ovan och läskig situationför dessa att få in studenter som hade mer än betyg 3 i matematik från gymnasiet.

    Glöm det där med något ”snyggt i cv:t”, lärare skall man bli för att man gillar att undervisa i sina ämnen samt arbeta med barn.

  2. Låter absolut som ett intressant projekt tycker jag. Tyvärr tror jag inte att det är låga löner lika mycket som det är ”flumskolan” i Sverige som gör att högpresterande studenter väljer bort en karriär som lärare. Tyvärr får jag säga att jag själv under mitt liv i skolan endast haft en eller kanske två bra lärare utav alla jag har stött på. Sen att de läst flera år flumpedagogik på lärarhögskolan hjälpte uppenbarligen inte. En lärare ska kunna väcka ett intresse och göra eleverna fascinerade av ämnet. Det är en egenskap som jag uppelever att knappt en enda lärare jag stött på har haft, och inte heller eftersträvat att nå.

    Även med en ganska rejäl nypa självinsikt så tror jag faktiskt att jag gjort ett bättre jobb än de flesta lärare jag har haft, trots att jag helt saknar utbildning i pedagogik.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Träna luktsinnet hemma med ett datorspel

0
Ett vanligt symptom vid covid-19 är att luktsinnet försvinner eller förändras. Nu har en grupp forskare i Sverige utvecklat ett enkelt datorspel för doftträning.

Så agerar ni lokalt för att påverka ledningen globalt

0
Som en del av en stor global koncern kan det vara en svårt att nå fram i det fackliga arbetet. Carl Johan Sandelin, tidigare fackordförande på Alstom och GE, delar med sig av strategier och smarta tips.
Ingenjörshuset

Avgiftshöjningen: Så ska överskottet användas

0
Den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer avslutas i förtid. Men vad händer med pengarna som är kvar?

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

2
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.
Studenter på KTH

Färre nyexade ingenjörer hade jobb i oktober

0
Hur har det gått för nyexaminerade ingenjörer att få jobb under pandemin? Klart sämre än året innan, visar statistik från UKÄ. Samtidigt kan det finnas fler förklaringar bakom.

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

4
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

2
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

3
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

VI REKOMMENDERAR

Kvinna tar det lugnt på balkong

Så får du en bra semester – trots krisen

0
Går det att få semesterkänsla i en tid av distansarbete och restriktioner? Ja, säger psykologen Kerstin Jeding. Här är hennes tips. 

TOPPLISTA