Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Allt mindre lönsamt att studera

Allt mindre lönsamt att studera

Håkan Regnér, Saco-ekonom och en av författarna till boken "Livslön – välja studier, arbete, familj". Foto: Allan Seppa/SNS förlag.

De senaste tio åren har det blivit allt mindre lönsamt att studera på högskola. Det visar den nya studie om livslön som Saco och SNS förlag presenterades igår. Där konstateras även att kvinnor faktiskt tjänar mer på högre utbildning än män.

Universitetslönepremien steg fram till 2001, men nu verkar ett trendbrott ha skett. Källa: Medlingsinstitutet (Klicka på bilden för en större version).

– Det verkar som om något hände i början av 2000-talet som gör att lönespridningen började minska. Och det är ett tydligt trendbrott mot utvecklingen sedan början på åttiotalet, säger Håkan Regnér, en av författarna till rapportboken ”Livslön – att välja studier, arbete, familj”.

Med en minskad lönespridning försämras också möjligheterna till en lönekarriär – något som i förlägningen innebär att det löner sig mindre att studera vidare, menar författarna. Och sambandet blir tydligt i rapporten*, där man alltså fokuserar på livslön – en persons totala nettolön under livet – i stället för månadslön eller årslön.

– Löneutvecklingen under karriären blir helt enkelt så mycket sämre om det inte finns någon lönespridning, och det gör att det kan bli rent av olönsamt att studera vidare inom vissa områden, förklarar Thomas Ljunglöf, författare till det avsnitt i rapporten som behandlar just utbildningens avkastning där han jämför avkastningen av 36 olika utbildningar. 

– När det gäller till exempel arbetsterapeuter tjänar den tiondel som har högst lön bara 30 procent mer än de som har lägst lön.

En möjlig förklaring till den minskade vinsten med att studera vidare skulle kunna vara att utbildningssystemet expanderade stort under nittiotalet, med följden att fler personer med högre utbildning kom ut på arbetsmarknaden. Tillgången till högutbildad personal blev högre, och därmed pressades lönerna ner.

Kvinnor vinner mest på utbildning

Men det finns också könskillnader när man tittar på vilka utbildningar man vinner på – och om man vinner på att utbilda sig över huvud taget. Till exempel är arbetsterapeut, som Thomas Ljunglöf tar som exempel, en utbildning som till och med kvinnor förlorar på. Det är närmast ett undantag från regeln – generellt vinner kvinnor mycket mer på att utbilda sig än vad män gör, om man jämför med män och kvinnor som inte studerat vidare efter gymnasiet.

Tomas Ljunglöf. Foto: Allan Seppa/SNS.

– Förklaringen är att det verkar som att män kan få bra lön även utan högskoleutbildning – men för kvinnor är det nästan en förutsättning, säger Thomas Ljunglöf.

Männen som väljer att inte studera vidare tjänar helt enkelt mycket mer än motsvarande kvinnor. Det gör att kvinnorna förlorar mindre pengar under sin studietid än vad männen gör, jämfört med en person som väljer att arbeta under samma tid.

Att studera till civilingenjör eller högskoleingenjör är däremot en vinstaffär – både för män och för kvinnor. För civilingenjörer är avkastningen på utbildningen tolv procent både för män och för kvinnor, medan den för högskoleingenjörer skiljer sig något – åtta procent för män och nio för kvinnor.

Skattesystemet slår mot akademiker

Författarna visar också att en akademiker och en person som inte studerat vidare efter gymnasiet betalar olika mycket i skatt – även om deras livslön är densamma. Förklaringen är progressiviteten i skattesystemet, som innebär att en person som tjänar sin livslön under en kortare period får betala betydligt mer i skatt.

Lena Granqvist. Foto: Allan Seppa/SNS.

– I princip alltid när man pratar om lön så handlar det om månadslön eller årslön. Men sådana ögonblicksbilder kan ofta ge en skev bild av verkligheten. Man missar bland annat den investeringskostnad som högskolestudier innebär och dessutom hur olika skattesystemet slår. Två personer som tjänar precis lika mycket i bruttolön under livet kan faktiskt få helt olika nettolön, säger Lena Granqvist, redaktör för rapporten.  

Om man jämför en gymnasieutbildad vars livslön ligger i den högsta tiondelen för gruppen, med en akademiker som ligger i den högsta fjärdedelen får man två personer som tjänar lika mycket bruttolön – men i slutändan betalar akademikern mer än 400 000 kronor mer i skatt under livet så som skattesystemet ser ut i dag, enligt rapporten.

Risk att fler väljer bort utbildning

Lena Granqvist och de andra rapportförfattarna poängterar att det naturligtvis finns fler vinster med att studera vidare än den rent ekonomiska, som exempelvis tillfredsställelsen det innebär att utvecklas som person. Men Lena Granqvist varnar ändå för konsekvenserna av att minska de ekonomiska incitamenten att studera.

– Vi ska komma ihåg att kausaliteten också kan gå åt andra hållet. Vad blir konsekvensen för samhället om fler väljer bort att utbilda sig?

* Se sambandet i tabellen nedan.

Lönespridning i några olika branscher, mätt i kvoten mellan högst och lägst avlönade tiondel, satt i samband med den beräknade avkastningen på studier inom samma bransch. Källa: Saco. (Klicka på bilden för större version).

Peter Alestig Blomqvist

8 KOMMENTARER

  1. När jag 2006 jobbade som semestervikarie(!) inom Metalls avtalsområde på femskift fick jag brutto 24000kr i lön med 32h arbetsvecka. Det var då tredje sommaren jag arbetade där och under den tiden hade min löneutveckling varit 4000kr! Lönernivåerna hade räknats upp och jag steg i ”trappan”. Dessutom pga mina ”kvalificerade” arbetsuppgifter samt min utbildningsbakgrund fick jag ta extra steg i lönetrappan.

    Våren 2008 blev jag erbjuden 23500 i ingångslön för 37,5h arbetsvecka som nyutexaminerad civilingenjör. De sista 500 kronorna som ”bonus” för att jag gjort examensarbete på företaget. Då var jag inte imponerad.

    För min personliga del så är jag väldigt kluven till att jag har tjänat på att utbilda mig. Det är inte bara lönen så får en att fundera. Som tjänsteman upplever jag att arbetsgivarna har sämre gehör för arbetsmiljöfrågor, kostnadsersättning, outtalade krav på att man ska ”ställa upp” i tid och otid. Jag upplever att jobbstressen är påtaglig. Är det inte kreativ tidsredovisning, är det projekt som inte går enligt planeringen eller möten som drar ut på tiden så fritiden blir lidande. Ofta faktorer som man själv inte rår över.

  2. Det gäller att vägleda sina barn, så att de inte gör samma misstag som en själv. Om de inte har begåvning, intresse och betyg för att bli läkare eller advokat, så är det ett hantverksyrke som gäller och på några års sikt, egen firma.

  3. @Sarah: Tyvärr har du rätt. När jag räknade utifrån mitt eget perspektiv så fick jag det t o m snarare till ca 25 år innan jag är ikapp någon som började jobba efter gymnasiet. Tyvärr är ju detta något som inte riktigt uppmärksammas i det svenska samhället, och de flesta ungdomar som börjar studera (inklusive mig) trodde nog att man ekonomiskt skulle tjäna på det, innan man blev 50 år gammal. Vi borde göra den yngre generationen en tjänst och vara tydligare att Det är så här det ligger till.

  4. Det är tråkigt och synd att det är så här, men det är något de flesta bör ha vetat om sedan länge.

    Först missar en person flera års intäkter genom att studera, därefter får denne person ett lån på nacken. När man därefter har jobbat i några år och börjar tjäna hyfsat så slår den statliga skatten till.

    Jag valde för visso att studera för att jag var intresserad och för att jag ville ha ett visst typ av jobb som krävde studier men sen så skulle jag vara mer nöjd med arbetet också, vilket jag blev. Jag är rätt säker på att jag kommer börja tjäna ekonomiskt i längden på mitt beslut, men det gäller knappast alla som valt att studera.

    Sett rent praktiskt till sig själv och den ekonomiska aspekten så kan man tjäna betydligt bättre genom att undvika högskola / universitet. Det är ett problem för Sverige eftersom vi konkurrerar men kunskap och inte låg lön. Rådande situation gynnar inte att bidra till Sverige som ett högutbildat land.

  5. Ingenjörsmisär
    När jag var nyutexaminerat 180p fick jag 22000 kr i ingångslön en operatör låg på 23000 utan skifttillägg och kunde sluta tänka när han stämplade in.
    Enda sättet att höja ens lön efter några år var att delta i rävspelet att bli chef. Och då hamnade jag på strax under 30000kr
    Så fem-skiftarna fick ut mer vissa månader.,
    De kan bo kvar på sin ort själv har man fått flytta dit…
    Själv har man ingen som kan passa barnen, och det är inte socialt accepterat i bruksorten att betala för hjälp(finns ingen firma att anlita hursomhelst). Jag har inga vänner på bruksorten bara jobbarkompisar
    Vad har jag gjort- varför valde jag att studera?

  6. Varför har vi inte skattetabeller på livsbasis i stället för årsbasis? Ger de en orättvisa någon annanstans eller finns det risk att ett sånt system skulle utnyttjas?

  7. Enligt mina beräkningar kommer jag ha jobbat i över femton år innan jag ekonomiskt är ikapp mina barndomsvänner som inte pluggade vidare. Det är en väldigt lång tid att ligga ute med pengar för en investering. Nu är det helt klart dags att börja driva frågan om att det bör vara möjligt att göra skatteavdrag för tidigare eftergymnasiala studier.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Frustration bland studenter när kursvärderingar inte gör skillnad

0
Det finns problem som studenter tar upp i kursvärderingar år efter år. Men går det att byta ut en kursansvarig som inte tar till sig kritik? Ingenjören har undersökt hur det funkar på Linköpings tekniska högskola.

Manifestation mot villkoren för utländska forskare

1
Den nya utlänningslagen slår på ett orimligt sätt mot utländska forskare. Det hävdar ett hundratal doktorander och forskare som nyligen samlades vid en manifestation på Sergels torg i Stockholm.
Volvo Cars

Chefstjänster på Volvo Cars vikta för vissa personer – ”Ingen idé att söka”

5
Vid många av chefstillsättningarna på Volvo Cars är det bestämt på förhand vem som ska få jobbet. För ingenjörerna som vill bli chefer har det här betytt att de inte fått chansen.

Vad är min övertid värd?

0
Vad bör jag ha koll på när jag avtalar bort bort min övertid? Och hur mycket är den övertiden värd? Christoffer Sörman, ombudsman på Sveriges Ingenjörer delar med sig av sina bästa råd.

Det här är frågorna om semester som många ställer nu

0
Fick du inte semesterveckorna du hade hoppats på? Vill du hellre vara långledig på vintern men chefen säger nej? Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer, svarar på de hetaste semesterfrågorna.
Patricia Quaglia och Sofia Johannesson

Hållbarhet och chefsfrågor vinnare i Ingenjörsvalet

0
Årets Ingenjörsval är avgjort. Ericssonlistan blev störst, men störst ökning fick Ingenjörer för ett hållbart samhälle och Chefer och ledarskap. Dessutom ökade valdeltagandet.

Här är årets 70 hetaste forskningsprojekt

0
Teknik i mänsklighetens tjänst var temat för årets IVA-lista över forskning med potential att förändra världen. Här är hela listan.

Tre metoder som tar udden av stressen

0
Oro kan komma plötsligt, lägga sig som ett lock över tankarna och ge ont i magen – även när den är helt obefogat. Här är tre konkreta tips på hur du kan hantera oro och stress i vardagen.
Arbetslöshet april 2020-april 2022

Arbetslösheten sjunker igen – men skillnad mellan inriktningarna

0
Arbetslösheten för ingenjörer fortsätter att sjunka och tangerar nu den lägsta nivån sedan 2012. Men nivåerna skiljer sig mellan inriktningarna – särskilt för civilingenjörer.

Kreativa ingenjörer gör vetenskap spännande för alla

0
Att göra vetenskap begriplig är utmaningen som inspirerar forskningsingenjörerna Magnus Lindgren och Gabrielle Beans Picón på Curiosum i Umeå. Läs vad de gör på jobbet.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Nytt jobb? Därför ska du alltid kolla löneläget med facket

0
Att nya medarbetare kommer in på för låga löner drabbar inte bara den enskilda personen, det drabbar hela kollektivet. "Prata med facket lokalt innan du sätter dig i en löneförhandling" är rådet från en lokal fackordförande.

TOPPLISTA