Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Allt mer ojämlikt män emellan

Allt mer ojämlikt män emellan

Ju högre lön en man har, desto fler barn får han, generellt sett. Foto: Hasse Holmberg/Scanpix

Män med hög inkomst skaffar allt fler barn. För kvinnor är det mer komplext. De väljer fortfarande i hög grad mellan inkomst och barn. Det är några av slutsatserna i en studie av institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU.

I rapporten ”Måste man välja?” redogör Anne Boschini och hennes medförfattare bland annat för för hur ojämlikheterna män emellan har ökat sedan början av 1990-talet. Studien som löper från 1990 till 2007 riktar in sig på män och kvinnor födda 1945-1962 och jämför deras livssituation när de är 45 år.

Män med höga inkomster skaffar i regel fler barn än män med låga inkomster. Enligt forskarna beror sambandet på att män med höga inkomster har råd med större familjer, och den ökade inkomstspridningen mellan män gör att skillnaderna i antal barn också ökar.

För kvinnorna är sambanden mer komplexa. Bland högutbildade kvinnor finns inget sådant samband mellan inkomst och antal barn. Bland kvinnor utan universitetsutbildning är det i stället de mest lågavlönade som har flest barn. De barnlösa kvinnorna har dock generellt sett lägre inkomster än dem som är mammor. Kvinnornas inkomster spretar inte alls på samma sätt som männens. En möjlig orsak kan vara att kvinnor avstår från att ta de mest inkomstbringande jobben för att i stället kunna bli mamma.

En större andel av kvinnorna än männen har universitetsutbildning, även i de tidigare årskullarna. Fler kvinnor än män är högutbildade, men fortfarande är det fler män som har vad som räknas som prestigeutbildningar (till exempel civilingenjör, civilekonom och läkare).

Kvinnornas högre utbildning har inneburit att tillgången på högutbildade män har sjunkit relativt sett. Det påverkar vem som får barn med vem, skriver rapportförfattarna. Svenska föräldrapar har blivit mindre lika varandra i sina utbildningar, medan åldersgapet mellan män och kvinnor har ökat, dock bara med cirka ett halvår.

Förstagångsföräldrarna blir också något äldre. De som är födda 1962 blev i genomsnitt förstagångsföräldrar två år senare än de som var födda 1945. Skillnaden gäller för både män och kvinnor och oavsett utbildningsgrad.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Så hittar du ett utlandsjobb och svar på allt du behöver veta

0
I den här guiden får du tips på hur du kan hitta ett utlandsjobb och allt praktiskt du måste tänka på – innan du flyttar utomlands – och när du flyttar hem.  
hand som skriver på kontrakt

Åtta tips – tänk på det här innan du skriver på

0
Skriver du på anställningsavtalet och tänker att villkoren enkelt går att omförhandla? Eller att villkor ”egentligen inte gäller”? Tänk då om.

Sveriges Ingenjörer på Ericsson: ”Inte nu igen”

9
Efter invasionen av Ukraina har Ericsson sökt och beviljats tillstånd för export till Ryssland. Men bolaget har hävdat att exporten upphört.  Det har fått Sveriges Ingenjörer på Ericsson att reagera med besvikelse.
Ingenjörer i riksdagen 2022

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Här är de 21 vanligaste frågorna om omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svarar på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

8 av 10 unga ingenjörer vill bli chef

3
Bland ingenjörer under 40 år kan 80 procent tänka sig att bli chef. Det finns tecken på att den administrativa belastningen på chefer har minskat men fler pressas av oklara förväntningar och orealistiska mål.
V-huset LTH

Så skiljer andelen kvinnliga professorer mellan högskolorna – och inriktningarna

0
19,4 procent av professorerna inom teknik i Sverige är kvinnor. Här är statistiken och kommentarer från Lund, Jönköping och Högskolan Väst.  

Se upp så att flextiden inte blir en arbetsmiljöfälla

1
Flextid är en uppskattad förmån, men det finns också risker. Läs på hur avtalet är tänkt att tillämpas på din arbetsplats och var vaksam på hur mycket du egentligen jobbar.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

3
Kan öppna löner vara ett sätt att öka pressen på arbetsgivaren att höja lönerna? Sveriges Ingenjörers förhandlingsexpert ger sin syn på saken.

TOPPLISTA