Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Fackligt Polhemspris till medicinteknikstjärna

Polhemspris till medicinteknikstjärna

Hans uppfinningar hjälper patienter världen över att andas och har varit en starkt bidragande orsak till att Maquet är ett av Sveriges största medicinteknikföretag. Polhemspriset 2011 går till Georgios Psaros, en av upphovsmännen till Servoventilatorn och innehavare av tiotals patent.

Georgios Psaros, eller kort och gott Psaros som han kallas, blev först arg när det ringde på hans telefon för några dagar sedan.

– Jag var på väg till mitt gamla jobb för att träffa en professor som håller på att skriva om ventilatorernas historia. Jag hade precis svängt av mot Solna från Essingeleden i Stockholm, och jag trodde att de ringde från jobbet för att tjata på mig. Så jag var nog lite hård i rösten.

– Men sen när jag förstod att det handlade om något annat så trodde jag först att det var någon som skojade med mig. Jag hade ju ingen aning om att jag ens var nominerad till Polhemspriset!

Georgios Psaros är kanske lite okonventionell som Polhemspristagare i och med att han faktiskt inte har någon akademisk ingenjörsutbildning. Han kom till Sverige som sjuttonårig i samband med att spänningarna ökade mellan Grekland och Turkiet, och började som lärling på dåvarande Elema Schönander. Där fick en annan berömd ingenjör upp ögonen för den unge talangen.

– Rune Elmqvist var forskningschef då. Det var några år efter att han hade uppfunnit pacemakern. Då jobbade vi med EKG-skrivare, och Rune märkte att jag var väldigt intresserad. Min farbror, som jag bodde hos, tyckte egentligen att jag skulle bli journalist. Men jag ville hålla på med teknik, så jag började studera på Stockholms Tekniska Institut – och jag är väldigt nöjd med det valet i dag.

Med tiden gick Georgios Psaros också i Rune Elmqvists fotspår och blev forskningschef vid företaget, som då gick under namnet Siemens-Elema. I dag heter företaget Maquet och är världens största producent inom tekniska lösningar för anestesi, eller narkos, och respiratorer – eller ventilatorer, som faktatermen är. 1996 utsågs han till Siemenskoncernens främste uppfinnare – och nu belönas han alltså också med Polhemspriset.

I prismotiveringen skriver Polhemsjuryn att ”2011 års Polhemspris tilldelas ingenjören och innovatören Georgios Psaros för innovationer och tekniska förbättringar till grund för världsledande produkter inom anestesi och ventilation, vilka har lett till betydande kommersiella framgångar och kvalificerad vård för patienter över hela världen.”

– Georgios Psaros har kommit med många helt nya innovationer, men också jobbat med produktförfining – och det är också oerhört viktigt som ingenjör. Det är också väldigt lätt att se nyttan av tekniken, hans uppfinningar räddar faktiskt liv, säger Johan Sittenfeldt, projektledare för Polhemspriset.

Själv vet faktiskt inte Georgios Psaros riktigt hur många patent har. Men många, det är det.

– Jag fick ofta ta tag i de mest besvärliga frågorna på jobbet. Och när jag väl fått ett problem på mitt bord kunde jag aldrig riktigt släppa det. Ibland kunde jag vakna mitt i natten med lösningen – det är fascinerande att hjärnan fungerar så. Det här gjorde att det blev väldigt många innovationer.

Allra mest stolt är han över en helt ny teknik, som nyligen har nått marknaden. Återigen handlar det om att hjälpa patienter att andas – och patienter allt ifrån under 500 gram till över 100 kg.

– Det är anestesisystemen där man kan ventilera allt från för tidigt födda barn till väldigt stora vuxna. Det är så pass stor dynamik i själva maskinen, och det gör att man kan använda samma maskin till i princip alla patienter. Konkurrenterna gör försök att komma i närheten av vår teknik, men än så länge har de inte lyckats.

I dag är Georgios Psaros pensionär, men han ser till att föra sina kunskaper vidare.

– För ett tag sedan blev jag tillfrågad om jag ville bli mentor på Karolinska Institutets inkubator. Först var jag tveksam, men sedan tänkte jag – varför inte? Om jag har något att bidra med så gör jag det gärna.

– Nu har du fått Sveriges största teknikpris, Polhemspriset. Hur ska du fira?

– När allt medieuppbåd har lagt sig och telefonen har slutat ringa ska jag gå ut och äta och fira med familjen, det är alltid väldigt trevligt.

– Jag måste också säga att det är särskilt roligt att få priset i år i och med jubileet och att kronprinsessan ska dela ut priset. Och kanske mest av allt att medaljen har varit i rymden! Jag känner mig väldigt stolt och hedrad.

Exempel på vad Georgios Psaros har varit med och utvecklat:

  • Flödesgivare och tryckgivare till ventilatorer. Den extrema specifikationen och stabiliteten i tryck och flödesgivaren är väsentlig för att ventilatorn ska kunna styras så precist och klara av att ventilera allt från för tidigt födda barn till de största vuxna.
  • Minicirkel, ett helt nytt sätt att genomföra anestesi som innebär bättre ventilation, mindre anestesimedelsförbrukning och snabbare nedsövning och uppvakning.
  • Anestesimedelsförgasare som arbetar efter nya principer och möjliggör avancerad ventilation i samband med anestesi.

Fakta Polhemspriset
Polhemspriset instiftades 1876 till minne av Sveriges store uppfinnare Christopher Polhem (1661-1751). Priset delas ut vartannat år av Sveriges för att uppmuntra och belöna viktiga tekniska rön och framsteg inom svensk industri och byggnadskonst. Utöver en medalj i guld med Christopher Polhems bröstbild får vinnaren även en penningbelöning på 250 000 kronor. Den medalj som 2011 års pristagare tar emot fanns med ombord under Christer Fuglesangs andra resa till rymden 2009. Bland tidigare pristagare märks Baltzar von Platen och Carl Munthers för kylskåpet, Håkan Lans för GPS och den sedermera Nobelpristagaren Hannes Alvén.

Peter Alestig Blomqvist

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Karta över relativa löneläget per län

Så skiljer sig ingenjörernas löner mellan länen

0
Lönerna för ingenjörer skiljer sig ganska mycket över landet. Utifrån ett medelvärde på 100 ligger Stockholms län på 106,9 medan Västernorrland bara har 91,4.

Hemarbetet sätter arbetsmiljöarbetet på nya prov

0
Förutsättningarna för en god arbetsmiljö i hemmet varierar från person till person. Det behövs därför mer kunskap om hur man hanterar det på ett systematiskt sätt, konstaterar Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

Bisarra krav på utländska forskare

2
Går Migrationskommitténs förslag igenom kommer tusentals utländska forskare och ingenjörer att tvingas lämna landet. Det skriver Ulrika Lindstrand och Mats Ericson i en debattartikel.
Stefan Westergård med Freedesk

Ingenjören med 12 språk skapade ett mobilt ståbord

1
Under pandemin har många staplat skokartonger eller haft datorn på strykbrädan för att kunna stå och jobba. Men civilingenjören Stefan Westergård hade redan en egen lösning.   

Därför behövs ingenjörer i det fackliga arbetet

0
Att engagera sig fackligt är både roligt och utvecklande. "Det är en häftig resa att göra" säger Jörgen Lundqvist, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.

Nytt jobb vid 60 – Lourdes tog stöd av facket och lyckades

0
Byggnadsingenjören Lourdes Valencia var lite orolig inför chansen att få nytt jobb som 60-åring. Envishet och goda råd från Sveriges Ingenjörer var betydde mycket för att hon lyckades.
Sveriges Ingenjörers styrelse 2020-2021

Fem platser i styrelsen uppe för omval – nu vill valberedningen få förslag

0
Vid Ingenjörsfullmäktige i höst är fem av platserna i Sveriges Ingenjörers förbundsstyrelse uppe för omval. Nu vill valberedningen få förslag på personer som vill vara med och ser till att förbundet är relevant.

Därför blir vi utmattade av digitala möten

0
Forskare vid Stanford University har identifierat fyra orsaker till zoom-trötthet, och vad du själv kan göra för att undvika att drabbas av det.

Högskolans otrygga anställningar ses över

0
Regeringen har gett Universitetskanslersämbetet i uppdrag att se över lärosätenas anställningsformer och karriärvägar.

”Många i parlamentet lyssnar för att jag är ingenjör”

0
I början av februari klev den svenska miljöingenjören Emma Wiesner in på sin nya arbetsplats, Europaparlamentet i Bryssel.. Om några månader börjar arbetet som hon verkligen ser fram emot.

VI REKOMMENDERAR

Man som ligger i gräs

Så här fungerar förskottssemester

0
Enligt semesterlagens regler har alla rätt till 25 dagars semester per år. Men man har inte rätt till betald semester direkt när man börjar...

TOPPLISTA