Världens största bevis tar priset

0
697

Genom lägga den sista byggstenen till klassifikationen av ändliga enkla grupper gjorde matematikern Michael Aschbacher världens största matematiska bevis komplett. För det tilldelas han årets Rolf Schockpris i matematik 2011.

Foto:KVA. Michael Aschbacher bidrog till att världens största matematiska bevis blev komplett.

Arbetet med klassifikationen påbörjades redan på 1800-talet men det var först på 1970-talet som arbetet verkligen började gå framåt under ledning av den karismatiske amerikanske matematikern Daniel Gorenstein som lade upp en plan för hur arbetet skulle slutföras. Men riktigt ända fram kom man inte trots att beviset är 15 000 sidor långt. Inte förrän Michael Aschbacher och en kollega tog sig an den sista och mest besvärliga klassifikationen.
– Att utforska och klassificera alla ändliga enkla grupper är det största enskilda projektet i matematikens historia, berättar professor Torsten Ekedahl ledamot av Rolf Schockpriskommittéen.
– Det är ren nyfikenhetsforskning och riktigt vad man ska ha det till går inte att säga. Men det är inte ovanligt att tillämpningen av matematiska upptäckter inte kommer förrän ganska långt efter själva upptäckten.
– Det handlar om symmetrier, som är mycket viktiga inom fysik, matematik och kemi. säger Torsten Ekedahl.

Symmetrierna för en geometrisk figur kallas för en symmetrigrupp och grupper med ett ändligt antal symmetrier kan i sin tur delas upp i beståndsdelar ungefär som heltal kan delas upp i primtal. Det här började man utforska under 1800-talet när den abstrakta gruppteorin utvecklades. Till skillnad från den mesta matematiska forskningen, som sker av en ensam matematiker på sin kammare, blev klassificeringen av ändliga enkla grupper ett arbete som med tiden involverade uppemot 100 personer.

Michael Aschbacher, som är professor vid California Institute of Technology publicerade 2004 tillsammans med en kollega, två böcker där de efter sju års jobb slutförde den sista och mest motståndskraftiga delen av klassifikationen, den av det så kallade ”kvasitunna fallet”.

Rolf Schockpriset i matematik delas ut tillsammans med Rolf Schock-priserna i filosofi och logik, musik och konst vid en ceremoni i Kulturhuset den 2 november. Priserna inrättades av Rolf Schock, en egensinnig man med tyskt ursprung och ett brinnande intresse för filosofi och logik som flyttade till Sverige på 1960-talet. Han studerade i Uppsala och undervisade även i vetenskapsteori och logik vid KTH. Schock hade ärvt en stor förmögenhet som han delvis testamenterade till en stiftelse med syfte att årligen dela ut priser i konst, filosofi, matematik och musik, de ämnen som han själv intresserade sig mest för.

Jenny Grensman

Läs mer om beviset: http://plus.maths.org/content/enormous-theorem-classification-finite-simple-groups
Läs mer om Rolf Schock: http://www.rolfschockprizes.se/rolfschock.33.html

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.