Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Fackligt Hon får Sveriges Ingenjörers miljöpris

Hon får Sveriges Ingenjörers miljöpris

I sitt författarskap lyfter hon ofta fram en i denna klimatförändringarnas tid kanske lite bortglömd miljöaspekt – kärleken till skogen. Sveriges Ingenjörers miljöpris 2011 går till Kerstin Ekman, författare till bland annat ”Herrarna i skogen”.

Kerstin Ekman återkommer ofta till kärleken till skogen i sina böcker, men som allra tydligast blir engagemanget för skogen i ”Herrarna i skogen”, som publicerades 2007. Här ”berättar hon om skogen på ett oefterhärmligt sätt med otaliga exempel från världens alla hörn och kulturer i ett tusenårigt perspektiv. Hon rör sig lätt mellan sägner och forskning, konst och litteratur.”, som det heter i prismotiveringen. Där skriver man vidare att Kerstin Ekman på detta sätt förmedlar ”ett kärleksfullt förhållande till naturen och ger läsarna en rik förståelse för betydelsen av att värna och vårda skog”.

Hur reagerade du när du fick veta att du får årets miljöpris av Sveriges Ingenjörer?

– Jag blev naturligtvis mycket glad för uppskattningen av det jag skrivit men också för att Sveriges Ingenjörer med sitt fina pris engagerar sig för att en större hänsyn ska tas till de naturliga förutsättningarna för vårt liv på jorden.

Varifrån kommer ditt intresse och engagemang för skog och natur?

– Jag har alltid levt lyckligast med skog omkring mig och ända sen skoltiden haft ett intresse för botanik. Jag har bott på platser i Ångermanland, Jämtland och norra Roslagen där det har varit lätt att ströva och botanisera och att delta i olika sorters jakt (utan att skjuta visserligen). Jag har i Jämtland fått uppleva både fjället och stora skogar som ännu var orörda. Jag har sett vilka konsekvenser 60- och 70-talens stora kalavverkningar fick i Ångermanland. I skärgården i Roslagen hittat urskogsliknande biotoper på småöarna som varit svårframträngliga men oerhört givande botaniskt och en tillflykt för många hotade växter.

Vad betyder naturen och skogen för dig i ditt författarskap?

– Den har kommit in helt naturligt och utan att jag har tänkt på det som något program att skriva om det levande landskapet. Först med ”Herrarna i skogen” beslöt jag mig för att undersöka både min egen inställning till skogen och vår civilisations beroende av den – och vårt missbruk och överutnyttjande av skogarna. Rovdrift är ingen modern uppfinning.

Har du något särskilt syfte med dina naturskildringar?

– Jag har helt enkelt velat undersöka och lära mig själv mer. Jag tycker att det är naturligt att skriva om människor som lever i beroende av sitt landskap. Vi hör ju samman med det som lever och växer fast man numera kan gå in i en virtuell värld eller en urban miljö och kanske tro att det inte är så.

Tror du att du med ditt författarskap på något sätt kan påverka människors miljömedvetenhet? Är det något du vill göra?

– Det vet jag ju inte om det gör. Människor som redan har ett nära förhållande till naturen hör av sig till mig om mina böcker. Men det är säkert mycket svårt att nå dem som inte alls har något intresse av den och inte känner till den annat än som en kuliss när man joggar eller går stavgång.

Hur ser du på den utveckling som har skett när det gäller de svenska skogarna?

– Alldeles innan jag började svara på dina frågor lyssnade jag på en alarmerande rapport om skogsgödslingen som sker över allt större arealer. Det betyder att vi för att få skogen att växa snabbare och bli mer produktiv och ekonomiskt lönande griper in i de naturliga sambanden på ett sätt som är förödande för många arter. Dessutom får vi en övergödningseffekt i vattendragen. Vi måste fråga oss om vi verkligen till det priset vill ha storskaliga tall- och granplanteringar. Eller vill vi ha en levande skog med alla de samband och beroenden som finns där. En artrik skog är en genetisk resurs som vi inte borde slarva bort i vårt övermod.

– Vi vet inte vad som väntar i framtiden, vilka fröbanker som kan bli viktiga för oss i kärvare tider. Och dessutom: har vi rätt att maktfullkomligt göra oss till herrar över skogen?

Slutligen – om vi bör förändra vårt sätt att förhålla oss till skogen och naturen på något sätt, vad bör vi göra då tycker du?

– Skaffa oss mer kunskap. Sprida den kunskap vi erövrar. Det är bara den som känner till det som lever och växer som riktigt kan engagera sig. Miljövård och miljöhänsyn är väldigt abstrakta ord så länge det inte finns en botten av solid kunskap bakom dem.

Miljöpriset på 50 000 kronor att delas ut på Miljödagen/Green Tech Day, som arrangeras av Sveriges Ingenjörer den 23 november på Tekniska museet. Sveriges Ingenjörers medlemmar är välkomna att anmäla sig till evenemanget till ett kraftigt rabatterat pris. Läs mer och anmäl dig här.

Peter Alestig Blomqvist

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjörer i riksdagen 2022

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Så här fungerar det nya omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svara på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

8 av 10 unga ingenjörer vill bli chef

0
Bland ingenjörer under 40 år kan 80 procent tänka sig att bli chef. Det finns tecken på att den administrativa belastningen på chefer har minskat men fler pressas av oklara förväntningar och orealistiska mål.
V-huset LTH

Så skiljer andelen kvinnliga professorer mellan högskolorna – och inriktningarna

0
19,4 procent av professorerna inom teknik i Sverige är kvinnor. Här är statistiken och kommentarer från Lund, Jönköping och Högskolan Väst.  

Se upp så att flextiden inte blir en arbetsmiljöfälla

0
Flextid är en uppskattad förmån, men det finns också risker. Läs på hur avtalet är tänkt att tillämpas på din arbetsplats och var vaksam på hur mycket du egentligen jobbar.

Myndigheter med växtvärk – så här gör de för att hantera den 

0
Flera statliga myndigheter ligger i startgroparna för en kraftig tillväxt. Tusentals nya medarbetare ska anställas – och en stor del är ingenjörer.
Kraftledningar

Sveriges Ingenjörer Syd och Väst: Ta ställning för ett elprisområde

1
Sveriges Ingenjörer bör ta ställning för att Sverige bara ska ha ett elprisområde. Det föreslår Sveriges Ingenjörer Syd och Väst i en av de 39 motioner som kommit in till Ingenjörsfullmäktige.

19 tips: Så kan du påverka elräkningen

0
Många av Sveriges energirådgivare är ingenjörer. Här ger tre av dem sina bästa tips och berättar hur rusande elpriser ändrat jobbet från rådgivning till jourhavande medmänniska.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Ska jag tacka ja till ett jobb fast jag hoppas på ett annat?

0
Vad gör jag om jag får ett jobberbjudande men hoppas på ett annat där beskedet dröjer? Ingenjören bad May Molin, rekryteringskonsult på Qrios Engineering, om råd.

TOPPLISTA