Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Forskning Hon gör karta över farliga kemikalier

Hon gör karta över farliga kemikalier

Mia Stenberg vid Umeå universitet har hittat ett sätt att med datorns hjälp bedöma industrisamhällets organiska kemikalier. I sin doktorsavhandling som hon försvarade i går har hon bland annat tagit fram en särskild karta över mer än 50 000 kemikalier som visar vilka som kan vara farliga.

Mia Stenberg

Den nya europeiska kemikalielagstiftningen Reach säger att kemikalier som tillverkas eller importeras i mängder över ett ton per år måste registreras och riskbedömas. Generellt anses detta gälla för cirka 30 000 kemikalier. Dessvärre är många av ämnena mer eller mindre okända till kemi och struktur. Och att testa dem i djurförsök tar tid och kostar pengar. Här kommer Mia Stenbergs datormodeller in.

I kartan ligger kemiskt liknande kemikalier nära varandra, och de mest kända miljöföroreningarna bildar också mycket riktigt ett kluster. I närheten av klustret hamnade också ett tusental andra, mindre kända kemikalier. Deras kemiska likhet till de mer kända ämnena gör även dem till misstänkta ämnen som bör undersökas närmare.

Många av de giftiga ämnena är långlivade organiska föreningar som till exempel PCB, DDT dioxiner och hexaklorbensen, ämnen som alla innehåller krom eller brom.

Mia Stenberg har dessutom studerat tjugo olika PCB-substanser. PCB är förbjudet sedan 1970-talet, men det sprids fortfarande ut i naturen från befintliga byggnader, bland annat från fogmassa. Hennes tester visar att PCB inte kan räknas som en enhetlig grupp substanser. De ger olika effekter, beroende på hur kloratomerna sitter i molekylen. 

Hur kom du på idén att skapa en karta över 56 000 industrikemikalier?
– Ja, om det nu var min eller min handledares idé. Det var den första studien som jag gjorde i avhandlingen. Det är ett försök att få bakgrundsinformation om de olika kemikalierna. Vi har gjort beräkningar på de olika kemikalierna för att få fram egenskaperna. Det var en stor del av arbetet och tog lång tid.

När man riskbedömer en kemisk substans, vilka konkreta frågor vill man ha svar på?
– Dess påverkan på människa och miljö. Om den till exempel är akut giftig eller ger en mer långsiktig påverkan som cancer eller reproduktionsstörningar.

Hur kollar man det i datorn?
– Det finns olika sätt att kolla giftighet i kemikalier. Antingen i djur eller i cellinjer. I våra datormodeller använder vi data från studier av cellinjer. Vi gör modeller där vi kopplar effekterna till de undersökta ämnenas kemiska och strukturella egenskaper. Det handlar till exempel om storlek och löslighet, och för PCB är det antal kloratomer i molekylen, och var i molekylen kloratomerna sitter. Med hjälp av modellerna kan man göra riskbedömningar för andra kemikalier. Det kan bli ett komplement till att testa kemikalier på djur.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjörshuset

Avgiftshöjningen: Så ska överskottet användas

0
Den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer avslutas i förtid. Men vad händer med pengarna som är kvar?

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

0
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.
Studenter på KTH

Färre nyexade ingenjörer hade jobb i oktober

0
Hur har det gått för nyexaminerade ingenjörer att få jobb under pandemin? Klart sämre än året innan, visar statistik från UKÄ. Samtidigt kan det finnas fler förklaringar bakom.

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

0
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

VI REKOMMENDERAR

Kvinna tar det lugnt på balkong

Så får du en bra semester – trots krisen

0
Går det att få semesterkänsla i en tid av distansarbete och restriktioner? Ja, säger psykologen Kerstin Jeding. Här är hennes tips. 

TOPPLISTA