Astra Zeneca följer bara trenden

0
1178

Nedläggningen av Astra Zenecas forskningsavdelning drabbar runt 1 200 personer varav 300-400 Sacomedlemmar. Men nedläggningen är egentligen en del i en större trend inom läkemedelsindustrin där de stora företagen minskar riskerna genom att flytta ut dyr forskning.

Det är huvudsakligen naturvetare och farmaceuter som drabbas av att Astra Zeneca lägger ned forskningsanläggningen i Södertälje. Men även om de flesta ingenjörerna jobbar i tillverkningen finns det finns en grupp ingenjörer också bland de drabbade, enligt Ivar de la Cruz, klubbordförande för akademikerföreningen. När Ingenjören får tag i honom har han precis informerat medlemmarna om läget inför nedläggningen.

– Nedläggningsbeslutet är ju tungt. Stämningen här är nedstämd och chockartad, säger han. Några har väl börjat fundera framåt, men många är besvikna. Vi har några paketlösningar med avgångsvederlag och uppsägningstider som vi har förhandlat oss till och som är ganska generösa, säger han.

Nedläggningsbeskedet var oväntat. Astra Zeneca genomförde en stor omstrukturering av sin forskning för två år sedan. Då satsade företaget på forskningen i Södertälje.

– Då var vi en del av framtiden, men nu är vi plötsligt inte det, säger Ivar de la Cruz. Tänkandet är för kortsiktigt. Vi vet att vi har haft svårt att ta fram produkter, men alla vet att just alzheimerforskning är svårt. Inte minst för att det är svårt att diagnostisera och få fram personer för tester.

I stora drag är det just alzheimerforskningen som försvinner. Den flyttar till Boston i USA och till Cambridge i England, där företaget tänker bygga ett forskningscentrum på bara 40-50 personer. Av de uppsagda i Södertälje är det bara några enstaka som följer med dit.

Men Astra Zenecas nedläggning av forskningsavdelningen i Södertälje är ingen isolerad händelse. Den är ett uttryck för en trend inom läkemedelsforskningen. De stora bolagen går från ”research and development” till bara ”search and development”. Det innebär att de lägger ner den egna dyra forskningen och i stället skapar små avdelningar som scannar övriga världens forskning för att plocka upp och satsa på sådana projekt som verkar särskilt lovande. Sådana projekt drivs ofta av mindre bioteknikföretag, och sådana finns det flera av i Sverige. Men Ivar de la Cruz tror inte att små bioteknikföretag förmår anställa särskilt många.

– Alla de små företagen visar röda siffror, säger han. Det är väldigt få som har några muskler.

Thomas Hedner, läkare och professor i farmakologi vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg, har nyligen skrivit en doktorsavhandling om entreprenörskap inom läkemedelsbranschen. Han har en mer positiv syn på situationen.

– Från år 2000 har 300 000 arbeten försvunnit från de stora läkemedelsbolagen, säger han. Det är lika många som alla anställda inom Pfizer, Merck och Glaxosmithkline tillsammans. Den här trenden är alltså inte ny, men den accelererar nu. Men de som förlorar jobben stannar i branschen. Många går just till mindre bolag.

Thomas Hedner beskriver en bransch stadd i snabb omvandling. Forskning och entreprenörskap sker i allt större utsträckning i små bioteknikföretag, medan de större företagen snarare satsar på marknadsföring och på att hitta nya användningsområden för gamla mediciner – som till exempel när man upptäckte att betablockerare mot kärlkramp även hjälper mot högt blodtryck och mot migrän. Branschen har som vanligt gett hela fenomenet med forskning och utveckling utanför de stora företagen ett engelskt namn: Open innovation.

Det som driver branschens förändring är de ökade kostnaderna och de förbättrade kommunikationerna. Det kostar ofta flera tiotals miljarder kronor att utveckla ett helt nytt läkemedel. När man använt de första tio åren av ett patent till att utveckla medicinen, har man tio år kvar för att omvandla en enorm investering i en vinst. När företagen då ser att det finns över tusen forskare världen över på ett område där de själva har ett tjugotal, så tänker de att sannolikheten ändå är att någon av de tusen forskarna ute i världen hittar de bästa lösningarna.

Ett av problemen kring nedläggningen är att de många små bioteknikföretagen i ett område också får det svårare när en forskningsjätte som Astra Zeneca lägger ned. En undersökning som gjordes för fyra år visade att den svenska delen av Astra Zenecas sammanlagda mantimmar inom forskning då var i samma storleksordning som hela Karolinska institutets eller som KTH:s. Astra Zeneca har bidragit till kunskapsflödet i Stockholmsområdet, både till undervisningen på universitetet och till nybildning av bioteknikföretag.

– Jag hoppas att de uppsagda på Astra Zeneca tänker brett, säger Ivar de la Cruz. De måste nog vara öppna för nya idéer. Men vart de sedan tar vägen är svårt att se. Vissa enstaka personer är förstås superattraktiva, men på det stora hela blir det nog svårt. Man får nog räkna med att skola om sig i någon mån eller flytta dit där det finns möjligheter.

Sveriges Ingenjörer håller informationsmöten om nedläggningen. Från och med tisdag den 14 februari kommer Sacoförbunden att ha ombudsmän på plats i Södertälje en dag i veckan för att stödja det lokala facket. Nästa torsdag, den 16 februari, anordnar förbundet ett seminarium för diskussion kring vad som bör göras för att behålla forskningskompetensen i Sverige. Inbjudna är Vinnovas ordförande Charlotte Brogren, Stockholms Läns landshövding Chris Heister och Lars Leijonborg, som regeringen utsett till särskild samordnare i frågan.

Läs mer:
» 7000 jobb bort på Astra Zeneca (ingenjoren.se 2/2 2012)
» Sveriges Ingenjörers information om nedläggningen här (kräver inloggning)
» Facebookgruppen Akademikerföreningen vid Astrazeneca
» Ingenjörsbloggen på Sveriges Ingenjörer

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.