Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Rekordlågt intresse för läraryrket

Rekordlågt intresse för läraryrket

Foto: Erik G Svensson/Scanpix.

Från 7,5 sökande per studieplats för tjugo år sedan, till 1,1 per plats idag. De dystra siffrorna presenteras i en ny rapport från Lärarnas riksförbund. Fortsätter trenden kan det få förödande konsekvenser, menar Metta Fjelkner på Lärarnas riksförbund.

Intresset för läraryrket har rasat de senaste åren. Lärarutbildningarna i matematik, naturvetenskap och teknik har haft ett lågt söktryck under en längre tid, vilket gjort att flera utbildningar inte kunnat starta. Vid Högskolan i Kalmar har man inte en enda sökande till matematiklärarutbildningen och enligt Lärarnas riksförbunds egna undersökningar studerar många till lärare som ett rent andrahandsval. Enligt Metta Fjelkner kan alltför låg lön och bristande respekt för yrket ligga bakom de låga sifforna i Lärarnas riksförbunds senaste rapport.

– En nyutexaminerad civilingenjörs ingångslön rekommenderas ligga på 29 000 vilket är slutlönen för en gymnasielärare i Sverige. En gymnasielärare kan börja på 22 000 men chansen att stegra i lön är liten. Många studenter lånar till sin utbildning, det rör sig i runda slängar om en kvarts miljon för en utbildning, vare sig du blir civilingenjör eller lärare. Det är en av de stora förklaringarna till det låga intresset, säger Metta Fjelkner, förbundsordförande, Lärarnas riksförbund.

Metta Fjelkner, förbundsordförande Lärarnas riksförbund.

Svenska lärarlöner ligger idag i nivå med lärare i Grekland och Portugal, medan lärare i våra grannländer Tyskland och Danmark ligger 50 procent högre. Allra sämst löneutveckling har lärare på gymnasiet haft.

– Om man satsat lika mycket på löneutvecklingen för gymnasielärare som för till exempel sjuksköterskor och förskollärare hade vi legat 10 000 kronor upp idag. Siffran är inte tagen ur luften och hade vi bara haft samma utveckling som andra yrken har haft hade vi sluppit den här diskussionen. Detta är ett allmänintresse och måste bli så i högre grad. Det finns inga vinnare i det här, bara förlorare. Lyfter vi lönerna kommer det bli ett helt annat intresse för läraryrket, säger Metta Fjelkner.

En annan förklaring till det låga intresset kan vara att man tidigare kunnat anställa personer utan vare sig ämneskompetens eller högskolepoäng om man inte hittade någon lärarkandidat med rätt utbildning. Något som i grund och botten handlar om en bristfällig respekt för yrket som lärare, menar Metta Fjelkner.

– Varför studera i över fem år om man kan bli utbytt med vem som helst? Självklart väljer ungdomar att utbilda sig i andra naturvetenskapliga yrken när lärarutbildningen inte respekteras, säger Metta Fjelkner.

Den senaste tiden har lärarutbildningarna gått in för att utbilda lärare med kompetens att undervisa många olika åldrar och med en så bred ämneskompetens som möjligt. Något som enligt Metta Fjelkner kan vara ytterligare en bov i sammanhanget.

– Det har funnits en strävan att utbilda lärare som är så breda att de kan undervisa i allt från dans till biologi. Då finns det ingen respekt för ämnena överhuvudtaget. Man behöver stor kunskap i ett specifikt ämne och för att ha en framgångsrik skola måste man respektera de olika ämnena och även de olika åldrarna, säger Metta Fjelkner.

Ett steg i rätt riktning kan Chalmers nya mastersprogram Lärande och ledarskap vara, där man blir både gymnasielärare och civilingenjör i samma utbildning. Tanken är att man ska kunna röra sig mellan både näringsliv och skola vilket förhoppningsvis blir fruktbart för båda parter, menar Metta Fjelkner.

– Jag följer den här utbildningen på Chalmers och vet att även KTH har en variant vilket är väldigt roligt. På Chalmers tar de in elever på kunskapstest och till 11 platser sökte 15 personer. Det intressanta blir att se hur många av dem som väljer att arbeta i skolorna i slutändan. Får de ingen löneutveckling stannar de sannolikt inte där. Men om svensk industri och forskning ska vara kvar på samma nivå som idag måste man börja från grunden och ha välutbildade lärare som utbildar våra ungdomar.

Enligt Metta Fjelkner tenderar läraryrket idag också att bli ett kvinnoyrke, något som rimmar illa på strävan mot att ha både kvinnliga och manliga förebilder inom skolan. Överlag ser framtiden för Sverige som kunskapsnation mörk ut, menar hon.

– Vi är i ett läge där vi saknar lärare och till vissa utbildningar finns inga lärare överhuvudtaget. I framtiden kommer vi inte ha några lärare till gymnasiet om inte det här rättas till. Just nu är Sverige i en brytningsperiod, om vi inte tar de viktiga steg som krävs för att upprätta läraryrket statusmässigt nu, både gällande lön och respekt, kommer vi inte få några duktiga ungdomar att välja läraryrket, säger Metta Fjelkner.

Förstahandssökande till utbildningar inom pedagogik och lärarutbildning i förhållande till samtliga yrkesutbildningar. Källa: Statistiska Centralbyrån.

Läs mer:
» Hela rapporten.

Lina Forsberg Bjärnlind

1 KOMMENTAR

  1. Har länge sett lärare som ett alternativ till ett arbete i industrin. Med de förändringar som skett de senaste åren så – nej.
    Jag tror att faktakunskapen är det väsentligaste för en lärare. Jag tror inte att man kan se skillnaden på en utbildad lärare och en som inte har pedagogik utbildning efter något års erfarenhet/verksamhet.
    Jag tycker generellt att lärare i grundskolan har för låg ämneskunskap.
    Tycker väsentligen att Björklunds reformer gjort lärare till ett skrå, inte ett yrke. Och jag förstår att färre söker så som villkoren i yrket utvecklats. För mig är inte detta väsentligen en fråga om pengar utan övriga villkor.

Lämna ett svar till PKo Avbryt svar

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Hybridlösningar är här för att stanna

0
Hybridmöten är på väg att bli det nya normala. "Studenterna har upptäckt fördelarna, varför skulle de vilja gå tillbaka till det gamla" säger KTH-professor Mats Ericson.
Arbetslöshet april 2021

Arbetslösheten för ingenjörer sjunker

3
Nu sjunker arbetslösheten för ingenjörer. Och det gäller i princip för alla åldersgrupper, inriktningar och både civil- och högskoleingenjörer.
Eget rum på Afry i Umeå

En fjärdedel får eget rum på Afry i Umeå

1
I Afrys nya Umeå-kontor har önskemål från medarbetare till stor del styrt hur kontoret blivit. Resultatet: inga kontorslandskap, 75 procent rum med 4-8 personer och 25 procent egna rum.

Se upp för härskartekniker i digitala möten

0
I digitala möten kan tekniken bli ett redskap för den som använder härskartekniker. I en artikel i Dagens Nyheter ger retorikexperten Elaine Eksvärd några exempel.

Därför mår vi bra av att vara nyfikna

0
Att vara nyfiken är grunden för kreativitet, innovation och utveckling. Trots det är nyfikenhet en egenskap som fått ett oförtjänt dåligt rykte.
pensionsålder

Snittåldern för att ta ut pension ökar – men också spridningen

0
Snittåldern för att börja ta ut allmän pension steg med 5 månader 2020 jämfört med 2019. Samtidigt går färre i pension vid 65 – och fler tidigare och senare än så.

Läkemedelsrester från Stockholm kan renas med aktivt kol

2
Utanför Himmerfjärdsverket utanför Stockholm är halterna av läkemedelsrester så höga att de kan påverka växter och djur. Ingenjörerna testar just nu en reningsmetod som verkar lovande.
logik- och personlighetstester

Var inte rädd för testerna när du söker jobb

7
Hur hanterar man testerna bäst när man söker jobb? Här svarar rekryterare på Ericsson och Randstad samt en rådgivare på TRR.

Hemarbete ökar inte stillasittandet – men vi sover längre

0
Vi är inte mer stillasittande när vi arbetar hemma än när vi är på kontoret – men vi sover en halvtimme längre. Det visar en ny studie kring distansarbete.

Mariestad bygger förskola där solen står för driften

0
Mariestad bygger en förskola som ska drivas med vätgas. Byggnaden blir i princip självförsörjande på el och värme året runt.

VI REKOMMENDERAR

Vad kan du om solen? Testa dina kunskaper!

0
Hur många jordklot ryms det i solen och hur ljust ska det vara för att räknas som dagsljus? Gör sol-quizet och sätt dina kunskaper på prov!

TOPPLISTA