Flexibilitet inte alltid av godo

5
2696

Svenskarnas jobb blir alltmer flexibla. Allra mest flexibilitet finns hos högavlönade personer i storstäderna, enligt en ny arbetsmarknadsstudie. Men flexibiliteten kan också leda till ohälsa, enligt forskarna bakom studien.

– Förr hade vi en arbetsplats och arbetstider, med fasta raster, telefontid, och så vidare. Då hade arbetsgivaren ansvar för din arbetsmiljö och arbetsplatsen var lite av ”det lilla folkhemmet”. Så är det inte längre, säger Michael Allvin, docent vid Sociologiska institutionen vid Uppsala universitet. 

I en ny studie har Michael Allvin och hans kollegor undersökt hur vanligt det egentligen är med flexibla jobb på den svenska arbetsmarknaden. Över 2200 slumpvis utvalda personer har deltagit i studien, som är en del i ett större forskningsprogram som inleddes på dåvarande Arbetslivsinstitutet redan 1998. Och resultaten förvånade Michael Allvin.

– Möjligheten att påverka och lägga upp sitt arbete är betydligt mer utbredd än vi trodde när vi inledde det här forskningsprojektet. I princip alla i studien kunde påverka en betydande del av sitt jobb, säger han.

För att se närmare på hur flexibiliteten egentligen ser ut på de svenska arbetsplatserna valde forskarna att dela upp den i fyra dimensioner: när man arbetar, var man arbetar, hur man arbetar och med vem man arbetar. Och så många som fem av sex upplever att deras arbete är flexibelt vad gäller åtminstone någon av de fyra aspekterna. Men samtidigt har bara åtta procent av den arbetande befolkningen jobb är flexibla i alla fyra aspekterna.  

– Fullständigt fria jobb är fortfarande mycket ovanliga. Så man ska inte tro att arbetsmarknaden är uppdelad i flexibla och rigida jobb, utan den stora mängden finns däremellan och har vad vi kallar för lågreglerade jobb, säger Michael Allvin.

Allra mest flexibilitet fanns – kanske föga förvånande – bland högutbildade personer i storstadsregioner. Flexibiliteten är också något vanligare i den privata sektorn. I offentlig sektor var flexibiliteten som lägst i landstingen.

Men hur påverkas vi då av den ökande flexibiliteten i arbetslivet? Ja, även om flexibla arbetsvillkor klingar positivt för många av oss, kan faktiskt flexibiliteten leda till att vi mår sämre, påpekar Michel Allvin.

– Flexibilitet innebär att man avreglerar arbetsvillkoren. Det behöver i sig inte betyda att man mår sämre eller stressar mer, men det gör att det finns utrymme för det. Och ansvaret för att hantera det flyttas från chefen eller arbetsplatsen, till individen själv, säger Michael Allvin.

Med det i åtanke, är flexibilitet något positivt eller negativt så som du ser det?

– Det har anklagats för att låta för positivt. Man hade lika gärna kunnat kalla det instabilitet, och det skulle betyda samma sak. Det är baksidan av myntet. Som jag ser det blir flexibiliteten negativ om vi inte kan hantera den, men positivt om kan hantera den.

I en pågående studie tittar Michael Allvin och hans kollegor just på sambandet mellan flexibilitet och ohälsa, och de har redan sett att hur man påverkas av flexibiliteten beror mycket på om man har någon strategi för att hantera det nya arbetsklimat som uppstår.

– Det ställs höga krav på dig som individ, och förväntningarna utifrån är otydliga. Vilken strategi du har för att hantera det nya ansvaret är avgörande för om du mår bättre eller sämre av flexibiliteten, säger Michael Allvin.

Det typiska för dem som mår sämre av flexibiliteten är vad Michael Allvin beskriver som en icke-strategi – att man bara lägger i en högre växel för att hantera alla nya krav.

– Om du har ett avreglerat arbete regnar det ofta krav på dig från alla håll, hela tiden. Om man då försöker hantera alla samtidigt, tar varje krav vartefter de kommer – det kan handla om e-post som trillar in hela tiden eller att telefonen ringer i ett – då dukar man under till slut. Det är det som verkar knäcka folk, säger Michael Allvin.

Det är alltså viktigt att kunna utforma en hållbar strategi så att flexibiliteten inte blir en börda, menar Michael Allvin.

– Problemet är att det ofta är upp till individen själv att hitta en bra strategi. Men har man en profession, till exempel ingenjör, så har man lite lättare för det. Man har vissa sätt att arbeta på, i till exempel projektform, och det gäller att gå tillbaka till det snarare än att bara följa alla de krav som kommer.

Ett allt större ansvar läggs över på dig som individ och ett allt mindre ansvar på chefen och arbetsplatsen, med andra ord. I alla fall när det handlar om arbetsmiljön. Och vi lär fortsätta på den inslagna vägen, spår Michael Allvin.

– Om du arbetar hemma, på tåget, på flyget, lägger upp din egen arbetstid och hittar vilka du ska samarbeta med, då har ju chefen inte någon möjlighet kontrollera hur ditt arbete utförs på samma sätt. Det urlakar själva begreppet arbetsmiljö, eftersom det per definition är något som chefen har ansvar för. Problemet blir förstås tryggheten. Att hitta en trygghet i det här systemet är den stora utmaningen, som jag inte kan se någon lösning på här och nu. Men det måste vi hantera. Men jag har svårt att se att vi skulle gå tillbaka till mer fasta traditionella villkor i framtiden.

Peter Alestig Blomqvist

5 KOMMENTARER

  1. Flexibilitet att kunna arbeta var och när jag vill är utan tvekan bra för barnfamiljer, men hur blir det utförda arbetet? Tar man rätt strategiska beslut, hur tar man hand erfarenheter, hur förbättrar man sättet att arbeta, hur för man över kunskap till ny personal, hur blir det med kvaliteten helt enkelt? Har ibland märkt att flexibilitet likställs med kreativitet. En konstnär/författare/musiker arbetar faktiskt mycket mer metodiskt än man kan tro, det har många beskrivit. Så även kreativitet kan behöva styrning och arbetsformer. Lagom är bäst!

  2. Balans och kraft att säga nej är nyclkelorden för flexibelt arbete. Jag bor i Huddinge med småbarn på dagis och jobbar på andra sidan stan i Kista. För mig är det avgörande att ha ett flexibelt arbete som tillåter jobb hemifrån vissa dagar och tider som tillåter dagishämtning och lämning trots drygt en timmes restid. Det jag inte hinner på jobbet gör på kvällen när barnen sover. Om jag var tvyungen att tillbringa all min arbetstid på kontret mellan 8 och 5 skulle jag i princip aldrig hinna träffa mina barn i veckorna och det skulle få mig att må betydligt sämre än det faktum att jag inte har en tydlig gräns mellan jobb och hemma. Men man måste kunna prioritera vad som är viktigt och våga säga nej när det inte är görbart med kort varsel.

  3. Intressant !
    Jag får rätt fritt lägga upp mitt arbete, styr över allt förutom var jag arbetar.
    Och jag tror att det är vad som kan förstöra mest för de som inte klarar av att planera sitt arbetsliv, som jag VET att jag ska köra proverna i labbet.
    Sen vad jag prioriterar först, om någon annan är här för tillfället eller om jag ska börja tidigt eller sent är till stor del upp till mig själv.
    Men när dagen är över och jag åker hem, då stannar proverna och funderingarna kvar där de hör hemma och det är inte i mitt hem ;)

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Usb-minne

Se upp med vad du sparar – kan vara stöld av företagshemligheter

Sparar du programkod, någon ritning eller en kundlista? Om arbetsgivaren anklagar dig för att ha stulit företagshemligheter kan det bli dyrt. 

Karriären inte slut efter utbrändheten

Sofia Wahling drabbades av utmattning på sitt första jobb. Det fick henne att tänka om. Idag är hon på ett jobb där hon trivs och mår bra. Här delar hon med sig av sina bästa råd.
Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.