Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Fackligt Avtalsrörelsen Almega säger nej till industrinormen

Almega säger nej till industrinormen

Industrin ska sätta märket för lönenivåerna i landet – så har det fungerat i Sverige de senaste 15 åren. Men årets märke på löneökningar på 2,6 procent är ohållbart högt, tycker tjänsteföretagens huvudorganisation Almega, och vill halvera nivån i sina egna avtal.

Efter dramatiska förhandlingar i höstas enades till slut parterna inom industrin om löneökningar på 2,6 procent på årsbasis, en siffra som nu ska fungera som riktmärke för avtalsförhandlingarna inom alla landets sektorer. Men nu när flera stora avtal inom tjänstesektorn är på väg att löpa ut, säger tjänsteföretagens huvudorganisation Almega nej tack till industrins lönemärke. Det är på tok för högt, menar man.

– Industrinormen sattes i ett läge när konjunkturen såg ut på ett sätt, men nu har konjunkturen dippat och många företag går knackigt. Det är ett helt annat ekonomiskt läge nu än när industrin tecknade sitt avtal i höstas, säger Jonas Milton, vd på Almega.

Jonas Milton, vd Almega. Foto: Sören Andersson.
Jonas Milton, vd Almega. Foto: Sören Andersson.

I stället för lönemärket på 2,6 procents löneökningar på årsbasis tycker Almega att hälften, 1,3 procent, är vad tjänstesektorn tål. Som argument för sin sak pekar man på att många prognoser för 2012 har reviderats ner sedan industrins avtalsförhandlingar i höstas. Till exempel har Konjunkturinstitutet sänkt tillväxtprognosen för 2012 från 1,9 procent i prognosen från sista augusti 2011, till 0,6 procent i prognosen från 21 december.

– Det här visar på en brist i det system som vi har, avtalen från i höstas tar ju inte hänsyn till hur det faktiskt ser ut nu. Och om läget hade varit betydligt ljusare nu än när avtalen inom industrin tecknades, tror jag faktiskt att facken hade reagerat med att vilja ha avtal med högre siffror. Slutsatsen är att vi helt enkelt måste ha en lönebildning som ligger närmare företagen, säger Jonas Milton.

Men enligt Mikael Rosengren, förhandlingschef för tjänstesektorn på Sveriges Ingenjörer, är det knappast aktuellt att frångå den modell som man har i dag.

– Nu har vi den här förhandlingsordningen i Sverige, och det är en modell som har varit väldigt framgångsrik. Jag ser det här mest som ett inspel i avtalsförhandlingarna, som ju närmar sig sitt slut inom tjänstesektorn. Det kärvar lite för Almegas del, därför gör de ett sådant här utspel, säger han.

Mikael Rosengren, Sveriges Ingenjörer.
Mikael Rosengren, Sveriges Ingenjörer.

Mikael Rosengren delar inte heller bilden av att det skulle gå särskilt dåligt för företagen inom tjänstesektorn.

– Jag kan förstå att man vill ha vissa variationer i avtalen och om någon specifik bransch går dåligt så får man ta hänsyn till det. Men vi ser inga sådana indikationer vad gäller tjänstesektorn, snarare tvärt om, säger han.

Flera stora avtal inom tjänstesektorn löper ut den sista mars, bland annat inom IT och Telekom, där 2,6 procents löneökningar på årsbasis alltså ska vara utgångspunkten för de nya avtalen. Men enligt Jonas Milton handlar inte dagens utspel enbart om att man vill få till lägre siffror i tjänstesektorns avtal.

– Vi vill väcka frågan om detta verkligen är ett bra sätt att arbeta, och som vi ser det är avtalsförhandlingarna som pågår nu en tydlig indikation på att det finns stora brister i systemet. Det är dem vi vill lyfta fram, säger Jonas Milton.

Peter Alestig Blomqvist

2 KOMMENTARER

  1. Samtidigt är Almega-IT ute och säger att det råder akut brist på IT-personal:

    http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/brist-pa-it-kompetens-hotar-30000-nya-jobb_6949015.svd

    Trovärdigt! Sanningen är ju att Almega-IT sedan flera år bedrivit en konstant kampanj som går ut på följande:

    1. Hävda i media att det råder brist på IT-personal=>Regeringen expanderar ingenjörs- och IT-utbildningarna så det blir ett enormt överskott på ingenjörer.

    2. I löneförhandlingarna påstå att IT-branschen går uselt och att ingenjörerna ska få sämre löner än andra på marknaden (vanligtvis nollavtal eller lönesänkningar).

    Logiken brister ju totalt mellan 1 & 2. Men media spelar med och publicerar okritiskt Almega-ITs propaganda.

    Och Sveriges Ingenjörer sitter på sidolinjen och tittar på utan att komma med någon motbild i media som visar på att utbildningsplatserna istället borde minska. Sen viker de dessutom ner sig i förhandlingarna. Iofs har de inget val, eftersom överskottet på ingenjörer gör förhandlingsläget uselt. De borde ha agerat för att minska överskottet på ingenjörer långt tidigare, så hade förhandlingsläger varit bättre. Tragiskt att se på eländet. Och att det dessutom får fortsätta år efter år utan att SI gör något…

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Sveriges Ingenjörer på Ericsson: ”Inte nu igen”

0
Efter invasionen av Ukraina har Ericsson sökt och beviljats tillstånd för export till Ryssland. Men bolaget har hävdat att exporten upphört.  Det har fått Sveriges Ingenjörer på Ericsson att reagera med besvikelse.
Ingenjörer i riksdagen 2022

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Här är de 21 vanligaste frågorna om omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svara på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

8 av 10 unga ingenjörer vill bli chef

0
Bland ingenjörer under 40 år kan 80 procent tänka sig att bli chef. Det finns tecken på att den administrativa belastningen på chefer har minskat men fler pressas av oklara förväntningar och orealistiska mål.
V-huset LTH

Så skiljer andelen kvinnliga professorer mellan högskolorna – och inriktningarna

0
19,4 procent av professorerna inom teknik i Sverige är kvinnor. Här är statistiken och kommentarer från Lund, Jönköping och Högskolan Väst.  

Se upp så att flextiden inte blir en arbetsmiljöfälla

0
Flextid är en uppskattad förmån, men det finns också risker. Läs på hur avtalet är tänkt att tillämpas på din arbetsplats och var vaksam på hur mycket du egentligen jobbar.

Myndigheter med växtvärk – så här gör de för att hantera den 

0
Flera statliga myndigheter ligger i startgroparna för en kraftig tillväxt. Tusentals nya medarbetare ska anställas – och en stor del är ingenjörer.
Kraftledningar

Sveriges Ingenjörer Syd och Väst: Ta ställning för ett elprisområde

1
Sveriges Ingenjörer bör ta ställning för att Sverige bara ska ha ett elprisområde. Det föreslår Sveriges Ingenjörer Syd och Väst i en av de 39 motioner som kommit in till Ingenjörsfullmäktige.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

3
Kan öppna löner vara ett sätt att öka pressen på arbetsgivaren att höja lönerna? Sveriges Ingenjörers förhandlingsexpert ger sin syn på saken.

TOPPLISTA