Jag var precis som killarna i hennes doktorsavhandling

1
1162

Ibland läser man något som kastar en tillbaka i tiden och gör att man får ett nytt perspektiv på hur man en gång var. Det gjorde jag i morse. Ann-Sofie Nyström, sociolog vid Göteborgs universitet, har undersökt hur killar och tjejer på gymnasiet skiljer sig i sin attityd till pluggande (här finns hela avhandlingen). Hennes slutsats, när det gäller killarna, är som en stilstudie av hur jag betedde mig i gymnasiet.

Visst, man ville vara högpresterande, smart, social, allmänbildad. Men man skulle inte behöva plugga för att vara det. ”Jag började plugga igår kväll”, kunde man säga inför ett prov, och sedan skriva MVG. Den som börjat plugga senast var liksom coolast. Det råder en ”antipluggkultur” bland killarna, konstaterar Ann-Sofie Nyström. Tjejerna kan däremot vara flitiga pluggare – och stå för det inför sina kompisar. Generellt alltså.

Jag känner mig alltid så avslöjad när jag ser hur jag passar in som handen i handsken i könsstrukturer. Pinsamt.

Jag vet få ämnen som upprör svenskarna så mycket som könsfrågor, men en god konkurrent är just den svenska skolpolitiken. I alla fall i min bekantskapskrets. ”Vad vet du egentligen om svensk utbildningspolitik?” undrade min vän så sent som i går när vi kom in på ämnet. Han, som har en mamma som är lärare, menade att ”flum-skolan” var förklaringen till att det bara blir sämre och sämre. Projektarbeten, lek och gullande med eleverna i stället för gammal hederlig katederundervisning. Släng lite kommunalisering av skolan på det, och vi får en svensk skola som gör en Tomas Brolin – från en plats i världslaget i början av 90-talet, till en avdankad föredetting på rekordtid.

Min vän skulle nog gilla debattartikeln som förre generaldirektören vid Skolverket, Per Thullberg, skrev i DN i går. ”Vi bör aldrig acceptera att det är elevernas bakgrund och bostadsort som blir avgörande för hur väl skolan – och eleverna – lyckas!” skriver han, och menar att det är hög tid att staten tar över huvudmannaskapet för den svenska skolan igen. Tanken med kommunaliseringen var god, men resultatet blev galet, menar Thullberg. Jag är beredd att hålla med.

Men att påstå att ett förstatligande av skolan är räddningen tror jag är att göra saken alltför enkel. Ett minst lika stort problem, om inte större, är det som Lärarnas riksförbunds ordförande Metta Fjelkner lyfte fram för ett par veckor sedan och som vi skrev om här på ingenjoren.se – att dagens unga inte vill bli lärare. På 20 år har vi gått från att ha 7,5 sökande per studieplats, till marginellt mer än en. Många söker också till lärare som andra- eller tredjehandsval. Om du söker till en lärarutbildning kommer du in, även om det kanske inte ens är lärare du egentligen vill bli.

När min morfar var rektor, då var det ett högstatusyrke. Nu är det ett jobb ingen vill ha. De där killarna som är som jag var, som låtsas ta skolan med en klackspark men i hemlighet pluggar ganska hårt, de vill inte bli lärare. Inte heller tjejerna som i högre utsträckning erkänner att den information som finns i hjärnan också måste stoppats in där någon gång. De vill bli läkare, jurister eller civilingenjörer. Eller kanske journalister, och skriva om hur läraryrket måste få högre status och bli mer högavlönat – för hela landets framtids skull.

1 KOMMENTAR

  1. Bra skrivet, men för att göra läraryrket attraktivt räcker det inte med att höja status (hur man nu gör det) och lön. Så länge alla lärare man känner i bekantskapskretsen vittnar om bl.a. en viss maktlöshet, oavsett vilka skolor de jobbat på, så är det inte särskilt lockande att gå in på det spåret. Men det kanske ingår i begreppet status att man får befogenheter, samt hjälp utifrån med frågor som egentligen inte är lärarfrågor. Hur många kan vara bra lärare och dessutom psykolog, ordningsvakt osv. samtidigt? Under terminerna ryker nästan hela fritiden och som tack snor vi även en del av skollovet för lärarna.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola. 

Så höjer du kvaliteten på mötet

Ifrågasätt, involvera och sammanfatta. Det är tre tips som Skanskas medarbetare använder för att höja kvaliteten på sina möten som fungerar både för de fysiska och de digitala.

De är akademikernas drömarbetsgivare

Google, Apple, Spotify och Microsoft toppar listan när unga akademiker får välja sin drömarbetsgivare. Men strax under toppen finns företag som arbetar med hållbar utveckling.
Arbetslöshet ingenjörer

Långsamt stigande arbetslöshet för ingenjörer

Sedan coronakrisen började har arbetslösheten bland ingenjörer stigit stadigt. Fler ingenjörer än på länge är nu arbetslösa. Samtidigt är det färre än i andra grupper. Här är statistiken. 

”Ingenjörerna säger nej till ett nollbud”

Svenskt Näringsliv menar att frysta löner är det enda rimliga i det läge som råder nu. Men Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius håller inte med.