Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Bloggen Jag var precis som killarna i hennes doktorsavhandling

Jag var precis som killarna i hennes doktorsavhandling

Ibland läser man något som kastar en tillbaka i tiden och gör att man får ett nytt perspektiv på hur man en gång var. Det gjorde jag i morse. Ann-Sofie Nyström, sociolog vid Göteborgs universitet, har undersökt hur killar och tjejer på gymnasiet skiljer sig i sin attityd till pluggande (här finns hela avhandlingen). Hennes slutsats, när det gäller killarna, är som en stilstudie av hur jag betedde mig i gymnasiet.

Visst, man ville vara högpresterande, smart, social, allmänbildad. Men man skulle inte behöva plugga för att vara det. ”Jag började plugga igår kväll”, kunde man säga inför ett prov, och sedan skriva MVG. Den som börjat plugga senast var liksom coolast. Det råder en ”antipluggkultur” bland killarna, konstaterar Ann-Sofie Nyström. Tjejerna kan däremot vara flitiga pluggare – och stå för det inför sina kompisar. Generellt alltså.

Jag känner mig alltid så avslöjad när jag ser hur jag passar in som handen i handsken i könsstrukturer. Pinsamt.

Jag vet få ämnen som upprör svenskarna så mycket som könsfrågor, men en god konkurrent är just den svenska skolpolitiken. I alla fall i min bekantskapskrets. ”Vad vet du egentligen om svensk utbildningspolitik?” undrade min vän så sent som i går när vi kom in på ämnet. Han, som har en mamma som är lärare, menade att ”flum-skolan” var förklaringen till att det bara blir sämre och sämre. Projektarbeten, lek och gullande med eleverna i stället för gammal hederlig katederundervisning. Släng lite kommunalisering av skolan på det, och vi får en svensk skola som gör en Tomas Brolin – från en plats i världslaget i början av 90-talet, till en avdankad föredetting på rekordtid.

Min vän skulle nog gilla debattartikeln som förre generaldirektören vid Skolverket, Per Thullberg, skrev i DN i går. ”Vi bör aldrig acceptera att det är elevernas bakgrund och bostadsort som blir avgörande för hur väl skolan – och eleverna – lyckas!” skriver han, och menar att det är hög tid att staten tar över huvudmannaskapet för den svenska skolan igen. Tanken med kommunaliseringen var god, men resultatet blev galet, menar Thullberg. Jag är beredd att hålla med.

Men att påstå att ett förstatligande av skolan är räddningen tror jag är att göra saken alltför enkel. Ett minst lika stort problem, om inte större, är det som Lärarnas riksförbunds ordförande Metta Fjelkner lyfte fram för ett par veckor sedan och som vi skrev om här på ingenjoren.se – att dagens unga inte vill bli lärare. På 20 år har vi gått från att ha 7,5 sökande per studieplats, till marginellt mer än en. Många söker också till lärare som andra- eller tredjehandsval. Om du söker till en lärarutbildning kommer du in, även om det kanske inte ens är lärare du egentligen vill bli.

När min morfar var rektor, då var det ett högstatusyrke. Nu är det ett jobb ingen vill ha. De där killarna som är som jag var, som låtsas ta skolan med en klackspark men i hemlighet pluggar ganska hårt, de vill inte bli lärare. Inte heller tjejerna som i högre utsträckning erkänner att den information som finns i hjärnan också måste stoppats in där någon gång. De vill bli läkare, jurister eller civilingenjörer. Eller kanske journalister, och skriva om hur läraryrket måste få högre status och bli mer högavlönat – för hela landets framtids skull.

1 KOMMENTAR

  1. Bra skrivet, men för att göra läraryrket attraktivt räcker det inte med att höja status (hur man nu gör det) och lön. Så länge alla lärare man känner i bekantskapskretsen vittnar om bl.a. en viss maktlöshet, oavsett vilka skolor de jobbat på, så är det inte särskilt lockande att gå in på det spåret. Men det kanske ingår i begreppet status att man får befogenheter, samt hjälp utifrån med frågor som egentligen inte är lärarfrågor. Hur många kan vara bra lärare och dessutom psykolog, ordningsvakt osv. samtidigt? Under terminerna ryker nästan hela fritiden och som tack snor vi även en del av skollovet för lärarna.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

0
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

Nya grepp krävs för att säkra kompetensen i norr

0
Grönt stål, batteritillverkning och satsning på vätgas. Så här jobbar företagen för att säkra kompetensen för framtiden.
Västervik

Facket varnar: Kan bli reallönesänkning

0
Sveriges Ingenjörer i Västerviks kommun protesterar mot att kommunen bara vill avsätta 2,0 procent för löneökningar under 2022.

Ingenjören valde bort storstaden – fann drömjobb och hus på landsbygden

1
Civilingenjören Lisa Jodensvi har följt trenden. Hon flyttade från en lägenhet i Göteborg till en prästgård i Ångermanland.

VI REKOMMENDERAR

IT, finans, bygg och kemi

Så skiljer sig ingenjörers löner mellan branscherna

4
I vilka branscher tjänar ingenjörer mest? Inom IT, bygg, telekom – eller bank? Här är statistik över det relativa löneläget för ingenjörer inom 16 branschavtal.

TOPPLISTA