Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Bloggen Jag var precis som killarna i hennes doktorsavhandling

Jag var precis som killarna i hennes doktorsavhandling

Ibland läser man något som kastar en tillbaka i tiden och gör att man får ett nytt perspektiv på hur man en gång var. Det gjorde jag i morse. Ann-Sofie Nyström, sociolog vid Göteborgs universitet, har undersökt hur killar och tjejer på gymnasiet skiljer sig i sin attityd till pluggande (här finns hela avhandlingen). Hennes slutsats, när det gäller killarna, är som en stilstudie av hur jag betedde mig i gymnasiet.

Visst, man ville vara högpresterande, smart, social, allmänbildad. Men man skulle inte behöva plugga för att vara det. ”Jag började plugga igår kväll”, kunde man säga inför ett prov, och sedan skriva MVG. Den som börjat plugga senast var liksom coolast. Det råder en ”antipluggkultur” bland killarna, konstaterar Ann-Sofie Nyström. Tjejerna kan däremot vara flitiga pluggare – och stå för det inför sina kompisar. Generellt alltså.

Jag känner mig alltid så avslöjad när jag ser hur jag passar in som handen i handsken i könsstrukturer. Pinsamt.

Jag vet få ämnen som upprör svenskarna så mycket som könsfrågor, men en god konkurrent är just den svenska skolpolitiken. I alla fall i min bekantskapskrets. ”Vad vet du egentligen om svensk utbildningspolitik?” undrade min vän så sent som i går när vi kom in på ämnet. Han, som har en mamma som är lärare, menade att ”flum-skolan” var förklaringen till att det bara blir sämre och sämre. Projektarbeten, lek och gullande med eleverna i stället för gammal hederlig katederundervisning. Släng lite kommunalisering av skolan på det, och vi får en svensk skola som gör en Tomas Brolin – från en plats i världslaget i början av 90-talet, till en avdankad föredetting på rekordtid.

Min vän skulle nog gilla debattartikeln som förre generaldirektören vid Skolverket, Per Thullberg, skrev i DN i går. ”Vi bör aldrig acceptera att det är elevernas bakgrund och bostadsort som blir avgörande för hur väl skolan – och eleverna – lyckas!” skriver han, och menar att det är hög tid att staten tar över huvudmannaskapet för den svenska skolan igen. Tanken med kommunaliseringen var god, men resultatet blev galet, menar Thullberg. Jag är beredd att hålla med.

Men att påstå att ett förstatligande av skolan är räddningen tror jag är att göra saken alltför enkel. Ett minst lika stort problem, om inte större, är det som Lärarnas riksförbunds ordförande Metta Fjelkner lyfte fram för ett par veckor sedan och som vi skrev om här på ingenjoren.se – att dagens unga inte vill bli lärare. På 20 år har vi gått från att ha 7,5 sökande per studieplats, till marginellt mer än en. Många söker också till lärare som andra- eller tredjehandsval. Om du söker till en lärarutbildning kommer du in, även om det kanske inte ens är lärare du egentligen vill bli.

När min morfar var rektor, då var det ett högstatusyrke. Nu är det ett jobb ingen vill ha. De där killarna som är som jag var, som låtsas ta skolan med en klackspark men i hemlighet pluggar ganska hårt, de vill inte bli lärare. Inte heller tjejerna som i högre utsträckning erkänner att den information som finns i hjärnan också måste stoppats in där någon gång. De vill bli läkare, jurister eller civilingenjörer. Eller kanske journalister, och skriva om hur läraryrket måste få högre status och bli mer högavlönat – för hela landets framtids skull.

1 KOMMENTAR

  1. Bra skrivet, men för att göra läraryrket attraktivt räcker det inte med att höja status (hur man nu gör det) och lön. Så länge alla lärare man känner i bekantskapskretsen vittnar om bl.a. en viss maktlöshet, oavsett vilka skolor de jobbat på, så är det inte särskilt lockande att gå in på det spåret. Men det kanske ingår i begreppet status att man får befogenheter, samt hjälp utifrån med frågor som egentligen inte är lärarfrågor. Hur många kan vara bra lärare och dessutom psykolog, ordningsvakt osv. samtidigt? Under terminerna ryker nästan hela fritiden och som tack snor vi även en del av skollovet för lärarna.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Camilla Frankelius

Inbetalningar till tjänstepension förlängs till 66 år – ”Hade velat få mer”

0
Ett års extra inbetalningar till tjänstepensionen blir det för alla som har ITP1. Dessutom förlängs sjukpensionen till att gälla till 66 år. Men Sveriges Ingenjörer hade velat se större förbättringar.

”Nu måste vi prata mer om den digitala arbetsmiljön”

0
– Vi måste ställa krav på vår digitala arbetsmiljö och inte acceptera krångliga system, säger Jan Gulliksen, professor och vicerektor på KTH. Han är årets mottagare av Levipriset från Sveriges Ingenjörer.

GUIDE: Intresserad av att bli trainee – det här ska du tänka på

0
Att bli trainee är ett bra sätt att börja karriären. Men kontrollera vilka anställningsvillkor som gäller och att det finns en tydlig plan för hela traineeperioden.
Gunnar Zackrisson, Eva Snis, Karl Stavaeus, Hanna Hartikainen, Pia Krantz, Jenny Strand och Sofia Johannesson

Ingenjörer som är chefer: ”Här är 42 råd om du vill bli chef”

0
En överväldigande majoritet av Sveriges ingenjörers medlemmar under 40 år kan tänka sig att bli chefer. Men hur gör man? Sju ingenjörer som är eller har varit chefer tipsar.

Ska jag tacka ja till ett jobb fast jag hoppas på ett annat?

0
Vad gör jag om jag får ett jobberbjudande men hoppas på ett annat där beskedet dröjer? Ingenjören bad May Molin, rekryteringskonsult på Qrios Engineering, om råd.

Karriärplanen ger dig fördelar – genom hela arbetslivet

0
En karriärplan hjälper dig oavsett om du är i början, mitten eller i slutet av din karriär, om du söker ett nytt jobb, vill byta bransch eller helt enkelt vill fortsätta att utvecklas där du är. Så här gör du.

Klas jobbar på distans – 80 mil från kontoret

0
Sedan tio år sitter civilingenjören Klas Fredriksson oftast hemma i ett villaområde i Göteborg och sköter sitt arbete för Permascand, vars huvudkontor ligger ungefär 80 mil norrut.
Signatur

Klausuler kan bli hinder när du vill byta jobb

0
Det är inte ovanligt att arbetsgivare vill skriva in klausuler i anställningsavtalet som reglerar vad som gäller när du slutar. Men det här vill Sveriges Ingenjörer varna för. ”Det du skriver under gäller, så var försiktig.”

Mer kompetensutveckling när facket driver frågorna

0
Facklig representation på arbetsplatsen kan vara en fördel för anställda som vill utveckla sin kompetens. Det visar en studie från Umeå universitet.

Nya studiestödet är klart – studera med upp till 80 procent av lönen

15
Nu införs ett studiestöd som gör att yrkesverksamma kan studera med 80 procent av lönen. Redan 1 oktober kan du skicka din ansökan till CSN och från och med 1 januari 2023 kan du börja studera.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

”Jag var en överviktig stressad chef”

2
Med livet på högvarv och ett jobb han drömt om sa plötsligt kroppen stopp.  "Jag hade glömt bort att ta hand om mig själv" berättar Johan Hansson som nu vill varna andra för att göra samma misstag.

TOPPLISTA