Regeringen vill lyfta NO-lärarna

0
819

Nu satsar regeringen 148 miljoner kronor under fem år för att utveckla undervisningen i naturvetenskap och teknik i både grundskolan och gymnasiet.

Ungdomarnas svala intresse för naturvetenskap och teknik oroar regeringen. Bara var femte elev väljer det naturvetenskapliga eller tekniska programmet på gymnasiet. Antalet sökande till högskolornas ingenjörsprogram har de senaste åren ökat något men långt ifrån tillräckligt anser regeringen. Ingenjörerna är viktiga för att skapa tillväxt och för att lösa globala utmaningar som miljöproblem.

Därför väljer regeringen att göra en särskild satsning för att öka elevernas intresse för naturvetenskap och teknik i både grundskolan och i gymnasiet. Under fem år avsätts 148 miljoner kronor och det är Skolverket som nu får uppdraget att utreda, planera och genomföra insatserna. Teknikämnet i grundskolan ska få särskild uppmärksamhet.

Av regeringens beslut framgår det att pengarna bland annat ska användas till kompetensutveckling och fortbildning av lärarna men också stödja uppbyggnaden av nätverk för lokala ämnesutvecklare och utveckling av webbaserat undervisningsstöd.

Magnus Oskarsson vid Mittuniversitetet disputerade tidigare i år på avhandling om grundskolans undervisning i naturvetenskapliga ämnen. Han menar att eleverna är intresserade av många frågor med ett naturvetenskapligt innehåll, exempel om hur man botar sjukdomar, rymden och fenomen som inte kan förklaras.

Magnus Oskarsson. Foto: Mittuniversitetet.
Magnus Oskarsson. Foto: Mittuniversitetet.

– Men tyvärr handlar undervisningen i NO-ämnena i stor utsträckning om vetenskapliga fakta med svag koppling till både samhället och yrkeslivet. NO-ämnena misslyckas i stor utsträckning att visa eleverna användbarheten i naturvetenskapen, säger Magnus Oskarsson.

Han tycker att regeringens satsning är positiv men varnar för att det kan vara svårt att åstadkomma några varaktiga effekter i hela landet med 148 miljoner kronor. De insatser som har gjorts på matteområdet har kostat flera miljarder kronor.

För att få bästa effekt hoppas Magnus Oskarsson att Skolverket främst satsar resurser på att få igång lokal verksamhet. I dag finns det matematikutvecklare i många kommuner som stöttar mattelärarna. Magnus Oskarsson er gärna en liknande satsning för NO-lärarna.

– Jag har arbetat med de här frågorna i 15 år och jag vet att många NO-lärare känner sig ensamma och arbetstyngda. Dessutom släpar läromedlen efter och läromedelsförlagen vågar inte satsa på allt för banbrytande böcker, säger han.

Utbildningsminister Jan Björklund oroar sig för kunskaperna i naturvetenskap har försämrats. Den internationella underökningen PISA visade 2009 att Sveriges 15 – åringar låg sex poäng under OECD-genomsnittet i naturvetenskap och trenden är nedgående. Andelen elever som inte nådde upp till en grundläggande nivå i naturvetenskap hade ökat till nästan 20 procent på tre år.

PISA innehåller många uppgifter som kräver att eleverna kan tillämpa sina teoretiska kunskaper och resultaten visade tydligt att det är där som de svenska eleverna brister.

– De har lärt sig fakta men har svårare att använda dem i praktiska tillämpningar. Ska vi nå en förändring måste lärarna använda nya läromedel och börja med de frågor som intresserar ungdomarna. Sedan kan man fördjupa undervisningen och servera faktakunskaper när man har väckt deras intresse, säger Magnus Oskarsson.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.