Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Regeringen vill lyfta NO-lärarna

Regeringen vill lyfta NO-lärarna

Nu satsar regeringen 148 miljoner kronor under fem år för att utveckla undervisningen i naturvetenskap och teknik i både grundskolan och gymnasiet.

Ungdomarnas svala intresse för naturvetenskap och teknik oroar regeringen. Bara var femte elev väljer det naturvetenskapliga eller tekniska programmet på gymnasiet. Antalet sökande till högskolornas ingenjörsprogram har de senaste åren ökat något men långt ifrån tillräckligt anser regeringen. Ingenjörerna är viktiga för att skapa tillväxt och för att lösa globala utmaningar som miljöproblem.

Därför väljer regeringen att göra en särskild satsning för att öka elevernas intresse för naturvetenskap och teknik i både grundskolan och i gymnasiet. Under fem år avsätts 148 miljoner kronor och det är Skolverket som nu får uppdraget att utreda, planera och genomföra insatserna. Teknikämnet i grundskolan ska få särskild uppmärksamhet.

Av regeringens beslut framgår det att pengarna bland annat ska användas till kompetensutveckling och fortbildning av lärarna men också stödja uppbyggnaden av nätverk för lokala ämnesutvecklare och utveckling av webbaserat undervisningsstöd.

Magnus Oskarsson vid Mittuniversitetet disputerade tidigare i år på avhandling om grundskolans undervisning i naturvetenskapliga ämnen. Han menar att eleverna är intresserade av många frågor med ett naturvetenskapligt innehåll, exempel om hur man botar sjukdomar, rymden och fenomen som inte kan förklaras.

Magnus Oskarsson. Foto: Mittuniversitetet.
Magnus Oskarsson. Foto: Mittuniversitetet.

– Men tyvärr handlar undervisningen i NO-ämnena i stor utsträckning om vetenskapliga fakta med svag koppling till både samhället och yrkeslivet. NO-ämnena misslyckas i stor utsträckning att visa eleverna användbarheten i naturvetenskapen, säger Magnus Oskarsson.

Han tycker att regeringens satsning är positiv men varnar för att det kan vara svårt att åstadkomma några varaktiga effekter i hela landet med 148 miljoner kronor. De insatser som har gjorts på matteområdet har kostat flera miljarder kronor.

För att få bästa effekt hoppas Magnus Oskarsson att Skolverket främst satsar resurser på att få igång lokal verksamhet. I dag finns det matematikutvecklare i många kommuner som stöttar mattelärarna. Magnus Oskarsson er gärna en liknande satsning för NO-lärarna.

– Jag har arbetat med de här frågorna i 15 år och jag vet att många NO-lärare känner sig ensamma och arbetstyngda. Dessutom släpar läromedlen efter och läromedelsförlagen vågar inte satsa på allt för banbrytande böcker, säger han.

Utbildningsminister Jan Björklund oroar sig för kunskaperna i naturvetenskap har försämrats. Den internationella underökningen PISA visade 2009 att Sveriges 15 – åringar låg sex poäng under OECD-genomsnittet i naturvetenskap och trenden är nedgående. Andelen elever som inte nådde upp till en grundläggande nivå i naturvetenskap hade ökat till nästan 20 procent på tre år.

PISA innehåller många uppgifter som kräver att eleverna kan tillämpa sina teoretiska kunskaper och resultaten visade tydligt att det är där som de svenska eleverna brister.

– De har lärt sig fakta men har svårare att använda dem i praktiska tillämpningar. Ska vi nå en förändring måste lärarna använda nya läromedel och börja med de frågor som intresserar ungdomarna. Sedan kan man fördjupa undervisningen och servera faktakunskaper när man har väckt deras intresse, säger Magnus Oskarsson.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjörshuset

Avgiftshöjningen: Så ska överskottet användas

0
Den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer avslutas i förtid. Men vad händer med pengarna som är kvar?

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

0
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.
Studenter på KTH

Färre nyexade ingenjörer hade jobb i oktober

0
Hur har det gått för nyexaminerade ingenjörer att få jobb under pandemin? Klart sämre än året innan, visar statistik från UKÄ. Samtidigt kan det finnas fler förklaringar bakom.

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

0
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

VI REKOMMENDERAR

IT, finans, bygg och kemi

Så skiljer sig ingenjörers löner mellan branscherna

4
I vilka branscher tjänar ingenjörer mest? Inom IT, bygg, telekom – eller bank? Här är statistik över det relativa löneläget för ingenjörer inom 16 branschavtal.

TOPPLISTA