Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Forskning Svårt att inte diskriminera

Svårt att inte diskriminera

Tidigare forskning visar att diskriminering ofta beror på att vi har en särskilt positiv bild av personer som vi identifierar oss med. Nu visar ny forskning hur vi i vissa sammanhang också försöker att undvika att favorisera våra egna.

Med ”våra egna” menas i sammanhanget personer som vi på ett eller annat sätt identifierar oss med. Det kan exempelvis vara någon som gillar samma fotbollslag eller röstar på samma parti.

Øyvind Jørgensen är forskare inom psykologi vid Lunds universitet och har tillsammans med Martin Bäckström och Fredrik Björklund utfört experimenten som ligger bakom den nya forskningen kring diskriminering, fördomar och favorisering.

Tillsammans har forskarna utfört ett antal experiment där försökspersonerna (som alla har föräldrar som är födda i Sverige) fick i uppgift att bedöma män och kvinnor med ursprung från Mellanöstern, Afrika eller Nordeuropa. Innan de gjorde sina bedömningar blev några av personerna påminda om att inte låta sig påverkas av stereotyper. Och för att inte försökspersonerna skulle förstå att de var med i en studie om diskriminering förklarade forskarna att de gjorde en test om hur man utifrån bilder uppfattar en persons personlighet.

De försökspersoner som blev påminda om att inte låta sig påverkas av stereotyper tenderade att korrigera sina skattningar av etniska minoriteter och vita kvinnor till en mer positiv bedömning medan de vita männen i stället fick en mindre positiv skattning.

I en uppföljningsstudie framkom att försökspersonerna ansåg att det var mycket mer allvarligt att överskatta vita män i förhållande till de andra grupperna som studerades.

Ett annat experiment visade hur försökspersonerna tydligt korrigerade hur positivt man bedömde sin egen grupp beroende på vem man gav sitt svar till. Exempelvis bedömdes svenskar mindre positivt om försöksledaren var från mellanöstern än om försöksledaren var etniskt svensk och kvinnor som möttes av manliga försöksledare gav en mindre positiv beskrivning av kvinnor än om de mötte en kvinnlig försöksledare.

Hur ska man då tolka forskningsresultaten? Ja, när det gäller den mindre positiva skattningen av de vita männen så spekulerar Øyvind Jørgensen i att resultatet kan bero på att man anser att vita män har det så förspänt i samhället.

Han menar också att resultaten i experimenten visar på hur svårt det är att inte diskriminera åt något håll och att det är tänkbart att personer som försöker att tänka fördomsfritt i några fall kan påverkas att diskriminera åt andra hållet, det vill säga missgynna den person som han eller hon identifierar sig mest med.

Øyvind Jørgensen

– Det är svårt men det går att korrigera bort lite av det här, säger Øyvind Jørgensen och förklarar att man till viss del får acceptera att man har fördomar men att man får försöka att bli observant på hur de kan påverka en i mötet med andra människor.

Ett konkret tips han ger är att rekryterare, för att undvika att favorisera och diskriminera, kan hålla strukturerade anställningsintervjuer. Vid ett mer fritt möte kan rekryteraren i förhand ha bestämt sig för vad han eller hon tycker om personen i fråga och samtalet förs omedvetet in på ett spår som bekräftar rekryterarens egna åsikter. Vid strukturerade intervjuer är det svårare att både diskriminera och favorisera en särskild kandidat.

Anna Eriksson

  •  Øyvind Jørgensen har nyligen disputerat med avhandlingen In-group bias control som bland annat bygger på resultaten av de experiment som beskrivits.

 

 

 

 

 

 

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Sveriges Ingenjörer på Ericsson: ”Inte nu igen”

0
Efter invasionen av Ukraina har Ericsson sökt och beviljats tillstånd för export till Ryssland. Men bolaget har hävdat att exporten upphört.  Det har fått Sveriges Ingenjörer på Ericsson att reagera med besvikelse.
Ingenjörer i riksdagen 2022

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Här är de 21 vanligaste frågorna om omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svara på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

8 av 10 unga ingenjörer vill bli chef

0
Bland ingenjörer under 40 år kan 80 procent tänka sig att bli chef. Det finns tecken på att den administrativa belastningen på chefer har minskat men fler pressas av oklara förväntningar och orealistiska mål.
V-huset LTH

Så skiljer andelen kvinnliga professorer mellan högskolorna – och inriktningarna

0
19,4 procent av professorerna inom teknik i Sverige är kvinnor. Här är statistiken och kommentarer från Lund, Jönköping och Högskolan Väst.  

Se upp så att flextiden inte blir en arbetsmiljöfälla

0
Flextid är en uppskattad förmån, men det finns också risker. Läs på hur avtalet är tänkt att tillämpas på din arbetsplats och var vaksam på hur mycket du egentligen jobbar.

Myndigheter med växtvärk – så här gör de för att hantera den 

0
Flera statliga myndigheter ligger i startgroparna för en kraftig tillväxt. Tusentals nya medarbetare ska anställas – och en stor del är ingenjörer.
Kraftledningar

Sveriges Ingenjörer Syd och Väst: Ta ställning för ett elprisområde

1
Sveriges Ingenjörer bör ta ställning för att Sverige bara ska ha ett elprisområde. Det föreslår Sveriges Ingenjörer Syd och Väst i en av de 39 motioner som kommit in till Ingenjörsfullmäktige.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

3
Kan öppna löner vara ett sätt att öka pressen på arbetsgivaren att höja lönerna? Sveriges Ingenjörers förhandlingsexpert ger sin syn på saken.

TOPPLISTA