Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Forskning Svårt att inte diskriminera

Svårt att inte diskriminera

Tidigare forskning visar att diskriminering ofta beror på att vi har en särskilt positiv bild av personer som vi identifierar oss med. Nu visar ny forskning hur vi i vissa sammanhang också försöker att undvika att favorisera våra egna.

Med ”våra egna” menas i sammanhanget personer som vi på ett eller annat sätt identifierar oss med. Det kan exempelvis vara någon som gillar samma fotbollslag eller röstar på samma parti.

Øyvind Jørgensen är forskare inom psykologi vid Lunds universitet och har tillsammans med Martin Bäckström och Fredrik Björklund utfört experimenten som ligger bakom den nya forskningen kring diskriminering, fördomar och favorisering.

Tillsammans har forskarna utfört ett antal experiment där försökspersonerna (som alla har föräldrar som är födda i Sverige) fick i uppgift att bedöma män och kvinnor med ursprung från Mellanöstern, Afrika eller Nordeuropa. Innan de gjorde sina bedömningar blev några av personerna påminda om att inte låta sig påverkas av stereotyper. Och för att inte försökspersonerna skulle förstå att de var med i en studie om diskriminering förklarade forskarna att de gjorde en test om hur man utifrån bilder uppfattar en persons personlighet.

De försökspersoner som blev påminda om att inte låta sig påverkas av stereotyper tenderade att korrigera sina skattningar av etniska minoriteter och vita kvinnor till en mer positiv bedömning medan de vita männen i stället fick en mindre positiv skattning.

I en uppföljningsstudie framkom att försökspersonerna ansåg att det var mycket mer allvarligt att överskatta vita män i förhållande till de andra grupperna som studerades.

Ett annat experiment visade hur försökspersonerna tydligt korrigerade hur positivt man bedömde sin egen grupp beroende på vem man gav sitt svar till. Exempelvis bedömdes svenskar mindre positivt om försöksledaren var från mellanöstern än om försöksledaren var etniskt svensk och kvinnor som möttes av manliga försöksledare gav en mindre positiv beskrivning av kvinnor än om de mötte en kvinnlig försöksledare.

Hur ska man då tolka forskningsresultaten? Ja, när det gäller den mindre positiva skattningen av de vita männen så spekulerar Øyvind Jørgensen i att resultatet kan bero på att man anser att vita män har det så förspänt i samhället.

Han menar också att resultaten i experimenten visar på hur svårt det är att inte diskriminera åt något håll och att det är tänkbart att personer som försöker att tänka fördomsfritt i några fall kan påverkas att diskriminera åt andra hållet, det vill säga missgynna den person som han eller hon identifierar sig mest med.

Øyvind Jørgensen

– Det är svårt men det går att korrigera bort lite av det här, säger Øyvind Jørgensen och förklarar att man till viss del får acceptera att man har fördomar men att man får försöka att bli observant på hur de kan påverka en i mötet med andra människor.

Ett konkret tips han ger är att rekryterare, för att undvika att favorisera och diskriminera, kan hålla strukturerade anställningsintervjuer. Vid ett mer fritt möte kan rekryteraren i förhand ha bestämt sig för vad han eller hon tycker om personen i fråga och samtalet förs omedvetet in på ett spår som bekräftar rekryterarens egna åsikter. Vid strukturerade intervjuer är det svårare att både diskriminera och favorisera en särskild kandidat.

Anna Eriksson

  •  Øyvind Jørgensen har nyligen disputerat med avhandlingen In-group bias control som bland annat bygger på resultaten av de experiment som beskrivits.

 

 

 

 

 

 

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjörshuset

Avgiftshöjningen: Så ska överskottet användas

0
Den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer avslutas i förtid. Men vad händer med pengarna som är kvar?

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

0
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.
Studenter på KTH

Färre nyexade ingenjörer hade jobb i oktober

0
Hur har det gått för nyexaminerade ingenjörer att få jobb under pandemin? Klart sämre än året innan, visar statistik från UKÄ. Samtidigt kan det finnas fler förklaringar bakom.

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

0
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

VI REKOMMENDERAR

IT, finans, bygg och kemi

Så skiljer sig ingenjörers löner mellan branscherna

4
I vilka branscher tjänar ingenjörer mest? Inom IT, bygg, telekom – eller bank? Här är statistik över det relativa löneläget för ingenjörer inom 16 branschavtal.

TOPPLISTA