Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Forskning Svårt att inte diskriminera

Svårt att inte diskriminera

Tidigare forskning visar att diskriminering ofta beror på att vi har en särskilt positiv bild av personer som vi identifierar oss med. Nu visar ny forskning hur vi i vissa sammanhang också försöker att undvika att favorisera våra egna.

Med ”våra egna” menas i sammanhanget personer som vi på ett eller annat sätt identifierar oss med. Det kan exempelvis vara någon som gillar samma fotbollslag eller röstar på samma parti.

Øyvind Jørgensen är forskare inom psykologi vid Lunds universitet och har tillsammans med Martin Bäckström och Fredrik Björklund utfört experimenten som ligger bakom den nya forskningen kring diskriminering, fördomar och favorisering.

Tillsammans har forskarna utfört ett antal experiment där försökspersonerna (som alla har föräldrar som är födda i Sverige) fick i uppgift att bedöma män och kvinnor med ursprung från Mellanöstern, Afrika eller Nordeuropa. Innan de gjorde sina bedömningar blev några av personerna påminda om att inte låta sig påverkas av stereotyper. Och för att inte försökspersonerna skulle förstå att de var med i en studie om diskriminering förklarade forskarna att de gjorde en test om hur man utifrån bilder uppfattar en persons personlighet.

De försökspersoner som blev påminda om att inte låta sig påverkas av stereotyper tenderade att korrigera sina skattningar av etniska minoriteter och vita kvinnor till en mer positiv bedömning medan de vita männen i stället fick en mindre positiv skattning.

I en uppföljningsstudie framkom att försökspersonerna ansåg att det var mycket mer allvarligt att överskatta vita män i förhållande till de andra grupperna som studerades.

Ett annat experiment visade hur försökspersonerna tydligt korrigerade hur positivt man bedömde sin egen grupp beroende på vem man gav sitt svar till. Exempelvis bedömdes svenskar mindre positivt om försöksledaren var från mellanöstern än om försöksledaren var etniskt svensk och kvinnor som möttes av manliga försöksledare gav en mindre positiv beskrivning av kvinnor än om de mötte en kvinnlig försöksledare.

Hur ska man då tolka forskningsresultaten? Ja, när det gäller den mindre positiva skattningen av de vita männen så spekulerar Øyvind Jørgensen i att resultatet kan bero på att man anser att vita män har det så förspänt i samhället.

Han menar också att resultaten i experimenten visar på hur svårt det är att inte diskriminera åt något håll och att det är tänkbart att personer som försöker att tänka fördomsfritt i några fall kan påverkas att diskriminera åt andra hållet, det vill säga missgynna den person som han eller hon identifierar sig mest med.

Øyvind Jørgensen

– Det är svårt men det går att korrigera bort lite av det här, säger Øyvind Jørgensen och förklarar att man till viss del får acceptera att man har fördomar men att man får försöka att bli observant på hur de kan påverka en i mötet med andra människor.

Ett konkret tips han ger är att rekryterare, för att undvika att favorisera och diskriminera, kan hålla strukturerade anställningsintervjuer. Vid ett mer fritt möte kan rekryteraren i förhand ha bestämt sig för vad han eller hon tycker om personen i fråga och samtalet förs omedvetet in på ett spår som bekräftar rekryterarens egna åsikter. Vid strukturerade intervjuer är det svårare att både diskriminera och favorisera en särskild kandidat.

Anna Eriksson

  •  Øyvind Jørgensen har nyligen disputerat med avhandlingen In-group bias control som bland annat bygger på resultaten av de experiment som beskrivits.

 

 

 

 

 

 

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Coop Märsta

IT-attacken mot Coop: ”Verkligheten är något annat än träning”

0
Coops IT-chef berättar om attacken. ”Det goda som kommit ut av det är att andra kan använda oss för att lyfta IT-säkerheten till styrelsenivå.”

Nytt avtal för ingenjörer i kommuner

0
I januari träder nya branschavtal i kraft som berör ingenjörer inom kommunal verksamhet. Flexibla arbetstider och arbetstidsförkortning var de stora knäckfrågorna i förhandlingarna.

Styrelsen svarar: Så ska överskottet användas

2
Hur ska överskottet från den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften användas? Ingenjören frågade förbundsstyrelsens ordförande Ulrika Lindstrand.

Facket larmar om arbetsmiljöbrister på Paradox

0
Medarbetare på spelföretaget Paradox larmar nu om problem med diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Och särskilt utsatta är kvinnorna.

Arbetslösheten för ingenjörer nästan som före pandemin

0
I augusti låg arbetslösheten för ingenjörer på 1,3 procent – bara 0,1 procent över nivån två år tidigare. Samtidigt deltar fler ingenjörer i program hos Arbetsförmedlingen.

Civilingenjören som avslöjade pensionsbluffen i Allra

1
Varför krävdes det en civilingenjör i teknisk fysik för att avslöja hur pensionsföretaget Allra hade lurat spararna på hundratals miljoner kronor? Läs vad som fick Patrick Siegbahn att granska dem.
Martin Kvarnbäck

Ingenjörerna som jobbar som domare

2
Kan en ingenjör vara domare i en domstol? Ja. Det finns 70 ordinarie domare med teknisk eller naturvetenskaplig högskoleutbildning. Vi har mött två.

Fler har fått besvär av arbetet under pandemin

0
Var tredje person har upplevt arbetsrelaterade besvär under 2020. Den vanligaste orsaken är hög arbetsbelastning.

Nytt nätverk för unga ingenjörer med intresse för hållbarhet

0
I höst startar ett nätverk för ingenjörer med inriktning på hållbarhet. Nätverket har ett upplägg med fem digitala träffar under ett halvår.

Så mycket tjänar myndighetscheferna

0
Se vad generaldirektörerna tjänar på 30 myndigheter som är stora arbetsgivare för ingenjörer. Deras löneökningar blev med ett undantag, under 2 procent.

VI REKOMMENDERAR

Konflikt på jobbet

Tio råd – Så hanterar du konflikter bättre på jobbet

0
Har ni konflikter på jobbet ibland? Då är det som på andra arbetsplatser. Men det går att lära sig hantera konflikterna och styra dem mot något vettigt. 

TOPPLISTA