Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv En laptops sociala påverkan

En laptops sociala påverkan

I laptopbranschen är avfallsproblemet ett känt och uppmärksammat problem men hur många vet vilken social påverkan tillverkningen av laptops har? Forskaren Elisabeth Ekener-Petersen vet mer om den saken efter att ha utfört en social livscykelanalys (S-LCA)av en laptop.

Elisabeth Ekener-Petersen arbetar på Centre for Sustainable Communications (CESC) på KTH. Hon berättar att idén till att undersöka laptop-tillverkningens sociala avtryck kommer från utvecklingsländerna.

– De undrade om man inte kunde titta på den sociala påverkan från hela leverantörskedjan och inte bara den miljömässiga, exempelvis om barn är inblandade i tillverkningen och hur produktionen påverkar människorna som bor där, säger Elisabeth Ekener-Petersen. Hon förklarar att ett första steg mot en social livscykelanalys (också kallad S-LCA) togs år 2009 då en internationell arbetsgrupp tog fram riktlinjer för hur man ska bära sig åt.

 Vid en S-LCA går det inte att mäta påverkan i siffror på samma sätt som vid en miljöinriktad analys. I stället fick Elisabeth och hennes projektkolleger söka sociala data, både kvantitativa och kvalitativa, om olika länder och sektorer. Utifrån dessa har de sen försökt göra analysen.

– Det blir ganska osäkra data och det är svårt att värdera mänskliga rättigheter, men en möjlighet är att man i framtiden ska kunna använda S-LCA:n som en grund för en produktmärkning och hjälpa konsumenter att välja bra leverantörer till olika produkter, säger Elisabeth.

En social livscykelanalys skulle alltså kunna leda till att företagen förbättrar villkoren för människorna som är inblandade i tillverkningen. Som det ser ut i dag har företagen för det mesta koll på de närmaste leverantörernas påverkan och som bäst kanske till och med tre, fyra led bakåt i leverantörskedjan, men vad som händer längre bak i kedjan har de ofta lite eller ingen information alls om.

Elisabeths och hennes kollegers fokus var att hitta sociala hot-spots i produktionskedjan för laptops. Bland det som dök upp som hot-spots var till exempel arbetsvillkoren vid monteringsfabrikerna i Kina.

Kritiken mot att jobba med sociala livscykelanalysen är att det är svårt att få fram tillförlig information utifrån fakta som många gånger är svår att värdera. Elisabeth håller med om att det finns problem men menar att situationen inte blir bättre av att inte göra något alls.

Elisabeth Ekener-Petersen

– Det är verkligen inte lätt att få tag i information om leverantörskedjan och det kan också vara ett problem att få reda på hur det verkligen ligger till, säger hon och berättar att det händer att när en utomstående kommer till en fabrik för att undersöka arbetarnas arbetsbillkor visar företaget upp en bild som har lite med verkligheten att göra. Friserade siffror i arbetsscheman är ett exempel.

Men trots svårigheterna tycker Elisabeth ändå att det är viktigt att göra sociala livscykelanalyser samtidigt som hon understryker att det verktyget som finns i dag måste utvecklas.

– Det är absolut bra om företagen gör en S-LCA. På så sätt kan företagen lägga sina resurser på de områden där problemen verkligen ligger i stället för att springa på de bollar som media uppmärksammar. Men frågan är om de mäktar med? Vi måste hitta ett sätt att snabba upp och förenkla processen, den här S-LCA:n tog mig ett drygt år att göra.

Projektet med att kartlägga en S-LCA är en tvärvetenskaplig forskning och studien är utförd med finansiering av KTH, Vinnova samt övriga partners i forskningscentret CESC.

Anna Eriksson

 

2 KOMMENTARER

  1. Noterar jag rätt att artikeln bara nämner vikten av och svårigheterna med att göra en S-LCA-analys, men inte vad den kom fram till? Det står att den tog ett år att göra – då är den väl klar nu?

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

0
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

Nya grepp krävs för att säkra kompetensen i norr

0
Grönt stål, batteritillverkning och satsning på vätgas. Så här jobbar företagen för att säkra kompetensen för framtiden.
Västervik

Facket varnar: Kan bli reallönesänkning

0
Sveriges Ingenjörer i Västerviks kommun protesterar mot att kommunen bara vill avsätta 2,0 procent för löneökningar under 2022.

Ingenjören valde bort storstaden – fann drömjobb och hus på landsbygden

1
Civilingenjören Lisa Jodensvi har följt trenden. Hon flyttade från en lägenhet i Göteborg till en prästgård i Ångermanland.

VI REKOMMENDERAR

IT, finans, bygg och kemi

Så skiljer sig ingenjörers löner mellan branscherna

4
I vilka branscher tjänar ingenjörer mest? Inom IT, bygg, telekom – eller bank? Här är statistik över det relativa löneläget för ingenjörer inom 16 branschavtal.

TOPPLISTA