Facket behöver nya argument

0
853

För tio år sedan upptäckte vi att det var lönsamt att ta hand om sin personal. Det är det fortfarande. Men det räcker inte längre som argument när facken ska förhandla med företagsledningarna.

I det tidiga 2000-talet kom hälsoboksluten där de anställdas sjukfrånvaro och företagets insatser för friskvård och arbetsmiljö kopplades till ekonomin. Inte för att det inte fanns företag som visste det här men nu ställdes siffrorna upp och alla kunde se. Paula Liukkonen, doktor i ekonomi och docent vid Stockholms universitet, talade ofta om hur viktigt arbetsmiljöarbetet var för att alla skulle jobba så bra som möjligt. Allt eftersom globalisering och vinstkrav har accelererat har hon funderat vidare på de anställdas betydelse för industrin. Det är inte så att hon har ändrat åsikt men hon har tvingats vända på kuttingen.

– Argumentet lönsamhet räcker inte längre om det inte understöds av ett helt batteri av andra argument, säger hon under ett frukostmöte för PTK:s förbund.

Den globaliserade konkurrensen och ett allt mer komplext samhälle kräver att fackligt engagerade agerar mer långsiktigt i syfte att mota den kortsiktighet i grind som regerar i näringslivet, skulle man kunna säga.

– Jag tror att anställda och deras företrädare måste bli mer medvetna om vilka värden som företagen säger sig arbeta för, säger hon. Är det värden som de anställda ställer upp på? Är de med och tar fram dem och vad innebär värdena till exempel i en neddragningssituation?

Företagens egna beskrivningar av hur ägarna och ledningen tänker finns ofta att hitta i års-och verksamhetsberättelser. Är vinstmaximering syftet med verksamheten menar Paula Liukkonen att det finns en uppenbar risk att de anställda mest ses som en kostnad vilken som helst.

– Det finns olika strategier när man driver företag varav vinstmaximering är en, säger hon. En annan är ett mer processinriktat synsätt där målet är att företaget ska fortleva genom att det utvecklar sina produkter eller tjänster. Min uppfattning är nog att facken i dag inte riktigt är medvetna om hur det ligger till i företagen. Jag säger inte att det är lätt för jag vet att det är svårt att engagera fackliga företrädare i dag men om man har det uppdraget tycker jag att det vore bra att ta reda på företagets strategi och sedan sätta sig in i siffrorna ordentligt. Med fackliga företrädare som vet hur många timmar anställda jobbar och jobbar över, vilka kvalitetskrav som ställs och så vidare blir det lättare att motivera ledningen att se till helheten.

Liukkonen tror att när man exempelvis gör en neddragning i Sverige kan det vara så att det sker av fel anledning. Den svenska arbetskraften kanske inte alls är dyrare än den i Indien om faktorer som sjukfrånvaro, kvalitetsarbete, förmåga att tänka självständigt och transport av varor tillbaka till Sverige tas med.

– Jag tror att det finns klara trender även när det gäller sådant som företagsledning och då sker saker ibland för att ”alla gör så” och inte för att det är motiverat att vi också gör så. Det behövs ett gemensamt språk som beskriver hur det är, hur det borde vara och vad som ska göras.

Paula Liukkonen tycker att hon ser att det är inte bara är vinstkraven som har ökat i företagen, även kraven på snabbhet vad gäller beslut har delvis förändrat näringslivet.

– Där vi förut såg fem-, sju-, eller niostegs beslutsprocesser har man i dag modeller där man går mycket mer på känslan och tar beslut utifrån en upplevelse. Det är livsfarligt.  Då blir det så extra viktigt att de anställda har faktaunderlag och kan vara proaktiva utifrån det.

Jenny Grensman

Hitta ditt nya jobb här!

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola. 

Så höjer du kvaliteten på mötet

Ifrågasätt, involvera och sammanfatta. Det är tre tips som Skanskas medarbetare använder för att höja kvaliteten på sina möten som fungerar både för de fysiska och de digitala.

De är akademikernas drömarbetsgivare

Google, Apple, Spotify och Microsoft toppar listan när unga akademiker får välja sin drömarbetsgivare. Men strax under toppen finns företag som arbetar med hållbar utveckling.
Arbetslöshet ingenjörer

Långsamt stigande arbetslöshet för ingenjörer

Sedan coronakrisen började har arbetslösheten bland ingenjörer stigit stadigt. Fler ingenjörer än på länge är nu arbetslösa. Samtidigt är det färre än i andra grupper. Här är statistiken. 

”Ingenjörerna säger nej till ett nollbud”

Svenskt Näringsliv menar att frysta löner är det enda rimliga i det läge som råder nu. Men Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius håller inte med.