Skogsmulle får miljöpris

0
1151

Jill Westermark och Sachiko Takami
Jill Westermark och Sachiko Takami.

I år går Sveriges Ingenjörers miljöpris till Skogsmullestiftelsen och dess ordförande Jill Westermark och ledamot SachikoTakami. Under flera år har de arbetat för att barn ska få en relation till naturen.

– Vårt koncept är att det man tycker om är man också rädd om, säger de.

Miljöpriset som är på 50 000 kronor kommer att delas ut på Miljödagen som arrangeras av Sveriges Ingenjörer den 24 januari. Skogsmullestiftelsen bildades 1987 och har sedan starten använt sig av leken som pedagogiskt verktyg för att lära barn om djur och natur.

Jill Westermark är ordförande i Skogsmullestiftelsen och till vardags arbetar hon som lärare i miljö och hållbar utveckling vid Stockholms universitets förskollärarutbildning. Hon tycker att det är fantastiskt och väldigt hedrande att Skogsmullestiftelsen har fått miljöpriset.

– Jag är jättestolt. Det är viktigt att börja tidigt med att skapa lusten och nyfikenheten för naturen och förhållningssättet inom Skogsmullen är lätt att ta till sig, säger Jill som varit aktiv i friluftsfrämjandet sedan 1972. Under åren har hon fått många barn att upptäcka naturen.

– När jag är ute och undervisar kommer folk ofta fram och säger att de känner igen mig, då har de varit med i Skogsmullen som barn, säger hon.

Sachiko Takami som är utbildad pedagog arbetar numera på Japankontoret inom organisationen Det naturliga steget. Hon har, liksom Jill, under flera år varit aktiv inom skogsmulles verksamheter.

 – Det hela började när min dotter ville gå med i Skogsmulleskolan och de fattades ledare, jag blev tillfrågad och på den vägen är det, förklarar Sachiko.

I Skogsmulleskolan får barn, som är mellan 4-6 år, tillsammans med ledarna upptäcka naturen.

– Varje träff har ett tema. De får till exempel upptäcka våren, titta på blommor och insekter i förstoringsglas, plocka blåbär och svamp och lära sig om allemansrätten. Sen får barnen också träffa Mulle förstås. Mulle är en figur som bor i skogen och när det är Mulle som berättar om naturen och hur man sköter om den blir det genast mer spännande och barnen lyssnar, säger Sachiko som kommer från Japan.

 För 20 år sedan tog hon med sig skogsmullekonceptet till sitt hemland.  Idén fick hon när hon återvände till sin födelseby och inte längre såg några barn som lekte utomhus. I byn hade man cementerat flodsluttningarna så att endast några fåtal fiskarter fanns kvar och här fanns ingen natur- och miljöutbildning som Skogsmulleskolan. Sedan höll Sachiko en mullekurs i Sverige för barnen till några Japanska affärsmän från Tokyo. När hon tog ut barnen i skogen upptäckte hon att de hade svårt att gå. De var inte vana vid skogen och ramlade hela tiden på grund av den ojämna terrängen, de kunde heller inte klättra i träd och de vågade inte röra djuren.

– Allt det gjorde att jag vilja starta en mulleverksamhet också där.

I början var motståndet stort. På den tiden var det få i Japan som tänkte på miljön, man kunde till exempel aldrig läsa om miljön i tidningarna och folk tyckte att naturen var farlig och smutsig. Men Sachiko var envis och när hon och hennes bror drog igång de första grupperna blev det en succé. Barnen älskade det! Sedan dess finns de i hela landet och de senaste 20 åren har cirka 30 000 barn har gått i Skogsmulle.

– Nu finns Skogsmulle till och med i Tokyo fast där finns det inte mycket skog så de får gå ut i en park i stället, säger Sachiko.

Prispengarna på 50 000 kronor tänker Jill och Sachiko donera till Skogsmullestiftelsen.

Läs mer om miljödagen här.

Läs mer om Skogsmulle här

Se en film om Skogsmullen i Japan här.

Anna Eriksson

 

 

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Karriären inte slut efter utbrändheten

Sofia Wahling drabbades av utmattning på sitt första jobb. Det fick henne att tänka om. Idag är hon på ett jobb där hon trivs och mår bra. Här delar hon med sig av sina bästa råd.
Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.