Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Skogsmulle får miljöpris

Skogsmulle får miljöpris

Jill Westermark och Sachiko Takami
Jill Westermark och Sachiko Takami.

I år går Sveriges Ingenjörers miljöpris till Skogsmullestiftelsen och dess ordförande Jill Westermark och ledamot SachikoTakami. Under flera år har de arbetat för att barn ska få en relation till naturen.

– Vårt koncept är att det man tycker om är man också rädd om, säger de.

Miljöpriset som är på 50 000 kronor kommer att delas ut på Miljödagen som arrangeras av Sveriges Ingenjörer den 24 januari. Skogsmullestiftelsen bildades 1987 och har sedan starten använt sig av leken som pedagogiskt verktyg för att lära barn om djur och natur.

Jill Westermark är ordförande i Skogsmullestiftelsen och till vardags arbetar hon som lärare i miljö och hållbar utveckling vid Stockholms universitets förskollärarutbildning. Hon tycker att det är fantastiskt och väldigt hedrande att Skogsmullestiftelsen har fått miljöpriset.

– Jag är jättestolt. Det är viktigt att börja tidigt med att skapa lusten och nyfikenheten för naturen och förhållningssättet inom Skogsmullen är lätt att ta till sig, säger Jill som varit aktiv i friluftsfrämjandet sedan 1972. Under åren har hon fått många barn att upptäcka naturen.

– När jag är ute och undervisar kommer folk ofta fram och säger att de känner igen mig, då har de varit med i Skogsmullen som barn, säger hon.

Sachiko Takami som är utbildad pedagog arbetar numera på Japankontoret inom organisationen Det naturliga steget. Hon har, liksom Jill, under flera år varit aktiv inom skogsmulles verksamheter.

 – Det hela började när min dotter ville gå med i Skogsmulleskolan och de fattades ledare, jag blev tillfrågad och på den vägen är det, förklarar Sachiko.

I Skogsmulleskolan får barn, som är mellan 4-6 år, tillsammans med ledarna upptäcka naturen.

– Varje träff har ett tema. De får till exempel upptäcka våren, titta på blommor och insekter i förstoringsglas, plocka blåbär och svamp och lära sig om allemansrätten. Sen får barnen också träffa Mulle förstås. Mulle är en figur som bor i skogen och när det är Mulle som berättar om naturen och hur man sköter om den blir det genast mer spännande och barnen lyssnar, säger Sachiko som kommer från Japan.

 För 20 år sedan tog hon med sig skogsmullekonceptet till sitt hemland.  Idén fick hon när hon återvände till sin födelseby och inte längre såg några barn som lekte utomhus. I byn hade man cementerat flodsluttningarna så att endast några fåtal fiskarter fanns kvar och här fanns ingen natur- och miljöutbildning som Skogsmulleskolan. Sedan höll Sachiko en mullekurs i Sverige för barnen till några Japanska affärsmän från Tokyo. När hon tog ut barnen i skogen upptäckte hon att de hade svårt att gå. De var inte vana vid skogen och ramlade hela tiden på grund av den ojämna terrängen, de kunde heller inte klättra i träd och de vågade inte röra djuren.

– Allt det gjorde att jag vilja starta en mulleverksamhet också där.

I början var motståndet stort. På den tiden var det få i Japan som tänkte på miljön, man kunde till exempel aldrig läsa om miljön i tidningarna och folk tyckte att naturen var farlig och smutsig. Men Sachiko var envis och när hon och hennes bror drog igång de första grupperna blev det en succé. Barnen älskade det! Sedan dess finns de i hela landet och de senaste 20 åren har cirka 30 000 barn har gått i Skogsmulle.

– Nu finns Skogsmulle till och med i Tokyo fast där finns det inte mycket skog så de får gå ut i en park i stället, säger Sachiko.

Prispengarna på 50 000 kronor tänker Jill och Sachiko donera till Skogsmullestiftelsen.

Läs mer om miljödagen här.

Läs mer om Skogsmulle här

Se en film om Skogsmullen i Japan här.

Anna Eriksson

 

 

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Rise

Utskällda för att ha framfört kritik – ”Situationen är inte bra”

0
En utredning bekräftar nu att det förekommit kränkande särbehandling på forskningsinstitutet Rise.

Branschen som betalar bland de högsta ingenjörslönerna

0
Kompetens inom avancerad matematik är hett eftertraktad i bank- och finanssektorn. Därför anställs allt fler civilingenjörer och lönerna är högre än i de flesta andra branscher.

Machokulturen ökar i byggbranschen

1
Alla uttryck för machokultur ökar i byggbranschen och mest de sexistiska, homofobiska och rasistiska skämten. Det visar Byggchefernas machoindex 2022.

Här är bästa tipsen inför exjobbet

0
Att skriva examensarbete kan kännas som en oöverstiglig uppgift. Här är några tips från en handledare, två prisbelönta exjobbare och en ansvarig för FoU.
Håkan Samuelsson, Kerstin Lindell och Daniel Ek

Årets siffror: Så mycket tjänar it-topparna och några andra

0
Nu har nya listor över de högsta lönerna publicerats. Vi har samlat några med koppling till ingenjörer. Det är mest it-toppar och it-chefer, men också några andra.   

Netlight satsar på delat vd-skap

1
Företaget utan chefer tar nu nästa steg i att utmana synen på ledarskap. Verksamheten leds numera av en vd-duo som utses på årsbasis.

Kan arbetsgivare kräva privat försäkring för distansarbete?

0
I arbetsskadeförsäkringen i kollektivavtalen finns en oklarhet när man jobbar hemma. Kan chefen därför kräva en privat olycksfallsförsäkring?

Fem steg som ger dig koll på dina pensionspengar

2
Det behöver inte vara krångligt att få koll på sitt pensionssparande. Men det finns en sak som många glömmer bort.
IT, finans, bygg och kemi

Rekordlåg arbetslöshet – men skillnad mellan inriktningarna

6
Arbetslösheten bland Sveriges Ingenjörers medlemmar är nu nere på 1,0 procent – den näst lägsta nivån på tio år. Men arbetslösheten skiljer sig mellan olika inriktningar och för vissa har den svängt mycket under pandemin.   
Ingenjörsfullmäktige 2021

Hittills: 17 listor ställer upp i Ingenjörsvalet

0
I vår är det val till Ingenjörsfullmäktige och den 15 februari är det deadline för att registrera listor till valet. Hittills har 17 listor anmält sig och nu kan enskilda ingenjörer också ställa upp i valet. 

VI REKOMMENDERAR

Civilingenjören som avslöjade pensionsbluffen i Allra

1
Varför krävdes det en civilingenjör i teknisk fysik för att avslöja hur pensionsföretaget Allra hade lurat spararna på hundratals miljoner kronor? Läs vad som fick Patrick Siegbahn att granska dem.

TOPPLISTA