Lång väntan för Ericssons anställda

8
1735

I mars beräknas alla 1550 anställda som blir uppsagda från Ericsson olika svenska anläggningar ha fått besked. Avgångsvillkoren är klara men väntan på vem som drabbas är lång ute på de olika orterna.

– Stämningen är tryckt men de som jobbar här är oerhört motiverade så alla jobbar järnet ändå, säger Stefan Wänstedt, ordförande i akademikerföreningen på Ericsson i Luleå där varslet rör 20 procent av de anställda forskarna.

Hur personalminskningen kommer att slå och om neddragningen kommer att läggas ut över hela kontoret eller bara över vissa verksamheter är inte offentligt än.

– Att hitta de här tjänsterna i Luleå kan bli svårt även om våra anställda absolut är intressanta för företag i branschen, säger Stefan Wänstedt.

Företaget och facket har förhandlat fram avgångpaket där de uppsagda erbjuds längre uppsägningstid. Hela uppsägningstiden kommer att vara arbetsbefriad och Trygghetsrådet kommer också att finnas tillgängligt för att hjälpa de varslade till nästa jobb. Mindre orter där arbetsmarknaden bedöms som svårare har fått något bättre villkor än Stockholm och Göteborg.

I Linköping utgör de 120 tjänster som ska dras ned ungefär 10 procent. Per Norlander, Sveriges Ingenjörer och akademikerföreningen, säger att de flesta verkar tycka att avgångspaketet är rätt bra och att det finns goda möjligheter till andra jobb i Linköping.
– Sedan är det självklart att det är jobbigt att gå och vänta. Uppsägningarna kommer att ske efter Las och turordningen men det finns en sorts informell frivillighet eftersom vi har en del som är villiga att gå.

En fackligt aktiv som vill vara anonym reflekterar över den dåliga uthållighet som finns på marknaden och hos företagen i dag.
– Kunderna vill hela tiden ha mer funktionalitet för mindre pengar. Men när vi ständigt slimmar tar vi bort det andrum som åtminstone jag tror är grunden för de där riktigt bra nya idéerna. Tiden för reflektion försvinner.
Förutom Luleå och Linköping omfattas också Lund (15), Malmö (13), Kumla (106),Borås (40) Karlskrona (50), Göteborg (200) och Stockholm (1000) av varslet som kom i november 2012.

Jenny Grensman

8 KOMMENTARER

    • Hej Carl Johan! Vad Ingenjören beträffar skrev vi en artikel när varslet kom och en för att rapportera om ”läget” under processen i båda fallen. Men jag tycker ändå att du har rätt och jag tror att det beror på att den svenska medicinindustrin har varit utländsk så länge att vi inte riktigt ser vilken stor betydelse den har för oss. Det som en gång var en svensk paradgren har steg för steg sålts ut och flyttat härifrån medan Ericsson fortfarande räknas som ett svenskt företag. Vi skrev en del om det när AZ i Lund lades ned.
      Hälsningar
      Jenny Grensman

  1. Varför så sent? En organisation av Ericssons typ växer 10% per år vare sig man vill eller inte. Dvs. var tredje år kan man sparka 30% av anställda utan att äventyra verksamheten. Kvar finns livskraften och måttligt växande verksamhet. Normalt men det extra upprörande är att i Ericssons redovisning pratas om extraordinära aktieägarvänliga ………….

  2. Jag fyller 60 år i April. Skulle gärna ta uppsägning eller helst avgångspension. Men vad jag hört av läget, i Göteborg Lindholmen, där jag jobbar, så är utsikterna till detta ytterst små. Vad jag förstår så finns det ju denna gång inte alls någon möjlighet för anställda att själv välja något av de 2 alternativen. Kanske man ska misssköta sitt jobb ordentligt närmaste tiden … :)

  3. Folk är rädda för uppsägning.
    Äldre inser att risken är att de inte man kommer in igen.
    Alla fattar att de riskerar att hamna i det ekonomiska fängelset (fas3) – upprätta för att avskräcka, bortglömda av de som har jobb – dömda att sitta utan uppgifter (men ”sysselsatta” i statistiken) i överbefolkade lokaler för att arrangören får betalt för att hysa dem – modern fattigvård.
    Klart att de som har jobb är tysta!
    M brukade anklaga S för att arbetsmarknaden inte fungerade. Nå, inte har det blivit bättre!

  4. Kommentar till: ”En fackligt aktiv som vill vara anonym reflekterar över den dåliga uthållighet som finns på marknaden och hos företagen i dag. – Kunderna vill hela tiden ha mer funktionalitet för mindre pengar. Men när vi ständigt slimmar tar vi bort det andrum som åtminstone jag tror är grunden för de där riktigt bra nya idéerna. Tiden för reflektion försvinner.”

    Men detta är helt i linje med hur företagen vill ha det och aktivt jobbar mot. Cheferna vill styra in de anställda till tystnad, lydnad och blint arbete utan ifrågasättande eller eget tänkande, och till att lyckligt prisa de högre makterna (chefen) för varje månadslön som kommer in på kontot och slippa producera ändlösa mängder av tidskrävande jobbansökningar. som i bästa fall besvaras med ”tack, men nej tack”.

    Vad gör fackförbunden åt detta? Vad gör S och V?

  5. Självklart är det så. Företagen svälter ihjäl sig. Långsiktigt är det en mardröm, för man slimmar bort (pensionerar) bort massor av kunskap, och skapar en hetsig miljö av omotiverade medarbetare som bara gör vad som krävs av dem. Det är ett långsamt självmord.

    Samtidigt är det ju inte så att företagen kan göra hur de vill. De måste följa marknaden och om de inte är lönsamma så dör de. Men tyvärr handlar mycket av management idag om buzzwords och rent skadliga idéer och omorganisationer. Man skulle kunna göra mycket bättre, åtminstone än det jag har sett från ”golvet”.

  6. Håller helt med om att utrymmet för nya idéer hela tiden minskar med de neddragningar som görs, och betydelsen av det underskattas.

    I dessa tider när kunskap globalt sett snart inte längre är en konkurrensfördel, som det var på den gamla goda LM Ericsson-tiden, måste företagen vara mycket duktiga på innovation – att vara först med de nya lösningarna och produkterna.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola.