Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Investeringar i kunskap uteblev

Investeringar i kunskap uteblev

EU genomgår en ekonomisk kris men också en förtroendekris som påverkar företag, medborgare och folkvalda. Svenska forskare förespråkar satsningar på kunskap och på humankapital för att bygga konkurrenskraft.

Om man fortast kommer ur krisen genom att dra åt svångremmen eller genom att satsa går meningarna isär. När det svenska nätverket för Europaforskning för trettonde gången ordnade ett seminarium om utvecklingen i unionen var rubriken Ett konkurrenskraftigt EU till rätt pris. Ett tiotal forskare i bland annat ekonomi, sociologi och statsvetenskap diskuterade hur de ser på krisen och hur EU:s konkurrenskraft bäst stärks.

Forskaren Johan E Eklund menar att de problem som nu får euro-zonen att knaka fanns inbyggda från början när mycket heterogena länder skulle knytas närmare samman och att man har misslyckats med att få medlemmarna att gå i takt på makroekonomisk nivå. Det är ett politiskt misslyckande – inte ett marknadsmisslyckande.

– Ökad konkurrenskraft i Europa är centralt för att lyfta oss ur krisen, säger Johan E Eklund. Ett tecken på att det inte står så bra till med vårt företagsbyggande är att Europa under perioden 1950-2007 bara bidrog med 12 nya företag som hamnat på listan över världens största noterade företag medan USA bidrog med 52 företag under samma period. Regelbördan för företag har ett stor inflytande på ett lands konkurrenskraft. USA, som är mer entreprenöriellt än EU, har mycket enklare regler.

– Vår rekommendation är att EU ser över regleringarna runt företagande och även satsar på kunskapsuppbyggnad på alla plan. I Sverige sätter vi exempelvis av cirka 3,5 procent av BNP till forskning och utveckling medan Grekland bara satsar runt 0,5 procent, säger Johan Eklund och menar att det finns ett samband mellan kunskapsuppbyggnad och hur hårt man har drabbats av krisen.

 

Kerstin Jacobsson, professor i sociologi och Mattias Bengtsson, fil doktor i sociologi från Göteborgs universitet menar EU har struntat i att rusta individerna för arbetsmarknadens krav och inte sett till att människor kan utbilda sig kontinuerligt under livet. Och det trots att skrivningar om det finns med i alla EU:s framtidsstrategier.

– Oavsett välfärdsmodell så ser vi att man har tolkat strategierna som liberaliseringsstrategier och skärpt arbetslinjen utan att investera i arbetskraften, säger Kerstin Jacobsson. Vi har jämfört EU:s medlemsländer under Lissabonstartegin. Och överallt har människor fått försämrad inkomsttrygghet utan att deras position på arbetsmarknaden har stärkts. Vi ser en ökad andel fattiga som arbetar och mer.

– I Sverige skedde en drastisk minskning av både passiv och aktiv arbetsmarknadspolitik. Man har satsat på billiga åtgärder som coachning samtidigt som det har blivit svårare kvalificera sig för arbetslöshetsersättning. På samma gång har man mönstrat ut arbetsmarknadsutbildningen och vuxenutbildningen har skurit ner.
– Vi menar att besparingsstrategin utarmar konkurrenskraften, säger Kerstin Jacobsson.

Alla de deltagande forskarna har bidragit till antologin Ett konkurrenskraftigt EU till rätt pris som kommit ut på Santérus förlag.
Jenny Grensman

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Nyexade akademiker har sänkt sina lönekrav under pandemin

0
Sedan pandemins utbrott har kvinnor under 30 och över 55 sänkt sina löneanspråk när de söker jobb.

Sveriges godaste kranvatten finns i Höganäs

0
"Det är en kul tävling och ett roligt sätt att lyfta fram det goda dricksvattnet vi har i Sverige. För oss är det också ett gott betyg till alla engagerade medarbetare" säger Fredrik Arthursson, VA-chef på Höganäs kommun.

Så påverkar AI jobben och lönerna

1
Robotarnas intåg på arbetsmarknaden kommer troligen inte att leda till högre arbetslöshet. Däremot kan löneskillnaderna mellan olika yrken och sektorer bli större. 

Prisas för exjobb om handtag på resväskor

0
Genom att skruva isär, analysera och utveckla tekniska förbättringar har årets vinnare av Wimanska priset bidragit till nästa generations kabinväskor.

”Den som inte får en löneökning har rätt att veta varför”

6
Arbetsgivarna accepterade inte Sveriges Ingenjörers krav på en individgaranti på 530 kronor i teknikavtalet. Förbundsordförande Ulrika Lindstrand berättar varför kravet kan komma tillbaka.

Konflikträdd chef orsakade Saras utmattning

8
Saras chef var svag och konflikträdd. Det ledde tillslut till att Sara blev sjukskriven på grund av utmattning.
KTH Biblioteket, KTH Campus

Ska bli ekonomiskt möjligt att plugga under arbetslivet

38
Med den nya Las-överenskommelsen blir det ekonomiskt möjligt att plugga ett år under arbetslivet – också för den som har barn och lån. Vi har gått igenom vad överenskommelsen innebär.
Ingenjörshuset

Det vill medlemmar att Sveriges Ingenjörer driver

4
I slutet av november beslutar Ingenjörsfullmäktige om vad förbundet ska tycka och arbeta med. Vi frågade medlemmar vad de tycker förbundet borde göra. Så här svarade de. 

Ingenjören bakom Spotify vinner Polhemspriset

0
"Det känns fantastiskt kul att bli uppmärksammad på det här sättet, med det finaste priset man kan få som ingenjör" säger Ludvig Strigeus.

Det här är frågorna Ingenjörsfullmäktige ska besluta om

0
På grund av pandemin blir årets Ingenjörsfullmäktige digitalt. Åtta motioner ska behandlas i år, dessutom ska tre nya ledamöter väljas in i förbundsstyrelsen.

VI REKOMMENDERAR

Viveca Sten

Obehagligt att löneförhandla? Läs det här

0
Deckarförfattaren Viveca Sten är också jurist och van förhandlare och hon uppmanar alla att ta lönen på allvar. Här är hennes råd.

TOPPLISTA