Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Investeringar i kunskap uteblev

Investeringar i kunskap uteblev

EU genomgår en ekonomisk kris men också en förtroendekris som påverkar företag, medborgare och folkvalda. Svenska forskare förespråkar satsningar på kunskap och på humankapital för att bygga konkurrenskraft.

Om man fortast kommer ur krisen genom att dra åt svångremmen eller genom att satsa går meningarna isär. När det svenska nätverket för Europaforskning för trettonde gången ordnade ett seminarium om utvecklingen i unionen var rubriken Ett konkurrenskraftigt EU till rätt pris. Ett tiotal forskare i bland annat ekonomi, sociologi och statsvetenskap diskuterade hur de ser på krisen och hur EU:s konkurrenskraft bäst stärks.

Forskaren Johan E Eklund menar att de problem som nu får euro-zonen att knaka fanns inbyggda från början när mycket heterogena länder skulle knytas närmare samman och att man har misslyckats med att få medlemmarna att gå i takt på makroekonomisk nivå. Det är ett politiskt misslyckande – inte ett marknadsmisslyckande.

– Ökad konkurrenskraft i Europa är centralt för att lyfta oss ur krisen, säger Johan E Eklund. Ett tecken på att det inte står så bra till med vårt företagsbyggande är att Europa under perioden 1950-2007 bara bidrog med 12 nya företag som hamnat på listan över världens största noterade företag medan USA bidrog med 52 företag under samma period. Regelbördan för företag har ett stor inflytande på ett lands konkurrenskraft. USA, som är mer entreprenöriellt än EU, har mycket enklare regler.

– Vår rekommendation är att EU ser över regleringarna runt företagande och även satsar på kunskapsuppbyggnad på alla plan. I Sverige sätter vi exempelvis av cirka 3,5 procent av BNP till forskning och utveckling medan Grekland bara satsar runt 0,5 procent, säger Johan Eklund och menar att det finns ett samband mellan kunskapsuppbyggnad och hur hårt man har drabbats av krisen.

 

Kerstin Jacobsson, professor i sociologi och Mattias Bengtsson, fil doktor i sociologi från Göteborgs universitet menar EU har struntat i att rusta individerna för arbetsmarknadens krav och inte sett till att människor kan utbilda sig kontinuerligt under livet. Och det trots att skrivningar om det finns med i alla EU:s framtidsstrategier.

– Oavsett välfärdsmodell så ser vi att man har tolkat strategierna som liberaliseringsstrategier och skärpt arbetslinjen utan att investera i arbetskraften, säger Kerstin Jacobsson. Vi har jämfört EU:s medlemsländer under Lissabonstartegin. Och överallt har människor fått försämrad inkomsttrygghet utan att deras position på arbetsmarknaden har stärkts. Vi ser en ökad andel fattiga som arbetar och mer.

– I Sverige skedde en drastisk minskning av både passiv och aktiv arbetsmarknadspolitik. Man har satsat på billiga åtgärder som coachning samtidigt som det har blivit svårare kvalificera sig för arbetslöshetsersättning. På samma gång har man mönstrat ut arbetsmarknadsutbildningen och vuxenutbildningen har skurit ner.
– Vi menar att besparingsstrategin utarmar konkurrenskraften, säger Kerstin Jacobsson.

Alla de deltagande forskarna har bidragit till antologin Ett konkurrenskraftigt EU till rätt pris som kommit ut på Santérus förlag.
Jenny Grensman

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Det här är frågorna om semester som många ställer nu

0
Fick du inte semesterveckorna du hade hoppats på? Vill du hellre vara långledig på vintern men chefen säger nej? Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer, svarar på de hetaste semesterfrågorna.
Patricia Quaglia och Sofia Johannesson

Hållbarhet och chefsfrågor vinnare i Ingenjörsvalet

0
Årets Ingenjörsval är avgjort. Ericssonlistan blev störst, men störst ökning fick Ingenjörer för ett hållbart samhälle och Chefer och ledarskap. Dessutom ökade valdeltagandet.

Här är årets 70 hetaste forskningsprojekt

0
Teknik i mänsklighetens tjänst var temat för årets IVA-lista över forskning med potential att förändra världen. Här är hela listan.

Tre metoder som tar udden av stressen

0
Oro kan komma plötsligt, lägga sig som ett lock över tankarna och ge ont i magen – även när den är helt obefogat. Här är tre konkreta tips på hur du kan hantera oro och stress i vardagen.
Arbetslöshet april 2020-april 2022

Arbetslösheten sjunker igen – men skillnad mellan inriktningarna

0
Arbetslösheten för ingenjörer fortsätter att sjunka och tangerar nu den lägsta nivån sedan 2012. Men nivåerna skiljer sig mellan inriktningarna – särskilt för civilingenjörer.

Kreativa ingenjörer gör vetenskap spännande för alla

0
Att göra vetenskap begriplig är utmaningen som inspirerar forskningsingenjörerna Magnus Lindgren och Gabrielle Beans Picón på Curiosum i Umeå. Läs vad de gör på jobbet.

Byt jobb och höj din lön

0
Det finns inget bättre sätt att höja sin lön än att byta jobb. Ingenjörer inom privat sektor som bytte jobb under 2021 fick i genomsnitt 3 000 kronor högre lön än de som stannade kvar.
Prokrastinering

Så slutar du skjuta upp viktiga arbetsuppgifter

0
Vattnar du blommorna eller kollar mejl i stället för att ta tag i viktiga uppgifter på jobbet? Läs då de här råden från Harvard Business Review.

Nytt verktyg förutspår kompetensbehoven

0
Vilket programmeringsspråk är hetast just nu? Nu lanseras ett nytt verktyg som kan förutsäga efterfrågan på digital kompetens inom data och IT. 

”Kompetensutveckling måste bli en självklarhet på Scania”

0
65 procent av akademikerna på Scania har inte tillräckligt med tid för kompetensutveckling. Nu lyfter facket frågan med företaget men vill också göra de anställda medvetna om deras ett eget ansvar.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Cykel som förmån – hur funkar det?

2
Den 1 januari 2022 infördes en skattelättnad för så kallade förmånscyklar – när arbetsgivare tillhandahåller cyklar för privat bruk till sina anställda. Men hur fungerar det att skaffa cykel via jobbet? Och är det bra?

TOPPLISTA