Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Bloggen Räkna med dyrare slavar

Räkna med dyrare slavar

Hur många slavar har du? Energislavar alltså. Antag att du inte hade tillgång till alla maskiner och apparater som värmer huset, tvättar kläder, diskar disk, tar dig till jobbet och värmer maten. Hur många slavar skulle du behöva om du inte hade dessa energikrävande maskiner? Det är förstås svårt att säga, men vi leker med tanken att vi kan räkna om en människas arbete till ett rent energitillskott.

En människa utvecklar ungefär effekten 100 watt, en tiondels kilowatt, brukar man säga. Vid hårt arbete kan hon förstås utveckla mer, och skidåkarna i OS klarar avsevärt mer, men en genomsnittlig energislav brukar räknas som en hundrawattare. Ibland tänker man sig att energislavarna jobbar dygnet runt, men säg att vi tvingar våra energislavar att jobba tio timmar. Då kan vi ur var och en få ungefär en kilowattimme per dag. Det blir 365 kilowattimmar per energislav och år.

En genomsnittlig familj i ett genomsnittligt hus använder cirka 25 000 kilowattimmar per år. 15 000 för uppvärmning och 5 000 vardera för hushållsel och varmvatten. Den genomsnittliga familjens bil kan antas gå cirka 1 500 mil per år. Med en modern bil som drar 0,6-0,7 liter per mil blir bensinåtgången i storleksordningen 1 000 liter per år. Varje liter bensin innehåller ungefär 10 kilowattimmar, så i 1 000 liter bensin finns cirka 10 000 kilowattimmar. Hem och bil för en familj (i de fall man inte skaffat sig en till bil) slukar sammanlagt cirka 35 000 kilowattimmar per år.

Så, för att hålla oss med alla bekvämligheter måste vi skaffa 35 000/365 stycken energislavar till familjen (slavarna får inga lediga dagar). Det ger ett behov på knappt hundra energislavar per familj. Var och en i familjen, säg två vuxna och två barn, har nästan 25 energislavar var. Och det är bara vad familjen behöver för bostad och bil.

Men räknat på hela Sveriges befolkning och totala energianvändning blir slavarna fler. Utöver hem och bilar har vi tillverkning, uppvärmning av kontor och fabriker. Vi flyger och åker båt och så vidare. Cirka 9 miljoner svenskar använder sammanlagt drygt 400 terawattimmar per år. Vi slår ut den siffran, 400 miljarder kilowattimmar, på 9 miljoner svenskar. Det blir drygt 44 000 kilowattimmar per svensk, vilket innebär lika många dagsverken från våra energislavar. Delat med antal dagar landar vi på drygt 100 energislavar per svensk. En energislav kostar alltså ungefär en krona om dagen (ja, de utvecklar ungefär en kilowattimme om dagen, vi har kanske gått över ån efter vatten i vår uträkning). De får inte mycket betalt, de stackars slavarna. De är billiga i drift. Och det är därför som vi kan hålla oss med fler än vad familjen Crawley i teveserien Downton Abbey har betjänter.

Majoriteten av världens energislavar kommer i form av fossila bränslen. En svensk behöver bara jobba i fem-tio minuter för att tjäna ihop till en liter bensin, vilket alltså motsvarar hundra timmars kroppsarbete. En amerikan får, med landets låga bensinskatter, ihop till två liter på samma tid.

Hittills har vi kontinuerligt skaffat fler energislavar, ända sedan industrialiseringen. Sannolikt blir det med energislavarna som med kossan som lämnar båset. I dag när vi har gott om dem, ägnar vi dem inte många tankar. Vi bygger fortfarande hus som läcker energi, vi kör vår två tons bil flera mil för att frakta hem några kilo mat och vi lämnar våra apparater på stand by. Det är förstås först när det börjar bli ont om energislavar som vi börjar värdesätta dem. Då måste vi kanske börja ge dem rimligt betalt. Då får vi antingen spendera mindre pengar på annat – eller helt enkelt skära ner på antalet slavar.

Se mer

» Se här en brittisk realityshow där 80 energislavar bokstavligen sliter i sitt anletes svett för att förse en vanlig familj med el.

3 KOMMENTARER

  1. Märklig artikel och märkliga benämningar, vad är syftet? Om det nu är en ”tankelek”, så borde artikelförfattaren ta med några realiteter också. Hur räknar han annars med att man ska få hem mat? All mat kan inte transporteras på buss och jag undrar hur många som cyklar en mil eller några med matkassar på styret…

  2. Beräkningarna innehåller så många dumheter att man blir skrämd.

    Slavar har förvissa fått slita hårt i många samhällen, men jag tror inte att man använt dem för uppvärmning någonstans. Skall de stå och hoppa svikthopp för att värma huset med sim kroppsvärme?

    De 100 W/slav som antages är väl nyttig nettoeffekt. Då skall man givetvis inte jämföra med besinens energiinnehåll utan den nyttiga effekten som är 10-20% under genomsnittlig drift.

    Etc. etc. Finns det någon mer ingenjör som orkar lära artikellförfattaren något?

    • Artikeln är en tankelek avsedd att visa hur beroende vi är av energi i form av bränslen och el, och hur vi ofta tar den för given. Idén att räkna med imaginära energislavar har jag lånat av Stephen Chu, nobelpristagare i fysik.

      Jag tror inte heller att slavar har använts så ofta för uppvärmning – förutom just i realityshowen som artikeln länkar till. Nå, där är de är förstås inga slavar, i stället är de ett 80-tal frivilliga som driver de elen i ett hus genom att trampa på träningscyklar med elgeneratorer.

      Om vi ska räkna med att vi bara kan tillägna oss en låg verkningsgrad från de tänkta energislavarna så behöver vi ju ännu fler av dem. Hur man ska räkna med en tänkt energislav är förstås inte alldeles givet. Det blir många antaganden med osäkerheter hur man än gör. De här beräkningarna är gjorda snabbt, och förbättra dem gärna.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Sveriges godaste kranvatten finns i Höganäs

0
"Det är en kul tävling och ett roligt sätt att lyfta fram det goda dricksvattnet vi har i Sverige. För oss är det också ett gott betyg till alla engagerade medarbetare" säger Fredrik Arthursson, VA-chef på Höganäs kommun.

Så påverkar AI jobben och lönerna

1
Robotarnas intåg på arbetsmarknaden kommer troligen inte att leda till högre arbetslöshet. Däremot kan löneskillnaderna mellan olika yrken och sektorer bli större. 

Prisas för exjobb om handtag på resväskor

0
Genom att skruva isär, analysera och utveckla tekniska förbättringar har årets vinnare av Wimanska priset bidragit till nästa generations kabinväskor.

”Den som inte får en löneökning har rätt att veta varför”

6
Arbetsgivarna accepterade inte Sveriges Ingenjörers krav på en individgaranti på 530 kronor i teknikavtalet. Förbundsordförande Ulrika Lindstrand berättar varför kravet kan komma tillbaka.

Konflikträdd chef orsakade Saras utmattning

8
Saras chef var svag och konflikträdd. Det ledde tillslut till att Sara blev sjukskriven på grund av utmattning.
KTH Biblioteket, KTH Campus

Ska bli ekonomiskt möjligt att plugga under arbetslivet

38
Med den nya Las-överenskommelsen blir det ekonomiskt möjligt att plugga ett år under arbetslivet – också för den som har barn och lån. Vi har gått igenom vad överenskommelsen innebär.
Ingenjörshuset

Det vill medlemmar att Sveriges Ingenjörer driver

4
I slutet av november beslutar Ingenjörsfullmäktige om vad förbundet ska tycka och arbeta med. Vi frågade medlemmar vad de tycker förbundet borde göra. Så här svarade de. 

Ingenjören bakom Spotify vinner Polhemspriset

0
"Det känns fantastiskt kul att bli uppmärksammad på det här sättet, med det finaste priset man kan få som ingenjör" säger Ludvig Strigeus.

Det här är frågorna Ingenjörsfullmäktige ska besluta om

0
På grund av pandemin blir årets Ingenjörsfullmäktige digitalt. Åtta motioner ska behandlas i år, dessutom ska tre nya ledamöter väljas in i förbundsstyrelsen.

Därför borde vi prata mer om ålder

6
"Vi skulle alla bli vinnare och få ett bättre arbetsliv om vi lärde oss att se bortom fördomarna kring ålder" säger John Mellkvist, engagerad debattör inom ämnet ålderism.

VI REKOMMENDERAR

Viveca Sten

Obehagligt att löneförhandla? Läs det här

0
Deckarförfattaren Viveca Sten är också jurist och van förhandlare och hon uppmanar alla att ta lönen på allvar. Här är hennes råd.

TOPPLISTA