Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Bloggen Räkna med dyrare slavar

Räkna med dyrare slavar

Hur många slavar har du? Energislavar alltså. Antag att du inte hade tillgång till alla maskiner och apparater som värmer huset, tvättar kläder, diskar disk, tar dig till jobbet och värmer maten. Hur många slavar skulle du behöva om du inte hade dessa energikrävande maskiner? Det är förstås svårt att säga, men vi leker med tanken att vi kan räkna om en människas arbete till ett rent energitillskott.

En människa utvecklar ungefär effekten 100 watt, en tiondels kilowatt, brukar man säga. Vid hårt arbete kan hon förstås utveckla mer, och skidåkarna i OS klarar avsevärt mer, men en genomsnittlig energislav brukar räknas som en hundrawattare. Ibland tänker man sig att energislavarna jobbar dygnet runt, men säg att vi tvingar våra energislavar att jobba tio timmar. Då kan vi ur var och en få ungefär en kilowattimme per dag. Det blir 365 kilowattimmar per energislav och år.

En genomsnittlig familj i ett genomsnittligt hus använder cirka 25 000 kilowattimmar per år. 15 000 för uppvärmning och 5 000 vardera för hushållsel och varmvatten. Den genomsnittliga familjens bil kan antas gå cirka 1 500 mil per år. Med en modern bil som drar 0,6-0,7 liter per mil blir bensinåtgången i storleksordningen 1 000 liter per år. Varje liter bensin innehåller ungefär 10 kilowattimmar, så i 1 000 liter bensin finns cirka 10 000 kilowattimmar. Hem och bil för en familj (i de fall man inte skaffat sig en till bil) slukar sammanlagt cirka 35 000 kilowattimmar per år.

Så, för att hålla oss med alla bekvämligheter måste vi skaffa 35 000/365 stycken energislavar till familjen (slavarna får inga lediga dagar). Det ger ett behov på knappt hundra energislavar per familj. Var och en i familjen, säg två vuxna och två barn, har nästan 25 energislavar var. Och det är bara vad familjen behöver för bostad och bil.

Men räknat på hela Sveriges befolkning och totala energianvändning blir slavarna fler. Utöver hem och bilar har vi tillverkning, uppvärmning av kontor och fabriker. Vi flyger och åker båt och så vidare. Cirka 9 miljoner svenskar använder sammanlagt drygt 400 terawattimmar per år. Vi slår ut den siffran, 400 miljarder kilowattimmar, på 9 miljoner svenskar. Det blir drygt 44 000 kilowattimmar per svensk, vilket innebär lika många dagsverken från våra energislavar. Delat med antal dagar landar vi på drygt 100 energislavar per svensk. En energislav kostar alltså ungefär en krona om dagen (ja, de utvecklar ungefär en kilowattimme om dagen, vi har kanske gått över ån efter vatten i vår uträkning). De får inte mycket betalt, de stackars slavarna. De är billiga i drift. Och det är därför som vi kan hålla oss med fler än vad familjen Crawley i teveserien Downton Abbey har betjänter.

Majoriteten av världens energislavar kommer i form av fossila bränslen. En svensk behöver bara jobba i fem-tio minuter för att tjäna ihop till en liter bensin, vilket alltså motsvarar hundra timmars kroppsarbete. En amerikan får, med landets låga bensinskatter, ihop till två liter på samma tid.

Hittills har vi kontinuerligt skaffat fler energislavar, ända sedan industrialiseringen. Sannolikt blir det med energislavarna som med kossan som lämnar båset. I dag när vi har gott om dem, ägnar vi dem inte många tankar. Vi bygger fortfarande hus som läcker energi, vi kör vår två tons bil flera mil för att frakta hem några kilo mat och vi lämnar våra apparater på stand by. Det är förstås först när det börjar bli ont om energislavar som vi börjar värdesätta dem. Då måste vi kanske börja ge dem rimligt betalt. Då får vi antingen spendera mindre pengar på annat – eller helt enkelt skära ner på antalet slavar.

Se mer

» Se här en brittisk realityshow där 80 energislavar bokstavligen sliter i sitt anletes svett för att förse en vanlig familj med el.

3 KOMMENTARER

  1. Märklig artikel och märkliga benämningar, vad är syftet? Om det nu är en ”tankelek”, så borde artikelförfattaren ta med några realiteter också. Hur räknar han annars med att man ska få hem mat? All mat kan inte transporteras på buss och jag undrar hur många som cyklar en mil eller några med matkassar på styret…

  2. Beräkningarna innehåller så många dumheter att man blir skrämd.

    Slavar har förvissa fått slita hårt i många samhällen, men jag tror inte att man använt dem för uppvärmning någonstans. Skall de stå och hoppa svikthopp för att värma huset med sim kroppsvärme?

    De 100 W/slav som antages är väl nyttig nettoeffekt. Då skall man givetvis inte jämföra med besinens energiinnehåll utan den nyttiga effekten som är 10-20% under genomsnittlig drift.

    Etc. etc. Finns det någon mer ingenjör som orkar lära artikellförfattaren något?

    • Artikeln är en tankelek avsedd att visa hur beroende vi är av energi i form av bränslen och el, och hur vi ofta tar den för given. Idén att räkna med imaginära energislavar har jag lånat av Stephen Chu, nobelpristagare i fysik.

      Jag tror inte heller att slavar har använts så ofta för uppvärmning – förutom just i realityshowen som artikeln länkar till. Nå, där är de är förstås inga slavar, i stället är de ett 80-tal frivilliga som driver de elen i ett hus genom att trampa på träningscyklar med elgeneratorer.

      Om vi ska räkna med att vi bara kan tillägna oss en låg verkningsgrad från de tänkta energislavarna så behöver vi ju ännu fler av dem. Hur man ska räkna med en tänkt energislav är förstås inte alldeles givet. Det blir många antaganden med osäkerheter hur man än gör. De här beräkningarna är gjorda snabbt, och förbättra dem gärna.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Camilla Frankelius

Inbetalningar till tjänstepension förlängs till 66 år – ”Hade velat få mer”

0
Ett års extra inbetalningar till tjänstepensionen blir det för alla som har ITP1. Dessutom förlängs sjukpensionen till att gälla till 66 år. Men Sveriges Ingenjörer hade velat se större förbättringar.

”Nu måste vi prata mer om den digitala arbetsmiljön”

0
– Vi måste ställa krav på vår digitala arbetsmiljö och inte acceptera krångliga system, säger Jan Gulliksen, professor och vicerektor på KTH. Han är årets mottagare av Levipriset från Sveriges Ingenjörer.

GUIDE: Intresserad av att bli trainee – det här ska du tänka på

0
Att bli trainee är ett bra sätt att börja karriären. Men kontrollera vilka anställningsvillkor som gäller och att det finns en tydlig plan för hela traineeperioden.
Gunnar Zackrisson, Eva Snis, Karl Stavaeus, Hanna Hartikainen, Pia Krantz, Jenny Strand och Sofia Johannesson

Ingenjörer som är chefer: ”Här är 42 råd om du vill bli chef”

0
En överväldigande majoritet av Sveriges ingenjörers medlemmar under 40 år kan tänka sig att bli chefer. Men hur gör man? Sju ingenjörer som är eller har varit chefer tipsar.

Ska jag tacka ja till ett jobb fast jag hoppas på ett annat?

0
Vad gör jag om jag får ett jobberbjudande men hoppas på ett annat där beskedet dröjer? Ingenjören bad May Molin, rekryteringskonsult på Qrios Engineering, om råd.

Karriärplanen ger dig fördelar – genom hela arbetslivet

0
En karriärplan hjälper dig oavsett om du är i början, mitten eller i slutet av din karriär, om du söker ett nytt jobb, vill byta bransch eller helt enkelt vill fortsätta att utvecklas där du är. Så här gör du.

Klas jobbar på distans – 80 mil från kontoret

0
Sedan tio år sitter civilingenjören Klas Fredriksson oftast hemma i ett villaområde i Göteborg och sköter sitt arbete för Permascand, vars huvudkontor ligger ungefär 80 mil norrut.
Signatur

Klausuler kan bli hinder när du vill byta jobb

0
Det är inte ovanligt att arbetsgivare vill skriva in klausuler i anställningsavtalet som reglerar vad som gäller när du slutar. Men det här vill Sveriges Ingenjörer varna för. ”Det du skriver under gäller, så var försiktig.”

Mer kompetensutveckling när facket driver frågorna

0
Facklig representation på arbetsplatsen kan vara en fördel för anställda som vill utveckla sin kompetens. Det visar en studie från Umeå universitet.

Nya studiestödet är klart – studera med upp till 80 procent av lönen

15
Nu införs ett studiestöd som gör att yrkesverksamma kan studera med 80 procent av lönen. Redan 1 oktober kan du skicka din ansökan till CSN och från och med 1 januari 2023 kan du börja studera.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

”Jag var en överviktig stressad chef”

2
Med livet på högvarv och ett jobb han drömt om sa plötsligt kroppen stopp.  "Jag hade glömt bort att ta hand om mig själv" berättar Johan Hansson som nu vill varna andra för att göra samma misstag.

TOPPLISTA