Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören De flesta fick nya jobb

De flesta fick nya jobb

När Astra Zeneca lade ner forskningsavdelningen i Lund i mars 2010 blev runt 900 anställda av med sina jobb. I dag har de allra flesta hittat något nytt, men det har inte varit någon lätt resa.

Den 2 mars 2010 tillkännagav Astra Zeneca att utvecklingsenheten i Lund med 900 tjänstemän skulle läggas ned. Av de berörda var cirka 430 akademiker, medlemmar i olika Sacoförbund, och av dem var cirka 170 medlemmar i Sveriges Ingenjörer.

Trots att företaget redan hade aviserat om neddragningar, kom det som en överraskning för många av de anställda, inte minst eftersom företaget året innan hade presenterat rekordresultat och gjort stora aktieutdelningar.

De anställda var högutbildade. Runt 160 av dem var disputerade. Knappt 200 flyttade med till forskningsenheten i Mölndal, men de flesta åkte ut i kylan.

Sveriges Ingenjörer skickade ner några ombudsmän som hjälpte till med förhandlingar och coachning till nya jobb. TRR, Trygghetsrådet kom också in ganska tidigt, delvis efter diskussioner med ombudsmännen från fackförbunden.

När Bo Servenius, som då var ordförande för akademikerklubben på Astra Zeneca, tittar i backspegeln, ser han hur aktieägarstrukturen i läkemedelsföretagen ändrades i början av 2000-talet.

– De hade gått från att vara tillväxtföretag till att bli avkastningsföretag. Stora aktieägare handlar aktier på två sätt. Tidigare var de oftast inriktade på kurstillväxt. Men så skedde en växling till fokus på avkastning.

Då blev hanteringen av aktierna mer krass. Företaget skulle bli en utdelningsmaskin, en kassako. Även andra branscher, till exempel fordonsindustrin, visar en liknande utveckling. Ofta är det branscher där det inte sker så dramatiskt mycket nytt, och oftast där det finns få konkurrenter.

– Se på Astra Zenecas tillverkning i Sverige, säger Bo Servenius. Astra Zeneca toppade med marginaler på 40 procent. Av 100 dollar sålt var ju nästan 40 dollar ren vinst. De har halverat personalen och samtidigt fördubblat produktionen.

Astra Zenecas nedläggningar, både i Lund och Södertälje, kan sägas ha följt en trend inom läkemedelsbranschen. De stora bolagen prioriterar ner den egen forskning och letar i stället efter lovande forskning bland mindre life science-företag. Men de fångar bara upp en liten del av de jobb som försvinner när de stora läkemedelsbolagen lägger ned. Bo Servenius såg hur ingenjörerna från Astra Zeneca i Lund försvann åt en mängd olika håll.

– De som var så kallade generalister, som inte var specialiserade på life science, har i stor utsträckning fått jobb i andra företag i sydvästra Skåne, säger han.

En del gick till danska life science-företag som är mindre konjunkturkänsliga, till exempel Novo som har en stiftelse som storägare.

– Små och medelstora life science-företag i Sverige, främst inom medicinsk teknik, har kanske tagit emot en handfull ingenjörer, säger Bo Servenius.

Det har också startats ett tiotal nya företag av före detta anställda från Astra Zeneca i Lund. De har ett eget nätverk som går under namnet Supernova, med ett åttiotal medlemmar, men 30-40 som är mer aktiva.

– Några få av dessa företag går riktigt bra, men flera har fortfarandeavgångsvederlag från Astra Zeneca och nystartsbidrag och etableringsstöd av olika slag, säger Bo Servenius.

Ett sextiotal, uppskattar han, är fortfarande arbetssökande eller studerande. Själv har Bo Servenius läst en del kurser på Lunds universtitet. Underrättelseanalys, juridik, entreprenörskap och projektledning. Det är kurser som han hoppas ska vidga hans arbetsmarknad.

Sture Henckel

 

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

0
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.
Studenter på KTH

Färre nyexade ingenjörer hade jobb i oktober

0
Hur har det gått för nyexaminerade ingenjörer att få jobb under pandemin? Klart sämre än året innan, visar statistik från UKÄ. Samtidigt kan det finnas fler förklaringar bakom.

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

0
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

Nya grepp krävs för att säkra kompetensen i norr

0
Grönt stål, batteritillverkning och satsning på vätgas. Så här jobbar företagen för att säkra kompetensen för framtiden.

VI REKOMMENDERAR

IT, finans, bygg och kemi

Så skiljer sig ingenjörers löner mellan branscherna

4
I vilka branscher tjänar ingenjörer mest? Inom IT, bygg, telekom – eller bank? Här är statistik över det relativa löneläget för ingenjörer inom 16 branschavtal.

TOPPLISTA