Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Osäker anställning stressar forskarna

Osäker anställning stressar forskarna

Att oroa sig för sin anställning, ha svårt att vara föräldraledig och få banklån är vardag för drygt en av tre forskande och undervisande personalen på landets lärosäten. Men färre externa anslag och en attitydförändring skulle kunna bryta den negativa cirkeln.

De tidsbegränsade anställningarna inom svenska universitet och högskolor har under många år varit ett problem och en ny rapport från Sveriges universitetslärarförbund (Sulf) visar att andelen tidsbegränsade anställda (doktorander borträknade) på landets lärosäten är mer än tre gånger så hög jämfört med arbetsmarknaden i stort (2012 års siffror).

Siffrorna, som rapportförfattaren hämtat från statistiska centralbyrån (SCB), visar att 36 procent av kvinnorna och 31 procent av männen tidsbegränsat anställda. Högst andel tidsbegränsade anställda finns inom medicinskt och naturvetenskapligt forskningsämnesområde.

Josefin Utas som är forskningsutredare på Sveriges Ingenjörer tycker att det här är ett stort problem och menar att det på sikt kan leda till att kvaliteten på forskningen sjunker.

Josefin Utas

– Många avskräcks också från att börja eller fortsätta forska när de hör vilka villkor som råder. Det gäller särskilt kvinnor som efter att de har doktorerat ofta är i barnafödande ålder, säger hon och tillägger.

– I en enkät som vi just nu sammanställer har vi frågat högskoleanställda vad som stressar dem och det visar sig att just den tidsbegränsade anställningen är en stor stresskälla.

En tidsbegränsad anställning leder till oro över framtiden och får också mer konkreta konsekvenser som svårigheter att ta banklån, köpa eller hyra lägenhet och vara föräldraledig. Den som inte sitter säkert på jobbet kan också ha svårare att säga vad de tycker och svårare att hävda kontroversiella idéer av rädsla att man inte får förlängd anställning.

5000 av Sveriges Ingenjörers medlemmar arbetar inom akademin och cirka 17 procent av förbundets medlemmar på högskolan har tidsbegränsad anställning (doktoranderna borträknade).
I Sulf:s rapport framgår att en tredjedel av de tidsbegränsat anställda är så kallade meriteringsanställda, det vill säga postdoktorer, forskarassistenter och biträdande lektorer. För dem är framtiden oviss och endast 12 procent har rätt till prövning för tillsvidareanställning enligt i förväg uppställda kriterier.

Rapporten visar också att andelen tidsbegränsade anställda varierar stort mellan olika typer av lärosäten och att det finns ett statistiskt samband mellan en hög andel externa medel för forskning och utveckling (FoU) och en hög andel tidsbegränsat anställda.

Enligt rapportförfattaren Karin Åmossa, chefsutredare på Sulf, är en av anledningarna till de många tidsbegränsade anställningarna den rådande kulturen som finns på lärosätena. Man är helt enkelt van vid att man ska jobba och slita i flera år för att så småningom få en tillsvidareanställning. En annan anledning är ökningen av de externa anslagen. Allt mer av den seniora forskningen görs med externa anslag som ofta löper under en period av 3-4 år och vilket gör att lärosätena anser att det är alltför osäkert att tillsvidareanställa då man inte vet om man kommer att ha en budget för det.

– Det finns också en sorts rädsla att man får fel sorts personer om man tillsvidareanställer men det brottas ju också företag med, säger Josefin Utas som inte tycker att det är skäl nog att inte anställa.
Ett annat problem är att universiteten inte är så vana vid hur man hanterar övertalighetsprocesser, det vill säga hur man ska bära sig åt om det blir arbetsbrist.

– Här kan facket hjälpa till och stötta och det gör vi redan men vi kan bli bättre, säger Josefin.

Hur kommer man åt problemet med de tidsbegränsade anställningarna?

– Det är upp till varje lärosäte att bestämma hur de vill göra.* Ett sätt att påverka är att synliggöra frågan. Det var så det gick till när flera lärosäten gav upp utbildningsbidraget till förmån för doktorandanställning, det vill säga en riktig anställning som innebär att doktoranden till exempel har rätt till föräldrapenning, säger Josefin. Det skapades en debatt, några lärosäten slutade med utbildningsbidraget. Andra lärosäten följde sedan efter. Det här exemplet visar att det går att få till förändring. Och vi kommer att fortsätta jobba för att fler får en fast tjänst inom akademin.

* Genom autonomireformen och efter att regeringen i augusti 2012 möjliggjorde för lärosäten att anställa tidsbegränsat med stöd av Högskoleförordningen är det numera upp till varje lärosäte att bestämma vilken policy man vill ha.

Sulf:s rapport ”Herregud! Det verkar som om det värsta som kan hända ett lärosäte är att man råkar tillsvidare anställa någon… – Om tidsbegränsade anställningar och kvalitet i akademin”.

Ett urval av andelen tidsbegränsat anställda bland forskande och undervisande personal 2012, exklusive doktorander. Källa: SCB
Chalmers tekniska högskola: cirka 40 procent
Stockholms universitet: cirka 40 procent
Kungliga tekniska högskolan: cirka 37 procent
Lunds universitet: cirka 36 procent
Linköpings universitet: 33 procent
Luleå tekniska universitet: cirka 28 procent
Blekinge tekniska högskola: 22 procent
Mälardalens högskola: cirka 22 procent

Anna Eriksson

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Så söker du i årets lönestatistik

0
Nu är lönedatabasen Saco Lönesök uppdaterad med 70 000 ingenjörslöner. Läs tipsen om hur man söker i statistiken, och vad som är viktigt att tänka på just i år.   
Löneförhandling

9 snabba tips inför löneförhandlingen

0
I två artiklar i Dagens Industri ger Camilla Frankelius, förhandlingschef för Sveriges Ingenjörer, sina bästa tips inför och under lönesamtalet. Här är en sammanfattning av vad du behöver tänka på.
Ingenjörshuset

Osäkert om tillfällig höjning av medlemsavgiften slopas i förtid

0
I juli infördes den tillfälligt höjda medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer för att säkra inkomstförsäkringen under pandemin. Som längst ska höjningen pågå till december 2021, men om den kan avslutas tidigare är oklart.

Här får hemmajobbarna 30 minuter friskvård om dagen

0
Medarbetarna på fackförbundet DIK har rätt till 30 minuter friskvård om dagen. Den nytillträdda vd:n Johanna Lindell vill sända en signal att det är viktigt att komma ut i friska luften.
Claes Kilgren, Joakim Skeppling och Benny Andersson är aktiva i Sveriges Ingenjörer i Region Stockholm respektive Simrishamns kommun

De är trötta på låga ingenjörslöner i kommuner och regioner

0
Kopplingen mellan lön och prestation är svag i kommuner och regioner och det är svårt att få upp lönerna, menar några förtroendevalda ingenjörer.

Viktigast att ingen kollega blir felbehandlad

0
Tibor Muhi arbetar fackligt i Stockholms stad. Det bästa med jobbet är att se till att allt går rätt till och finnas där den dag någon behöver stöd från facket. 

”På FOI finns jobben som inte finns någon annanstans”

0
Stora satsningar på försvaret leder till fler uppdrag för FOI – Totalförsvarets forskningsinstitut.  Över 140 personer ska rekryteras i år – en utmaning när allt färre forskare i Sverige är svenska medborgare.

Hållbar industri i fokus för LTU-satsning

0
LTU satsar 28 miljoner kronor i Creaternity, ett program där man med hjälp av digital teknik och nya affärsmodeller söker vägar för en hållbar industri.

”Ingenjörer behövs inom vården”

0
Som ingenjör på en akutklinik kan Louise Davidsson vara med och bidra till förbättringar i vården.

Ingenjörer som jobbar hemma tappar känslan av gemenskap

0
Åttio procent av medlemmarna i Sveriges Ingenjörer arbetar under coronapandemin helt eller delvis hemma. 58 procent har till viss del tappat känslan av gemenskap. Det visar en undersökning från Sveriges Ingenjörer.

VI REKOMMENDERAR

”Jag är missnöjd med min nya lön, vad gör jag?”

2
Sveriges Ingenjörers ombudsman tipsar om hur du tar makten över löneprocessen.

TOPPLISTA