Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Ska fler högskolor bli stiftelser?

Ska fler högskolor bli stiftelser?

Foto: Patrik Svedberg. Högskolan i Jönköping är tillsammans med Chalmers en av två högskolor som vet vad det innebär att vara stiftelser sedan 20 år.


Regeringen föreslår att statliga universitet och högskolor ska kunna omvandlas till stiftelser. Remisstiden går ut i november. Men Högskolan i Jönköping och Chalmers har redan nästan 20 års erfarenhet av stiftelseformen. Vad säger de?

— Jag tror att flera forskningstunga lärosäten kommer att lockas av friheten, säger Anita Hansbo, rektor vid Högskolan i Jönköping.

Universitet och högskolor är idag globala aktörer och i den hårda konkurrensen krävs ”snabbfotade och handlingskraftiga lärosäten”. Det är regeringens motivering till förslaget som exemplifieras med att det idag är svårt för statliga högskolor att bedriva verksamhet utomlands. Bland de svenska högskolor som tidigare uttryckt en önskan om större självständighet finns bland andra KTH, Linköpings Universitet och Mittuniversitetet. Ett av skälen har enligt KTH:s rektor Peter Gudmundson varit en önskan om att enklare kunna ingå i större projekt med utländska högskolor.

Men hur ser då den där friheten ut som Anita Hansbo talar om? Jo, hon och Jörgen Sjögren, strategisk verksamhetschef på Chalmers, är tämligen överens om att den mest centrala skillnaden mellan stiftelse och statlig högskola är att de som stiftelse är en egen juridisk person.

— Det innebär att vi kan köpa, äga och förvalta egendom, exempelvis fastigheter och bolag. En statlig högskola måste ha statens godkännande för att äga men vi lyder under aktiebolagslagen och inte förvaltningslagen, säger Jörgen Sjögren.
Konsekvensen av den friheten är att högskolan kan bilda dotterbolag där man exempelvis kan förlägga forskning som man av konkurrensskäl vill skydda för insyn.
Högskolan kan förvalta pengar från riskkapitalister i dotterbolag. Man kan som stiftelse också självständigt ingå avtal med exempelvis utländska lärosäten och överhuvudtaget framstå som en självständig part i förhållande till andra.

Konkreta exempel från Högskolan i Jönköping är Högskolefastigheter i Jönköping AB som är ett fastighetsbolag där högskolan är minoritetsägare, liksom de är i investmentbolaget Jönköping Business Development. Även på Chalmers finns numera ett antal bolag varav två är Chalmers Professional Education och Chalmers Invest.

— Vi har även bildat Active Safety Test Area AM som idag samägs med SP och vi är delägare i Lindholmen Scinece Park, berättar Jörgen Sjögren.
En annan tydlig skillnad jämfört med den statliga högskolan är att stiftelser inte är knutna till Överklagandemyndigheten för högskolan. Om du som sökande till en tjänst exempelvis har synpunkter på hur tillsättningen gått till eller vill överklaga är det i Chalmers fall den egna styrelsen som är sista instans.

— Kanske att det gjort oss lite snabbare. Vi behöver inte rätta oss efter handläggningstider och eventuella överklaganden. Men studenterna har även idag långt gångna möjligheten att visa missnöje, säger Jörgen.
Just förenklingen av anställningsförfarande ser Anita Hansbo som en av de viktigaste olikheterna.
— Den innebär att vi kan direktrekrytera lärare. Vi kan ha ett mycket snabbare förfarande. Finns det en person som vi vill ha kan vi anställa honom eller henne. Vi följer fortfarande den akademiska traditionen och kvalitetssäkringen men vi kan utforma vår egen process. Tidigare var det hårt reglerat, säger hon.

Den tredje skillnaden gäller ekonomi. En stiftelse har större frihet att styra över det eventuella överskott som kan skapas under ett år. Högskolan kan investera dem i verksamheten eller lägga på hög för att rusta sig för sämre år. Staten kan inte bestämma vart pengarna ska gå.
— Men med den friheten följer också ett ansvar. Det är bara vi som har ansvar för att pengarna verkligen räcker, att vi budgeterat rätt och kan erbjuda den utbildning vi sagt oss ha, säger Jörgen.

Enligt regeringens förslag kommer en högskolestiftelse fortsatt ha finansiering av staten och därmed krav från staten på att säkerställa att det statliga medlen används effektivt ”och för avsedda ändamål som riksdag och regering beslutar”.

År 2010 genomfördes autonomireformen i Sverige, som syftade till att underlätta byråkratin och öka högskolornas självständighet. Den påverkade dock mest högskolornas inre styrning och gör att det till exempel inte längre krävs någon fakultetsnämnd. Men avgörande skillnaden är, enligt Jörgen Sjögren och Anita Hansbo, ifall högskolan är ett enskilt juridiskt objekt eller ej. Först då får skolan ta ansvar fullt ut för sin verksamhet och även åtnjuta friheten.

För den enskilde läraren är skillnaden liten mellan att vara anställd på en statlig högskola jämfört med en stiftelse. Både Chalmers och Högskolan i Jönköping är anslutna till Arbetsgivarverket. Vad gäller öppenhet lyder både Chalmers AB och Stiftelsen Chalmers tekniska högskola, liksom Högskolan i Jönköping, under offentlighetsprincip och sekretesslagstiftning. I remissen till den pågående utredningen står att högskolestiftelserna ska vara transparenta, också de bolag som stiftelsen kan bilda för att bedriva högskoleverksamhet.

Vad finns det för nackdel med att vara stiftelse?
— Det enda jag kan komma på är väl att om staten får en ny utvecklingsidé, något grepp de vill pröva, då ligger kanske de egna högskolorna närmare till hands och att vi därigenom går miste om de jobben, säger Jörgen Sjögren.
Anita Hansbo är inne på samma spår. Att de två stiftelserna är så få att de riskerar att glömmas bort eller uteslutas genom slentrianmässiga formuleringar som ”statlig högskoleutbildning”.
— Men på det stora hela är nackdelarna med att vara stiftelse få och fördelarna många.
Marit Larsdotter

1 KOMMENTAR

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjör i teknisk fysik blev trainee på Sida

0
"Teknik är till för människor och med enkla medel kan vi hjälpa väldigt många till ett bättre liv" säger Christian Naccache som är anställd på Sidas traineeprogram.

Misslyckad satsning på att utbilda fler ingenjörer

2
Regeringens uppdrag till högskolorna att bygga ut ingenjörsutbildningarna har gett noll i resultat. På ingenjörsprogrammen utbildas nu färre studenter än innan.

”Ingen tar ansvar för arbetskraftsmigranterna”

2
Ingenjörer som kommer till Sverige för att arbeta står i många fall helt utan skydd, i stark beroendeställning till sin arbetsgivare – och ingen tar ansvar för deras situation.

Så söker du i årets lönestatistik

0
Nu är lönedatabasen Saco Lönesök uppdaterad med 70 000 ingenjörslöner. Läs tipsen om hur man söker i statistiken, och vad som är viktigt att tänka på just i år.   
Löneförhandling

9 snabba tips inför löneförhandlingen

0
I två artiklar i Dagens Industri ger Camilla Frankelius, förhandlingschef för Sveriges Ingenjörer, sina bästa tips inför och under lönesamtalet. Här är en sammanfattning av vad du behöver tänka på.
Ingenjörshuset

Osäkert om tillfällig höjning av medlemsavgiften slopas i förtid

21
I juli infördes den tillfälligt höjda medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer för att säkra inkomstförsäkringen under pandemin. Som längst ska höjningen pågå till december 2021, men om den kan avslutas tidigare är oklart.

Här får hemmajobbarna 30 minuter friskvård om dagen

1
Medarbetarna på fackförbundet DIK har rätt till 30 minuter friskvård om dagen. Den nytillträdda vd:n Johanna Lindell vill sända en signal att det är viktigt att komma ut i friska luften.
Claes Kilgren, Joakim Skeppling och Benny Andersson är aktiva i Sveriges Ingenjörer i Region Stockholm respektive Simrishamns kommun

De är trötta på låga ingenjörslöner i kommuner och regioner

0
Kopplingen mellan lön och prestation är svag i kommuner och regioner och det är svårt att få upp lönerna, menar några förtroendevalda ingenjörer.

Viktigast att ingen kollega blir felbehandlad

0
Tibor Muhi arbetar fackligt i Stockholms stad. Det bästa med jobbet är att se till att allt går rätt till och finnas där den dag någon behöver stöd från facket. 

”På FOI finns jobben som inte finns någon annanstans”

1
Stora satsningar på försvaret leder till fler uppdrag för FOI – Totalförsvarets forskningsinstitut.  Över 140 personer ska rekryteras i år – en utmaning när allt färre forskare i Sverige är svenska medborgare.

VI REKOMMENDERAR

Tänk på det här när du sommarjobbar

0
Att få problem med oschyssta arbetsgivare på sommarjobbet är som tur är ganska ovanligt för teknologer. ”Men då och då dyker det upp problem”,...

TOPPLISTA