Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Ska fler högskolor bli stiftelser?

Ska fler högskolor bli stiftelser?

Foto: Patrik Svedberg. Högskolan i Jönköping är tillsammans med Chalmers en av två högskolor som vet vad det innebär att vara stiftelser sedan 20 år.


Regeringen föreslår att statliga universitet och högskolor ska kunna omvandlas till stiftelser. Remisstiden går ut i november. Men Högskolan i Jönköping och Chalmers har redan nästan 20 års erfarenhet av stiftelseformen. Vad säger de?

— Jag tror att flera forskningstunga lärosäten kommer att lockas av friheten, säger Anita Hansbo, rektor vid Högskolan i Jönköping.

Universitet och högskolor är idag globala aktörer och i den hårda konkurrensen krävs ”snabbfotade och handlingskraftiga lärosäten”. Det är regeringens motivering till förslaget som exemplifieras med att det idag är svårt för statliga högskolor att bedriva verksamhet utomlands. Bland de svenska högskolor som tidigare uttryckt en önskan om större självständighet finns bland andra KTH, Linköpings Universitet och Mittuniversitetet. Ett av skälen har enligt KTH:s rektor Peter Gudmundson varit en önskan om att enklare kunna ingå i större projekt med utländska högskolor.

Men hur ser då den där friheten ut som Anita Hansbo talar om? Jo, hon och Jörgen Sjögren, strategisk verksamhetschef på Chalmers, är tämligen överens om att den mest centrala skillnaden mellan stiftelse och statlig högskola är att de som stiftelse är en egen juridisk person.

— Det innebär att vi kan köpa, äga och förvalta egendom, exempelvis fastigheter och bolag. En statlig högskola måste ha statens godkännande för att äga men vi lyder under aktiebolagslagen och inte förvaltningslagen, säger Jörgen Sjögren.
Konsekvensen av den friheten är att högskolan kan bilda dotterbolag där man exempelvis kan förlägga forskning som man av konkurrensskäl vill skydda för insyn.
Högskolan kan förvalta pengar från riskkapitalister i dotterbolag. Man kan som stiftelse också självständigt ingå avtal med exempelvis utländska lärosäten och överhuvudtaget framstå som en självständig part i förhållande till andra.

Konkreta exempel från Högskolan i Jönköping är Högskolefastigheter i Jönköping AB som är ett fastighetsbolag där högskolan är minoritetsägare, liksom de är i investmentbolaget Jönköping Business Development. Även på Chalmers finns numera ett antal bolag varav två är Chalmers Professional Education och Chalmers Invest.

— Vi har även bildat Active Safety Test Area AM som idag samägs med SP och vi är delägare i Lindholmen Scinece Park, berättar Jörgen Sjögren.
En annan tydlig skillnad jämfört med den statliga högskolan är att stiftelser inte är knutna till Överklagandemyndigheten för högskolan. Om du som sökande till en tjänst exempelvis har synpunkter på hur tillsättningen gått till eller vill överklaga är det i Chalmers fall den egna styrelsen som är sista instans.

— Kanske att det gjort oss lite snabbare. Vi behöver inte rätta oss efter handläggningstider och eventuella överklaganden. Men studenterna har även idag långt gångna möjligheten att visa missnöje, säger Jörgen.
Just förenklingen av anställningsförfarande ser Anita Hansbo som en av de viktigaste olikheterna.
— Den innebär att vi kan direktrekrytera lärare. Vi kan ha ett mycket snabbare förfarande. Finns det en person som vi vill ha kan vi anställa honom eller henne. Vi följer fortfarande den akademiska traditionen och kvalitetssäkringen men vi kan utforma vår egen process. Tidigare var det hårt reglerat, säger hon.

Den tredje skillnaden gäller ekonomi. En stiftelse har större frihet att styra över det eventuella överskott som kan skapas under ett år. Högskolan kan investera dem i verksamheten eller lägga på hög för att rusta sig för sämre år. Staten kan inte bestämma vart pengarna ska gå.
— Men med den friheten följer också ett ansvar. Det är bara vi som har ansvar för att pengarna verkligen räcker, att vi budgeterat rätt och kan erbjuda den utbildning vi sagt oss ha, säger Jörgen.

Enligt regeringens förslag kommer en högskolestiftelse fortsatt ha finansiering av staten och därmed krav från staten på att säkerställa att det statliga medlen används effektivt ”och för avsedda ändamål som riksdag och regering beslutar”.

År 2010 genomfördes autonomireformen i Sverige, som syftade till att underlätta byråkratin och öka högskolornas självständighet. Den påverkade dock mest högskolornas inre styrning och gör att det till exempel inte längre krävs någon fakultetsnämnd. Men avgörande skillnaden är, enligt Jörgen Sjögren och Anita Hansbo, ifall högskolan är ett enskilt juridiskt objekt eller ej. Först då får skolan ta ansvar fullt ut för sin verksamhet och även åtnjuta friheten.

För den enskilde läraren är skillnaden liten mellan att vara anställd på en statlig högskola jämfört med en stiftelse. Både Chalmers och Högskolan i Jönköping är anslutna till Arbetsgivarverket. Vad gäller öppenhet lyder både Chalmers AB och Stiftelsen Chalmers tekniska högskola, liksom Högskolan i Jönköping, under offentlighetsprincip och sekretesslagstiftning. I remissen till den pågående utredningen står att högskolestiftelserna ska vara transparenta, också de bolag som stiftelsen kan bilda för att bedriva högskoleverksamhet.

Vad finns det för nackdel med att vara stiftelse?
— Det enda jag kan komma på är väl att om staten får en ny utvecklingsidé, något grepp de vill pröva, då ligger kanske de egna högskolorna närmare till hands och att vi därigenom går miste om de jobben, säger Jörgen Sjögren.
Anita Hansbo är inne på samma spår. Att de två stiftelserna är så få att de riskerar att glömmas bort eller uteslutas genom slentrianmässiga formuleringar som ”statlig högskoleutbildning”.
— Men på det stora hela är nackdelarna med att vara stiftelse få och fördelarna många.
Marit Larsdotter

1 KOMMENTAR

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Kan du komma med shorts till jobbet?

0
Varma sommardagar kan det vara skönt med shorts, linne och sandaler. Men vilka kläder är okej på jobbet? Ingenjören frågade sju ingenjörer i olika sektorer och branscher.
Camilla Frankelius

Inbetalningar till tjänstepension förlängs till 66 år – ”Hade velat få mer”

0
Ett års extra inbetalningar till tjänstepensionen blir det för alla som har ITP1. Dessutom förlängs sjukpensionen till att gälla till 66 år. Men Sveriges Ingenjörer hade velat se större förbättringar.

”Nu måste vi prata mer om den digitala arbetsmiljön”

0
– Vi måste ställa krav på vår digitala arbetsmiljö och inte acceptera krångliga system, säger Jan Gulliksen, professor och vicerektor på KTH. Han är årets mottagare av Levipriset från Sveriges Ingenjörer.

GUIDE: Intresserad av att bli trainee – det här ska du tänka på

0
Att bli trainee är ett bra sätt att börja karriären. Men kontrollera vilka anställningsvillkor som gäller och att det finns en tydlig plan för hela traineeperioden.
Gunnar Zackrisson, Eva Snis, Karl Stavaeus, Hanna Hartikainen, Pia Krantz, Jenny Strand och Sofia Johannesson

Ingenjörer som är chefer: ”Här är 42 råd om du vill bli chef”

0
En överväldigande majoritet av Sveriges ingenjörers medlemmar under 40 år kan tänka sig att bli chefer. Men hur gör man? Sju ingenjörer som är eller har varit chefer tipsar.

Ska jag tacka ja till ett jobb fast jag hoppas på ett annat?

0
Vad gör jag om jag får ett jobberbjudande men hoppas på ett annat där beskedet dröjer? Ingenjören bad May Molin, rekryteringskonsult på Qrios Engineering, om råd.

Karriärplanen ger dig fördelar – genom hela arbetslivet

0
En karriärplan hjälper dig oavsett om du är i början, mitten eller i slutet av din karriär, om du söker ett nytt jobb, vill byta bransch eller helt enkelt vill fortsätta att utvecklas där du är. Så här gör du.

Klas jobbar på distans – 80 mil från kontoret

0
Sedan tio år sitter civilingenjören Klas Fredriksson oftast hemma i ett villaområde i Göteborg och sköter sitt arbete för Permascand, vars huvudkontor ligger ungefär 80 mil norrut.
Signatur

Klausuler kan bli hinder när du vill byta jobb

0
Det är inte ovanligt att arbetsgivare vill skriva in klausuler i anställningsavtalet som reglerar vad som gäller när du slutar. Men det här vill Sveriges Ingenjörer varna för. ”Det du skriver under gäller, så var försiktig.”

Mer kompetensutveckling när facket driver frågorna

0
Facklig representation på arbetsplatsen kan vara en fördel för anställda som vill utveckla sin kompetens. Det visar en studie från Umeå universitet.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

”Jag var en överviktig stressad chef”

2
Med livet på högvarv och ett jobb han drömt om sa plötsligt kroppen stopp.  "Jag hade glömt bort att ta hand om mig själv" berättar Johan Hansson som nu vill varna andra för att göra samma misstag.

TOPPLISTA