Ska fler högskolor bli stiftelser?

1
1455

Foto: Patrik Svedberg. Högskolan i Jönköping är tillsammans med Chalmers en av två högskolor som vet vad det innebär att vara stiftelser sedan 20 år.


Regeringen föreslår att statliga universitet och högskolor ska kunna omvandlas till stiftelser. Remisstiden går ut i november. Men Högskolan i Jönköping och Chalmers har redan nästan 20 års erfarenhet av stiftelseformen. Vad säger de?

— Jag tror att flera forskningstunga lärosäten kommer att lockas av friheten, säger Anita Hansbo, rektor vid Högskolan i Jönköping.

Universitet och högskolor är idag globala aktörer och i den hårda konkurrensen krävs ”snabbfotade och handlingskraftiga lärosäten”. Det är regeringens motivering till förslaget som exemplifieras med att det idag är svårt för statliga högskolor att bedriva verksamhet utomlands. Bland de svenska högskolor som tidigare uttryckt en önskan om större självständighet finns bland andra KTH, Linköpings Universitet och Mittuniversitetet. Ett av skälen har enligt KTH:s rektor Peter Gudmundson varit en önskan om att enklare kunna ingå i större projekt med utländska högskolor.

Men hur ser då den där friheten ut som Anita Hansbo talar om? Jo, hon och Jörgen Sjögren, strategisk verksamhetschef på Chalmers, är tämligen överens om att den mest centrala skillnaden mellan stiftelse och statlig högskola är att de som stiftelse är en egen juridisk person.

— Det innebär att vi kan köpa, äga och förvalta egendom, exempelvis fastigheter och bolag. En statlig högskola måste ha statens godkännande för att äga men vi lyder under aktiebolagslagen och inte förvaltningslagen, säger Jörgen Sjögren.
Konsekvensen av den friheten är att högskolan kan bilda dotterbolag där man exempelvis kan förlägga forskning som man av konkurrensskäl vill skydda för insyn.
Högskolan kan förvalta pengar från riskkapitalister i dotterbolag. Man kan som stiftelse också självständigt ingå avtal med exempelvis utländska lärosäten och överhuvudtaget framstå som en självständig part i förhållande till andra.

Konkreta exempel från Högskolan i Jönköping är Högskolefastigheter i Jönköping AB som är ett fastighetsbolag där högskolan är minoritetsägare, liksom de är i investmentbolaget Jönköping Business Development. Även på Chalmers finns numera ett antal bolag varav två är Chalmers Professional Education och Chalmers Invest.

— Vi har även bildat Active Safety Test Area AM som idag samägs med SP och vi är delägare i Lindholmen Scinece Park, berättar Jörgen Sjögren.
En annan tydlig skillnad jämfört med den statliga högskolan är att stiftelser inte är knutna till Överklagandemyndigheten för högskolan. Om du som sökande till en tjänst exempelvis har synpunkter på hur tillsättningen gått till eller vill överklaga är det i Chalmers fall den egna styrelsen som är sista instans.

— Kanske att det gjort oss lite snabbare. Vi behöver inte rätta oss efter handläggningstider och eventuella överklaganden. Men studenterna har även idag långt gångna möjligheten att visa missnöje, säger Jörgen.
Just förenklingen av anställningsförfarande ser Anita Hansbo som en av de viktigaste olikheterna.
— Den innebär att vi kan direktrekrytera lärare. Vi kan ha ett mycket snabbare förfarande. Finns det en person som vi vill ha kan vi anställa honom eller henne. Vi följer fortfarande den akademiska traditionen och kvalitetssäkringen men vi kan utforma vår egen process. Tidigare var det hårt reglerat, säger hon.

Den tredje skillnaden gäller ekonomi. En stiftelse har större frihet att styra över det eventuella överskott som kan skapas under ett år. Högskolan kan investera dem i verksamheten eller lägga på hög för att rusta sig för sämre år. Staten kan inte bestämma vart pengarna ska gå.
— Men med den friheten följer också ett ansvar. Det är bara vi som har ansvar för att pengarna verkligen räcker, att vi budgeterat rätt och kan erbjuda den utbildning vi sagt oss ha, säger Jörgen.

Enligt regeringens förslag kommer en högskolestiftelse fortsatt ha finansiering av staten och därmed krav från staten på att säkerställa att det statliga medlen används effektivt ”och för avsedda ändamål som riksdag och regering beslutar”.

År 2010 genomfördes autonomireformen i Sverige, som syftade till att underlätta byråkratin och öka högskolornas självständighet. Den påverkade dock mest högskolornas inre styrning och gör att det till exempel inte längre krävs någon fakultetsnämnd. Men avgörande skillnaden är, enligt Jörgen Sjögren och Anita Hansbo, ifall högskolan är ett enskilt juridiskt objekt eller ej. Först då får skolan ta ansvar fullt ut för sin verksamhet och även åtnjuta friheten.

För den enskilde läraren är skillnaden liten mellan att vara anställd på en statlig högskola jämfört med en stiftelse. Både Chalmers och Högskolan i Jönköping är anslutna till Arbetsgivarverket. Vad gäller öppenhet lyder både Chalmers AB och Stiftelsen Chalmers tekniska högskola, liksom Högskolan i Jönköping, under offentlighetsprincip och sekretesslagstiftning. I remissen till den pågående utredningen står att högskolestiftelserna ska vara transparenta, också de bolag som stiftelsen kan bilda för att bedriva högskoleverksamhet.

Vad finns det för nackdel med att vara stiftelse?
— Det enda jag kan komma på är väl att om staten får en ny utvecklingsidé, något grepp de vill pröva, då ligger kanske de egna högskolorna närmare till hands och att vi därigenom går miste om de jobben, säger Jörgen Sjögren.
Anita Hansbo är inne på samma spår. Att de två stiftelserna är så få att de riskerar att glömmas bort eller uteslutas genom slentrianmässiga formuleringar som ”statlig högskoleutbildning”.
— Men på det stora hela är nackdelarna med att vara stiftelse få och fördelarna många.
Marit Larsdotter

1 KOMMENTAR

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola. 

Så höjer du kvaliteten på mötet

Ifrågasätt, involvera och sammanfatta. Det är tre tips som Skanskas medarbetare använder för att höja kvaliteten på sina möten som fungerar både för de fysiska och de digitala.

De är akademikernas drömarbetsgivare

Google, Apple, Spotify och Microsoft toppar listan när unga akademiker får välja sin drömarbetsgivare. Men strax under toppen finns företag som arbetar med hållbar utveckling.
Arbetslöshet ingenjörer

Långsamt stigande arbetslöshet för ingenjörer

Sedan coronakrisen började har arbetslösheten bland ingenjörer stigit stadigt. Fler ingenjörer än på länge är nu arbetslösa. Samtidigt är det färre än i andra grupper. Här är statistiken. 

”Ingenjörerna säger nej till ett nollbud”

Svenskt Näringsliv menar att frysta löner är det enda rimliga i det läge som råder nu. Men Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius håller inte med.