Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Så stor ska global koldioxidskatt vara

Så stor ska global koldioxidskatt vara

Det bästa sättet att få ned koldioxidutsläppen är en global koldioxidskatt. Inför IPCC:s kommande klimatrapport presenterade John Hassler och Per Krusell, båda professorer i nationalekonomi vid Stockholms universitet, nyligen en beräkning för hur stor en sådan koldioxidskatt borde vara.

Den billiga oljan är på väg att ta slut, konstaterade John Hassler tidigt i sitt anförande. Den låter sig inte påverkas av skatter på grund av sitt låga pris, och kommer dessutom att vara borta inom trettio till sextio år. De dyrare fossila bränslena, som kol och skiffergas, finns i betydligt större mängder. De utgör ett mycket större klimathot, men eftersom de är dyra att utvinna kan de också påverkas mer av skatter.

Rapporten Klimatet och Ekonomin presenterades på ett seminarium anordnat av tankesmedjan SNS, Studieförbundet för Näringsliv och Samhälle. De två professorerna påpekade att de utgick från naturvetenskapliga fakta, men att en ekonomisk modell av kostnaden för koldioxidutsläpp måste bli förenklad. Ur ett resonemang där klimatgasernas skador på jorden räknas om till kronor, vaskar de fram en formel för hur stor en global koldioxidskatt borde vara.

Deras beräkningar utgick från en nationalekonomisk tillväxtmodell kallad Solow-modellen. De har utgått från ett globalt BNP på 75 000 miljarder dollar och räknar med att ett ton kol i atmosfären minskar världens BNP med cirka 1,8 dollar per år. De räknar med att cirka 20 procent av koldioxiden som släpps ut i atmosfären stannar kvar för alltid (tusentals år), att hälften av koldioxiden försvinner direkt och att resten försvinner sakta, med en halveringstid på cirka 300 år.

Ett värde som är svårt att räkna fram är den så kallade diskonteringen, i princip ett mått på hur högt vi värderar framtidens miljö. John Hassler och Per Krusell poängterade att detta i grund och botten är en politisk fråga. Men i sina beräkningar har de gett diskonteringen samma värde som Nicholas Stern gjorde 2006 när han presenterade den uppmärksammade Sternrapporten om kostnaderna för klimatförändringarna. Han satte diskonteringen till 0,1 procent per år, vilket ungefär betyder att vi värderar miljön om 500 år till att vara ungefär hälften så viktig som den är i dag.

Med hjälp av de här uträkningarna kommer de båda professorerna fram till att en global koldioxidskatt bör ligga på 890 kronor per utsläppt ton koldioxid. Men eftersom de egentligen räknar i storleksordningar, kan man säga att resultatet visar att den svenska koldioxidskatten på 1 100 kronor per ton skulle vara ett bra värde även för en global skatt. Med en sådan modell behövs egentligen inget extra stöd till grön energi. Skatten gynnar i sig gröna energislag.

– I dag subventioneras kol, sade Per Krusell. Det subventioneras ungefär lika mycket som det borde beskattas.

Hotar då en sådan skatt vår välfärd, frågade han sig, och svarade strax nej. Sverige har redan en koldioxidskatt och är ändå konkurrenskraftiga. Men visst, tillade han, på vissa ställen skulle en global koldioxidskatt försvåra för industrin.

Åsa Romson, språkrör för miljöpartiet, deltog i seminariet. Hon påpekade i sin kommentar till rapporten att hon egentligen gillade idén med en global koldioxidskatt. Men hon poängterade hur djupt de fossila bränslena är inbyggda i världsekonomin och därmed hur svårt – för att inte säga omöjligt – det är att bara lägga på en global skatt på koldioxid.

– De optimala styrmedlen är de som får effekt, sade hon, och resonerade kring hur de behövs flera olika system för att få det att fungera i den politiska verkligheten.

Den svenska koldioxidskatten räknas inte upp tillräckligt snabbt, tyckte hon och menade att den för att ge ett fortsatt omställningstryck skulle behöva öka i takt med allt annat i samhället.

Jonas Abrahamsson, vd för elbolaget E.ON, deltog också i debatten. Han efterlyste främst enklare regler för energibolagen. Han konstaterade att det i Europa finns 4 000 olika feed-in-tariffer för elproducenter och att det gjorde det svårt för elbolag att navigera. Han ville snarare satsa på att förbättra systemet med de koldioxidbubblor som redan finns i Europa, men där priset per ton utsläppt koldioxid fallit så lågt – till cirka 4 euro per ton – att det i praktiken är verkningslöst i dag.

Enligt John Hassler och Per Krusell är deras beloppsförslag ett första försök att faktiskt sätta ett konkret värde på en koldioxidskatt – eller en värdemätare som kan tala om var priset på utsläppsrätter borde ligga.

Sture Henckel

Läs mer

» Läs rapporten här

» Se konferensen här

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Camilla Frankelius

Inbetalningar till tjänstepension förlängs till 66 år – ”Hade velat få mer”

0
Ett års extra inbetalningar till tjänstepensionen blir det för alla som har ITP1. Dessutom förlängs sjukpensionen till att gälla till 66 år. Men Sveriges Ingenjörer hade velat se större förbättringar.

”Nu måste vi prata mer om den digitala arbetsmiljön”

0
– Vi måste ställa krav på vår digitala arbetsmiljö och inte acceptera krångliga system, säger Jan Gulliksen, professor och vicerektor på KTH. Han är årets mottagare av Levipriset från Sveriges Ingenjörer.

GUIDE: Intresserad av att bli trainee – det här ska du tänka på

0
Att bli trainee är ett bra sätt att börja karriären. Men kontrollera vilka anställningsvillkor som gäller och att det finns en tydlig plan för hela traineeperioden.
Gunnar Zackrisson, Eva Snis, Karl Stavaeus, Hanna Hartikainen, Pia Krantz, Jenny Strand och Sofia Johannesson

Ingenjörer som är chefer: ”Här är 42 råd om du vill bli chef”

0
En överväldigande majoritet av Sveriges ingenjörers medlemmar under 40 år kan tänka sig att bli chefer. Men hur gör man? Sju ingenjörer som är eller har varit chefer tipsar.

Ska jag tacka ja till ett jobb fast jag hoppas på ett annat?

0
Vad gör jag om jag får ett jobberbjudande men hoppas på ett annat där beskedet dröjer? Ingenjören bad May Molin, rekryteringskonsult på Qrios Engineering, om råd.

Karriärplanen ger dig fördelar – genom hela arbetslivet

0
En karriärplan hjälper dig oavsett om du är i början, mitten eller i slutet av din karriär, om du söker ett nytt jobb, vill byta bransch eller helt enkelt vill fortsätta att utvecklas där du är. Så här gör du.

Klas jobbar på distans – 80 mil från kontoret

0
Sedan tio år sitter civilingenjören Klas Fredriksson oftast hemma i ett villaområde i Göteborg och sköter sitt arbete för Permascand, vars huvudkontor ligger ungefär 80 mil norrut.
Signatur

Klausuler kan bli hinder när du vill byta jobb

0
Det är inte ovanligt att arbetsgivare vill skriva in klausuler i anställningsavtalet som reglerar vad som gäller när du slutar. Men det här vill Sveriges Ingenjörer varna för. ”Det du skriver under gäller, så var försiktig.”

Mer kompetensutveckling när facket driver frågorna

0
Facklig representation på arbetsplatsen kan vara en fördel för anställda som vill utveckla sin kompetens. Det visar en studie från Umeå universitet.

Nya studiestödet är klart – studera med upp till 80 procent av lönen

15
Nu införs ett studiestöd som gör att yrkesverksamma kan studera med 80 procent av lönen. Redan 1 oktober kan du skicka din ansökan till CSN och från och med 1 januari 2023 kan du börja studera.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

”Jag var en överviktig stressad chef”

2
Med livet på högvarv och ett jobb han drömt om sa plötsligt kroppen stopp.  "Jag hade glömt bort att ta hand om mig själv" berättar Johan Hansson som nu vill varna andra för att göra samma misstag.

TOPPLISTA