Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Vi förstår inte riskerna

Vi förstår inte riskerna

I sin femte klimatrapport presenterade IPCC ännu en gång sin mörkaste framtidsspaning hittills. Men trots att risken för en katastrofal uppvärmning av jorden ökar, är det få som förstår riskerna.

Modern forskning har visat att det är svårt för den mänskliga hjärnan att förstå statistik. Därmed är det också svårt för människor att förstå begreppet risk. I samband med IPCC:s senaste klimatrapport presenterades en annan rapport av Global Challenges Foundation, en stiftelse som vill minska risken för katastrofer som hotar mänskligheten. Stiftelsen presenterade sin Global Risk and Opportunity Indicator. Syftet är att göra riskerna med klimatförändringarna mer begripliga.

IPCC konstaterar i sin senaste rapport att det nu kan anses extremt sannolikt – över 95 procents sannolikhet – att det är människan som har orsakat klimatförändringarna. Att de kan vara så säkra bygger på att de använder allt bättre klimatmodeller och allt mer data.

Med oförändrade utsläppsökningar är det ungefär femtio procents chans att världens temperatur ökar med mer än 4 grader. Koldioxidkoncentrationen är högre än på 800 000 år, havet har redan stigit 20 centimeter sedan början av 1900-talet och tröskelvärdet för att hela Grönlands is ska smälta ligger sannolikt under 4 graders temperaturhöjning.

De konstaterar i sin rapport att det krävs omvälvande minskningar av växthusgasutsläppen.

Men lika vetenskapligt som IPCC arbetar, lika ovetenskapligt reagerar omvärlden på de allt mer hotfulla scenarierna. Världens ledare håller fast vid att just de ska få släppa ut mer. Många resonerar att eftersom det inte är bevisat med 100,0 procents chans att uppvärmningen är farlig, så är det ingen fara alls och vi kan fortsätta släppa ut koldioxid hur som helst. Därför presenterar Global Challenges Foundation, med bland andra Johan Rockström och Margareta Wallström i styrelsen, räkneexempel för att sätta riskerna i blixtbelysning.

”För första gången i historien”, skriver de ”är människan den direkta orsaken till irreversibla förändringar på en global skala, med en potentiell påverkan så allvarlig att den på lång sikt hotar den mänskliga civilisationens överlevnad, så som vi känner den”.

Men de flesta beslutsfattare förstår inte riskerna. Det är inte bara de höga sannolikheterna som spelar roll. Risken brukar betecknas som sannolikheten för en olycka multiplicerad med dess skadeverkningar. Men vid katastrofer, är det just skadeverkningarna som måste väga tyngst. Även vid väldigt små sannolikheter måste risken anses stor när det är frågan om mänsklighetens överlevnad. Skulle du låta ditt barn vara med i ett lotteri där det fanns många vinstlotter, men där var hundrade lott var en dödsdom?

En global uppvärmning till 5-6 grader är odiskutabelt en katastrofal händelse. Om inte för mänsklighetens överlevnad så för miljarder människor. Global Challenges Foundation använder risksiffror från IPCC:s förra klimatrappor, från 2007, där sannolikheten för en femgradig global temperaturökning anges till cirka 3,5 procent.

En acceptans av den risknivån inom flyget skulle enligt Global Challenges Foundation ge över en miljon dödsoffer per år i flygkrascher. Vem skulle välja flyget om den officiella chansen till överlevnad sattes till 96,5 procent?

Med nuvarande utsläppstakt är vi på väg mot en koncentration av klimatgaser på cirka 890 ppm vid nästa sekelskifte. Redan en koncentration på 850 ppm innebär en sannolikhet på över 46 procent för en global temperaturökning på 5 grader.

Med flygliknelserna ovan kan vi beskriva hela mänskligheten som på god väg att gå ombord på ett flygplan som har lite över 50 procents chans att hålla sig i luften. Det är kanske inte troligt att mänskligheten dör ut ens vid 5-6 graders temperaturhöjning. Men risken är stor för en mycket dålig landning.

Sture Henckel

1 KOMMENTAR

  1. Jag tror inte att vare sig politiker eller företagsledare är dumma eller inte klarar av att förstå konsekvenserna av passivitet i miljöfrågor, men viljan att driva och fatta kontroversiella frågor och beslut påverkas av deras subjektiva behov att återväljas vare sig det gäller väljare eller bolagsstyrelser och aktieägare.
    Tyvärr är det så vårt samhällssystem fungerar.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

hand som skriver på kontrakt

Åtta tips – tänk på det här innan du skriver på

0
Skriver du på anställningsavtalet och tänker att villkoren enkelt går att omförhandla? Eller att villkor ”egentligen inte gäller”? Tänk då om.

Sveriges Ingenjörer på Ericsson: ”Inte nu igen”

8
Efter invasionen av Ukraina har Ericsson sökt och beviljats tillstånd för export till Ryssland. Men bolaget har hävdat att exporten upphört.  Det har fått Sveriges Ingenjörer på Ericsson att reagera med besvikelse.
Ingenjörer i riksdagen 2022

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Här är de 21 vanligaste frågorna om omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svara på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

8 av 10 unga ingenjörer vill bli chef

2
Bland ingenjörer under 40 år kan 80 procent tänka sig att bli chef. Det finns tecken på att den administrativa belastningen på chefer har minskat men fler pressas av oklara förväntningar och orealistiska mål.
V-huset LTH

Så skiljer andelen kvinnliga professorer mellan högskolorna – och inriktningarna

0
19,4 procent av professorerna inom teknik i Sverige är kvinnor. Här är statistiken och kommentarer från Lund, Jönköping och Högskolan Väst.  

Se upp så att flextiden inte blir en arbetsmiljöfälla

1
Flextid är en uppskattad förmån, men det finns också risker. Läs på hur avtalet är tänkt att tillämpas på din arbetsplats och var vaksam på hur mycket du egentligen jobbar.

Myndigheter med växtvärk – så här gör de för att hantera den 

0
Flera statliga myndigheter ligger i startgroparna för en kraftig tillväxt. Tusentals nya medarbetare ska anställas – och en stor del är ingenjörer.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

3
Kan öppna löner vara ett sätt att öka pressen på arbetsgivaren att höja lönerna? Sveriges Ingenjörers förhandlingsexpert ger sin syn på saken.

TOPPLISTA