Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Studentråd ser risk med ny lånemodell

Studentråd ser risk med ny lånemodell

Den 1 juli 2015 blir grundlånet för utlandsstudenter lika högt som för den som pluggar i Sverige. Saco studentråd ser både fördelar och nackdelar med förändringen.

– Vi är överlag positiva till att man försöker förenkla och förtydliga för att förbättra möjligheterna plugga i utlandet, men vi ser samtidigt en risk med ett enhetligt studiemedel som gäller över hela världen. Levnadsomkostnaderna kan bli för höga för en del av dem som vill plugga utomlands, säger Johannes Danielsson, ordförande i Saco Studentråd.

I dag är utlandsstudiemedlet anpassat efter respektive lands prisläge. Men enligt regeringen återspeglar inte beloppen de levnadsomkostnader som finns i studieländerna och har i vissa fall varit för generösa. Tidigare i oktober fattade riksdagen därför beslut om ett enhetligt utlandsstudiemedel. Det innebär att grundlånet för studier kommer att bli lika högt, oavsett var du pluggar.

Utöver grundlånet och studiebidraget, för heltidsstuderande är lånet satt till 1 549 kronor i veckan i dag och bidraget till 707 kronor i veckan, ska utlandsstudenter kunna ansöka om ett merkostnadslån på 556 kronor i veckan. Detta belopp ska täcka behovet i de flesta studieländer, anser regeringen. Enligt en granskning som tidningen Riksdag & Departement har gjort kommer de enhetliga studiemedlen dock att innebära att utlandsstudenter i exempelvis USA och Australien får flera tusenlappar mindre i månaden att röra sig med jämfört med i dag.

Klas Elfving, pressekreterare på Centrala studiestödsnämnden, CSN, berättar att studenter med höga undervisningsavgifter, i till exempel USA, i dag använder en del av sitt studielån till att bekosta avgifterna. När förändringen träder i kraft den 1 juli 2015 ska det finnas en möjlighet att ta ett merkostnadslån för undervisningsavgifter på upp till 324 000 kronor. Det måste därför i praktiken inte bli så att utlandsstudenter kommer att ha mindre pengar att röra sig med. En tunnare plånbok kan dock bli verklighet i de mindre avgiftstunga länderna där levnadsomkostnaderna är höga.

Japan hör till de mest populära länderna att plugga i för svenska utlandsstudenter. CSN:s egen uträkning utifrån dagens nivåer visar att den som studerar i Japan kommer att få 1 601 kronor mindre i veckan med det nya systemet. Även med ett merkostnadslån kommer svenska studenter som pluggar i Japan att få 1 045 kronor mindre i veckan. Enligt Klas Elfving är det inte lika utbrett att utlandsstudenter i Japan använder sitt studiemedel till undervisningsavgifter, jämfört med dem som pluggar i till exempel USA.

– Samtidigt har studerande i Japan i dag det högsta grundlånebeloppet i hela världen. Det gör förstås att effekten blir extra tydlig när det nya systemet införs, säger Klas Elfving.

Ania Obminska

Det nya studiemedlet  i våra 10 mest populära studieländer utanför Sverige. Källa: Centrala studiestödsnämnden, CSN. Obs! Studielån för undervisningsavgifter är inte med i uträkningen.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

hand som skriver på kontrakt

Åtta tips – tänk på det här innan du skriver på

0
Skriver du på anställningsavtalet och tänker att villkoren enkelt går att omförhandla? Eller att villkor ”egentligen inte gäller”? Tänk då om.

Sveriges Ingenjörer på Ericsson: ”Inte nu igen”

8
Efter invasionen av Ukraina har Ericsson sökt och beviljats tillstånd för export till Ryssland. Men bolaget har hävdat att exporten upphört.  Det har fått Sveriges Ingenjörer på Ericsson att reagera med besvikelse.
Ingenjörer i riksdagen 2022

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Här är de 21 vanligaste frågorna om omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svara på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

8 av 10 unga ingenjörer vill bli chef

2
Bland ingenjörer under 40 år kan 80 procent tänka sig att bli chef. Det finns tecken på att den administrativa belastningen på chefer har minskat men fler pressas av oklara förväntningar och orealistiska mål.
V-huset LTH

Så skiljer andelen kvinnliga professorer mellan högskolorna – och inriktningarna

0
19,4 procent av professorerna inom teknik i Sverige är kvinnor. Här är statistiken och kommentarer från Lund, Jönköping och Högskolan Väst.  

Se upp så att flextiden inte blir en arbetsmiljöfälla

1
Flextid är en uppskattad förmån, men det finns också risker. Läs på hur avtalet är tänkt att tillämpas på din arbetsplats och var vaksam på hur mycket du egentligen jobbar.

Myndigheter med växtvärk – så här gör de för att hantera den 

0
Flera statliga myndigheter ligger i startgroparna för en kraftig tillväxt. Tusentals nya medarbetare ska anställas – och en stor del är ingenjörer.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

3
Kan öppna löner vara ett sätt att öka pressen på arbetsgivaren att höja lönerna? Sveriges Ingenjörers förhandlingsexpert ger sin syn på saken.

TOPPLISTA