Högskolan måste bli mer jämställd

2
1484

För att få fram fler kvinnliga professorer förslår regeringen en ny arbetsordning där lärosätena själva sätter upp sina mål. Bra tycker Sveriges Ingenjörer, men vad händer om högskolorna misslyckas?

23 procent av alla professorer vid högskolan är i dag kvinnor. Inom teknisk forskning är andelen 13 procent i snitt och arbetet med att få in fler kvinnor går ganska långsamt.

För att få upp takten i jämnställdhetsarbetet kom regeringen i våras med en promemoria där man förslår att varje lärosäte ska sätta upp egna mål vad gäller andelen kvinnliga professorer. Målen, som ska gälla treårsperioder, ska antas i dialog med regeringen och innebära en ambitionshöjning i förhållande till nuläget. När tiden för perioden är slut ska man utvärdera hur det gick. Har man uppnått målet och ligger inom en fördelning på 40 % -60 % så behöver inte nya mål sättas. Inför varje treårsperiod bör man dock kontrollera hur fördelningen är.

Gästprofessorer och adjungerade professorer ska redovisas för sig.
Små högskolor med få professorer behöver inte anta mål utan får redovisa hur de arbetar med att uppnå en jämnare könsfördelning i sitt rekryteringsarbete.

Sveriges Ingenjörer tycker att regeringens förslag i stort är bra men undrar vad som händer om lärosäten inte uppnår sina mål.
– När det gäller utbildningsutvärderingar riskerar lärosäten att förlora sin examensrätt, ett reellt hot, om man inte håller en god kvalitet, säger Laila Abdallah, utredare på Sverige Ingenjörer. Vi undrar vad regeringen har tänkt sig ska hända om man inte arbetar seriöst med den här frågan.

På de tekniska högskolorna är andelen kvinnliga professorer ofta lägre än inom andra utbildningsinriktningar och lägre än riskgenomsnittet. Chalmers och KTH ligger på 11 respektive 14 procent medan Lunds Tekniska högskola har 18 procent kvinnliga professorer.

Sveriges Ingenjörer delar regeringens uppfattning att jämställdheten är en viktig fråga inte minst om man ser den som ett sätt att ta tillvara Sveriges resurser. Men i sitt remissvar påpekar förbundet också att underlaget för en jämnare könsfördelning inom teknisk forskning ofta är dåligt. Män dominerar bland både doktorander och forskare på området vilket gör att det tar längre tid att få en mer jämställd fördelning.

Bland annat kommer forskare inom naturvetenskap och teknik i högre utsträckning från hem med disputerade föräldrar. Andelen doktorander från hem med disputerade föräldrar är 20 procent inom naturvetenskap och teknik medan den inom exempelvis vård-, omsorg och undervisning är 1-2 procent.

-Att det är tuffare förutsättningar att förbättra rekryteringsunderlaget på kvinnliga professorer inom det tekniska området bör därför särskilt beaktas i formuleringarna av målen vid de tekniska lärosätena, menar Laila Abdallah.

Jenny Grensman

2 KOMMENTARER

  1. Antagningen är fördelad 61-39%, så inte riktigt lika långt från det accepterade intervallet 60-40 som könsandelarna för professorer. Men om vi skulle hålla oss till ämnet?

  2. Borde man inte försöka göra något åt snedrekryteringen till högskolan också? Om jag minns rätt så är det ca 1/3 män och 2/3 kvinnor på högskoleutbildningarna. Har aldrig hört något om insatser för att åtgärda det problemet. Är det kanske bara intressant med jämställdhetsarbete när kvinnor är underrepresenterade? ;)

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Karriären inte slut efter utbrändheten

Sofia Wahling drabbades av utmattning på sitt första jobb. Det fick henne att tänka om. Idag är hon på ett jobb där hon trivs och mår bra. Här delar hon med sig av sina bästa råd.
Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.