Svårt rekrytera trots arbetslösheten

0
855

Den svenska arbetsmarknaden glider isär. Långtidsarbetslösa får svårare att hitta nytt jobb samtidigt som många företag signalerar att de har svårt att hitta rätt kompetens.

I sin Lönebildningsrapport konstaterar Konjunkturinstitutet att man inte ser någon dämpande effekt på löneökningarna av den höga arbetslösheten. Däremot tycks jobbskatteavdrag och snålare arbetslöshetsförsäkring ha bidragit både till att fler söker jobb och till att kraven på löneökningar inte är riktigt lika starka.

De som har jobb får alltså goda löneökningar samtidigt som det finns en växande skara som inte har något jobb alls. I den skara arbetslösa som har svårt att få jobb finns människor med utländskt ursprung och även många lågutbildade som bara nio års grundskola eller gymnasium som utbildning.

Tiden en arbetslös går utan jobb närmar sig sifforna från krisåren i början av 90-talet och ligger nu i genomsnitt på drygt 35 veckor. Samtidig har den tid företagen behöver för att hitta den kompetens man behöver också ökat, trots den höga arbetslösheten. Matchningsproblemet är ett av de strukturella hinder på arbetsmarknaden som Lönebildningsrapporten pekar på. Och de nya jobb som tillkommer tycks inte vara riktigt samma jobb som de som försvann vilket leder till att friställda inte kan komma tillbaka till de yrken de varit i på samma sätt som förut.

Konjunkturinstitutets forskningschef Göran Hjelm konstaterar att institutet inte har någon direkt åsikt om vad som bör göras för att komma till rätta med de problem på arbetsmarknaden man ser.

–Vad som ska göras beror ju ofta på vilken politisk färg man har, säger han. Det som är oroväckande är om de fortsatta löneökningarna för dem som har jobb leder till en penningpolitik som bortser från att vi har en stor arbetslöshet.

Vanliga åtgärder mot arbetslöshet brukar vara subventioner till dem som anställer i form av lönebidrag eller lägre arbetsgivaravgifter och bidrag till kompetensutveckling.

–De strukturella problemen hotar i sig en varaktig nedgång i arbetslösheten, säger Göran Hjelm.

Konjunkturinstitutet ser dock framtiden an med tillförsikt förutsatt att den långsamma återhämtning av ekonomin i EU fortsätter.
– Avtalsrörelsen förra året gav normala löneökningar, visserligen lägre än de föregående åren men det berodde på konjunkturläget. Industriavtalet höll också och industrin satte märket. Men om vi får en ny dipp i Europa så har vi ett betydligt sämre utgångsläge nu än i krisens början.

Medelökningen i de nya löneavtal för 2,6 miljoner löntagare som slöts 2013 ligger på 2,3 procent över tre år mot i genomsnitt 3 procent under de år som Industriavtalet har varit i kraft.

Produktivitetsökningen i Sverige spås bli ganska svag de närmaste åren, modesta 1,5 procent.

Trots att allt fler på arbetsmarknaden numer har så kallad individuell och differentierad lön så tycks lönespridning i Sverige har stannat av sedan snart 20 år, vilket redan konstaterades i Saco:s bok om Lönespridning för någon vecka sedan. Om man översätter det till inkomstspridning har Sverige minst inkomstspridning av Danmark, Finland, USA, Italien, Storbritannien, Kanada, Frankrike och Nederländerna. Störst spridning på svenska arbetsmarknad finns bland privatanställda tjänstemän. Det var också inom den privata sektorn som de oförklarade skillnaderna i lön mellan män och kvinnor var störst.
– Det betyder inte nödvändigtvis att det är fråga om könsdiskriminering, säger Göran Hjelm, utan bara att det finns faktorer som inte går att mäta eller är svåra att mäta.

Jenny Grensman

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens., säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar It-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola.