Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Fackligt Avtalsrörelsen Svårt rekrytera trots arbetslösheten

Svårt rekrytera trots arbetslösheten

Den svenska arbetsmarknaden glider isär. Långtidsarbetslösa får svårare att hitta nytt jobb samtidigt som många företag signalerar att de har svårt att hitta rätt kompetens.

I sin Lönebildningsrapport konstaterar Konjunkturinstitutet att man inte ser någon dämpande effekt på löneökningarna av den höga arbetslösheten. Däremot tycks jobbskatteavdrag och snålare arbetslöshetsförsäkring ha bidragit både till att fler söker jobb och till att kraven på löneökningar inte är riktigt lika starka.

De som har jobb får alltså goda löneökningar samtidigt som det finns en växande skara som inte har något jobb alls. I den skara arbetslösa som har svårt att få jobb finns människor med utländskt ursprung och även många lågutbildade som bara nio års grundskola eller gymnasium som utbildning.

Tiden en arbetslös går utan jobb närmar sig sifforna från krisåren i början av 90-talet och ligger nu i genomsnitt på drygt 35 veckor. Samtidig har den tid företagen behöver för att hitta den kompetens man behöver också ökat, trots den höga arbetslösheten. Matchningsproblemet är ett av de strukturella hinder på arbetsmarknaden som Lönebildningsrapporten pekar på. Och de nya jobb som tillkommer tycks inte vara riktigt samma jobb som de som försvann vilket leder till att friställda inte kan komma tillbaka till de yrken de varit i på samma sätt som förut.

Konjunkturinstitutets forskningschef Göran Hjelm konstaterar att institutet inte har någon direkt åsikt om vad som bör göras för att komma till rätta med de problem på arbetsmarknaden man ser.

–Vad som ska göras beror ju ofta på vilken politisk färg man har, säger han. Det som är oroväckande är om de fortsatta löneökningarna för dem som har jobb leder till en penningpolitik som bortser från att vi har en stor arbetslöshet.

Vanliga åtgärder mot arbetslöshet brukar vara subventioner till dem som anställer i form av lönebidrag eller lägre arbetsgivaravgifter och bidrag till kompetensutveckling.

–De strukturella problemen hotar i sig en varaktig nedgång i arbetslösheten, säger Göran Hjelm.

Konjunkturinstitutet ser dock framtiden an med tillförsikt förutsatt att den långsamma återhämtning av ekonomin i EU fortsätter.
– Avtalsrörelsen förra året gav normala löneökningar, visserligen lägre än de föregående åren men det berodde på konjunkturläget. Industriavtalet höll också och industrin satte märket. Men om vi får en ny dipp i Europa så har vi ett betydligt sämre utgångsläge nu än i krisens början.

Medelökningen i de nya löneavtal för 2,6 miljoner löntagare som slöts 2013 ligger på 2,3 procent över tre år mot i genomsnitt 3 procent under de år som Industriavtalet har varit i kraft.

Produktivitetsökningen i Sverige spås bli ganska svag de närmaste åren, modesta 1,5 procent.

Trots att allt fler på arbetsmarknaden numer har så kallad individuell och differentierad lön så tycks lönespridning i Sverige har stannat av sedan snart 20 år, vilket redan konstaterades i Saco:s bok om Lönespridning för någon vecka sedan. Om man översätter det till inkomstspridning har Sverige minst inkomstspridning av Danmark, Finland, USA, Italien, Storbritannien, Kanada, Frankrike och Nederländerna. Störst spridning på svenska arbetsmarknad finns bland privatanställda tjänstemän. Det var också inom den privata sektorn som de oförklarade skillnaderna i lön mellan män och kvinnor var störst.
– Det betyder inte nödvändigtvis att det är fråga om könsdiskriminering, säger Göran Hjelm, utan bara att det finns faktorer som inte går att mäta eller är svåra att mäta.

Jenny Grensman

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Träna luktsinnet hemma med ett datorspel

0
Ett vanligt symptom vid covid-19 är att luktsinnet försvinner eller förändras. Nu har en grupp forskare i Sverige utvecklat ett enkelt datorspel för doftträning.

Så agerar ni lokalt för att påverka ledningen globalt

0
Som en del av en stor global koncern kan det vara en svårt att nå fram i det fackliga arbetet. Carl Johan Sandelin, tidigare fackordförande på Alstom och GE, delar med sig av strategier och smarta tips.
Ingenjörshuset

Avgiftshöjningen: Så ska överskottet användas

0
Den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer avslutas i förtid. Men vad händer med pengarna som är kvar?

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

2
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.
Studenter på KTH

Färre nyexade ingenjörer hade jobb i oktober

0
Hur har det gått för nyexaminerade ingenjörer att få jobb under pandemin? Klart sämre än året innan, visar statistik från UKÄ. Samtidigt kan det finnas fler förklaringar bakom.

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

4
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

2
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

3
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

VI REKOMMENDERAR

Kvinna tar det lugnt på balkong

Så får du en bra semester – trots krisen

0
Går det att få semesterkänsla i en tid av distansarbete och restriktioner? Ja, säger psykologen Kerstin Jeding. Här är hennes tips. 

TOPPLISTA