”Samverkan måste bli meriterande”

0
909

Det borde vara en merit för forskare att ha samarbetat med näringslivet, tycker Dan Brändström, ordförande i den expertgrupp som har tittat på hur forskning ska kvalitetsbedömas.

Belöning för den som utför bra forskning finns redan, liksom för den som ger en bra utbildning. Men i praktiken finns det inget som mäter och belönar forskare som samverkar med samhället utanför den akademiska sfären. Det är grundtesen för den expertgrupp som Sveriges Ingenjörer tillsatte i början av året. Förbundet vill att även forskningssamverkan ska ligga till grund för det anslag som universitet och högskolor får från staten.

– Statsmakterna har pratat om samverkan, men det kan inte hända tillräckligt mycket på den punkten om allt som mäts för att få pengar handlar om hur man utför forskning och utbildning, säger Dan Brändström, som tidigare varit ledamot i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien och vd för Riksbankens Jubileumsfond.

I slutet av året ska expertgruppens arbete resultera i en rapport. Rapporten kommer inte att innehålla några enkla recept, utan mer principiella resonemang och goda exempel för att förändra inställningen till samverkan, berättar Dan Brändström. Det handlar till exempel på att uppmuntra till dagar där forskarvärlden och näringslivet möts för dialog.

– Enkla mått styr beteenden ganska strängt. Om man till exempel ska säga att arbetet ska leda till ett visst antal patent, strävar man efter att klara den kvoten. Det här ska vara en naturlig del av universitetsvärlden och bidra till att det blir bättre.

Dan Brändström ser gärna att det blir meriterande för forskare att ha arbetat med näringsliv och andra aktörer utanför akademin.

– Samverkan måste bli en meriterande faktor när man tillsätter tjänster, säger han.

Vad kan man vinna på samverkan?
– Allt fler i samhället inser att kunskapen är betydelsefull för individer och för samhället i stort. Ska det svenska samhället utvecklas, måste samverkan bli en del av oss. Vi måste hantera kunskapen och omsätta den i praktiken. Det kan leda till välstånd. Samverkan är också ett av de övergripande målen för universitet och högskolor.

För att åstadkomma ett bra samarbete mellan forskarvärlden och samhället utanför akademin måste det bli en vinn vinn-situation för både universitet, näringsliv och/eller den ideella sektorn, anser Dan Brändström. Då är grundförutsättningen dialog.

– För att alla parter ska tjäna på detta, så att inte en part ska uppleva det som en belastning, måste alla känna att samverkan gör verksamheten blir bättre, att den känns roligare. För forskare handlar det om att känna att andra är intresserade av vad han eller hon gör, säger Dan Brändström.

Forskningen kan ta hänsyn till de behov som finns i samhället, liksom till det som efterfrågas av näringslivet, anser Dan Brändström. Det innebär inte att forskning blir något kortsiktig, menar han.

– Samhällsnytta är inte bara det som måste omsättas i praktiken i morgon. Universiteten är en långsiktig satsning på det som är nyttigt i dag och i framtiden.

Vetenskapsrådet och Vinnova har i uppdrag att ta fram till förslag för hur resurserna till universitet och högskolor ska fördelas med hänsyn till samverkan.

Läs tidigare artikel om expertgruppen ”Forskningssamverkan måste mätas”

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola. 

Så höjer du kvaliteten på mötet

Ifrågasätt, involvera och sammanfatta. Det är tre tips som Skanskas medarbetare använder för att höja kvaliteten på sina möten som fungerar både för de fysiska och de digitala.

De är akademikernas drömarbetsgivare

Google, Apple, Spotify och Microsoft toppar listan när unga akademiker får välja sin drömarbetsgivare. Men strax under toppen finns företag som arbetar med hållbar utveckling.