Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv "Samverkan måste bli meriterande"

”Samverkan måste bli meriterande”

Det borde vara en merit för forskare att ha samarbetat med näringslivet, tycker Dan Brändström, ordförande i den expertgrupp som har tittat på hur forskning ska kvalitetsbedömas.

Belöning för den som utför bra forskning finns redan, liksom för den som ger en bra utbildning. Men i praktiken finns det inget som mäter och belönar forskare som samverkar med samhället utanför den akademiska sfären. Det är grundtesen för den expertgrupp som Sveriges Ingenjörer tillsatte i början av året. Förbundet vill att även forskningssamverkan ska ligga till grund för det anslag som universitet och högskolor får från staten.

– Statsmakterna har pratat om samverkan, men det kan inte hända tillräckligt mycket på den punkten om allt som mäts för att få pengar handlar om hur man utför forskning och utbildning, säger Dan Brändström, som tidigare varit ledamot i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien och vd för Riksbankens Jubileumsfond.

I slutet av året ska expertgruppens arbete resultera i en rapport. Rapporten kommer inte att innehålla några enkla recept, utan mer principiella resonemang och goda exempel för att förändra inställningen till samverkan, berättar Dan Brändström. Det handlar till exempel på att uppmuntra till dagar där forskarvärlden och näringslivet möts för dialog.

– Enkla mått styr beteenden ganska strängt. Om man till exempel ska säga att arbetet ska leda till ett visst antal patent, strävar man efter att klara den kvoten. Det här ska vara en naturlig del av universitetsvärlden och bidra till att det blir bättre.

Dan Brändström ser gärna att det blir meriterande för forskare att ha arbetat med näringsliv och andra aktörer utanför akademin.

– Samverkan måste bli en meriterande faktor när man tillsätter tjänster, säger han.

Vad kan man vinna på samverkan?
– Allt fler i samhället inser att kunskapen är betydelsefull för individer och för samhället i stort. Ska det svenska samhället utvecklas, måste samverkan bli en del av oss. Vi måste hantera kunskapen och omsätta den i praktiken. Det kan leda till välstånd. Samverkan är också ett av de övergripande målen för universitet och högskolor.

För att åstadkomma ett bra samarbete mellan forskarvärlden och samhället utanför akademin måste det bli en vinn vinn-situation för både universitet, näringsliv och/eller den ideella sektorn, anser Dan Brändström. Då är grundförutsättningen dialog.

– För att alla parter ska tjäna på detta, så att inte en part ska uppleva det som en belastning, måste alla känna att samverkan gör verksamheten blir bättre, att den känns roligare. För forskare handlar det om att känna att andra är intresserade av vad han eller hon gör, säger Dan Brändström.

Forskningen kan ta hänsyn till de behov som finns i samhället, liksom till det som efterfrågas av näringslivet, anser Dan Brändström. Det innebär inte att forskning blir något kortsiktig, menar han.

– Samhällsnytta är inte bara det som måste omsättas i praktiken i morgon. Universiteten är en långsiktig satsning på det som är nyttigt i dag och i framtiden.

Vetenskapsrådet och Vinnova har i uppdrag att ta fram till förslag för hur resurserna till universitet och högskolor ska fördelas med hänsyn till samverkan.

Läs tidigare artikel om expertgruppen ”Forskningssamverkan måste mätas”

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

0
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.
Studenter på KTH

Färre nyexade ingenjörer hade jobb i oktober

0
Hur har det gått för nyexaminerade ingenjörer att få jobb under pandemin? Klart sämre än året innan, visar statistik från UKÄ. Samtidigt kan det finnas fler förklaringar bakom.

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

0
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

Nya grepp krävs för att säkra kompetensen i norr

0
Grönt stål, batteritillverkning och satsning på vätgas. Så här jobbar företagen för att säkra kompetensen för framtiden.

VI REKOMMENDERAR

IT, finans, bygg och kemi

Så skiljer sig ingenjörers löner mellan branscherna

4
I vilka branscher tjänar ingenjörer mest? Inom IT, bygg, telekom – eller bank? Här är statistik över det relativa löneläget för ingenjörer inom 16 branschavtal.

TOPPLISTA