Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Fackligt Svenska bolag dåliga på mänsklig rätt

Svenska bolag dåliga på mänsklig rätt

Scania, Atlas Copco, Volvo AB och Sandvik brister i sitt arbete med mänskliga rättigheter. Trots att det här gått två år sedan FN:s riktlinjer för företag antogs kan företagen inte redovisa hur de arbetar med frågan.

Det är Swedwatch som på uppdrag av Afrikagrupperna och Svenska Kyrkan har tittat närmare på den konfliktfyllda gruvhanteringen i Sydafrika. Utgångspunkten för rapporten är en fallstudie av de tre största platinagruvbolagen, som de svenska företagen har affärsförbindelser med, och deras påverkan på lokalbefolkningen.

I och med godkännandet av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter i juni 2011 antogs en ny internationell standard för vad som förväntas av företag när det gäller att respektera mänskliga rättigheter. Företag förväntas ta ansvar för negativ påverkan på mänskliga rättigheter i hela sin värdekedja, oavsett om det gäller leverantörs- eller kundrelationer. Atlas Copco och Sandvik säljer maskiner till de sydafrikanska gruvorna och Volvo AB och Scania använder platina i sina katalysatorer.

– Företagen säger att de är medvetna om frågan och i vissa fall att de arbetar med den men samtidigt kan eller vill de inte redovisa vad de faktiskt gör, säger Théo Jaekel, jurist på Swedwatch som har skrivit rapporten.

Runt 80 procent av världens platinautvinning sker i Sydafrika. Arbetarnas anställningsförhållanden är mycket hårda och förra året ledde deras protester till en massaker där 40 arbetare sköts ihjäl av sydafrikansk polis.
Studien visar att det råder ett utbrett missnöje bland lokalbefolkningen.
Flertalet anser att gruvbolagen påverkar förhållandena negativt.

– Det vi har tittat på är hur företagen hanterar de specifika FN-riktlinjerna och motverkar riskerna för brott mot de mänskliga rättigheterna
Det som är helt uppenbart och som gäller många företag är att redovisar hur det sker. I riktlinjerna står också att det måste gå att granska företagens arbete och som det är i dag vill de inte berätta vad de gör.
Ett av företagen som får kritik är Atlas Copco. Atlas Copco är med på FN:s Global Contact-lista över företag som tar sitt ansvar och arbetar med frågor som mänskliga rättigheter. Hur kan det komma sig?
– Global Compact är principer som man säger att man ska efterleva. Men de ger inte konkret vägledning kring hur det ska göras. FN-principerna är ett verktyg som visar hur företagen bör agera för att leva upp till sitt ansvar och sina åtaganden när det gäller respekten för mänskliga rättigheter, både i kund-och leverantörsledet., säger Théo Jaekel.
– Vi ser att företagen ofta inte har kommit så långt i det här arbetet. De skriver om det i sin årsredovisning och i sin hållbarhetsredovisning men hur de arbetar konkret med det framgår inte.

Ola Kinnander, presschef på Atlas Copco säger i en kommentar att Atlas Copco nyligen har startat ett omfattande arbetet med att syna både kunder och leverantörer och att det tar tid.

– Möjligen kan man tycka att vi borde ha kommit längre på de två år som gått sedan riktlinjerna antogs. Vi tycker dock att bara det faktum att de köper utrustning av oss bidrar till bättre förhållanden eftersom våra produkter i sig medverkar till bättre arbetsförhållanden.

Ola Kinnander säger att frågor om socialt ansvarstagande står mycket högt på företagets agenda och att han tycker att det är bra att granskningar sker.

Scania säger i en kommentar till Svenska Dagbladet att företaget nu ska börja ta hänsyn till  FN-principerna och Sandvik säger att de ska börja med att analysera  frågan och ta fram en struktur för att skaffa sig bättre information om de lokala verksamheterna.

Jenny Grensman

3 KOMMENTARER

  1. Skall Kina ta över svensk export till diktaturstater?

    Vår export till diktaturstater samt till korrumperade halvdemokratier är allvarligt hotade. Media, välgörenhets-organisationer som t ex Amnesty, Swedwatch, kyrkosamfund m m vill använda svenska företag som instrument för att skapa en bättre värld.

    Ett vanligt talesätt i affärsvärlden är ”all business is local” Detta tillämpas nästan överallt. Undantag är vanligen vissa amerikanska koncerner med ambitionen att överföra amerikanska ledningssystem med dito byråkrati till de utländska dotterbolagen, vilket kan leda till effektivitetssänkande kulturkrockar.

    Att påbjuda svenska företag att tillämpa EU- värderingar i kontakten med lokala myndigheter, kunder, arbetsgivarorganisationer m m stämmer inte med den lokala affärs- och myndighetskulturen för de flesta utomeuropeiska nationer. Detta medför att berörda myndigheter, myndigheter i ett kundförhållande samt andra kunder tycker att svenskarna är krångliga att driva affärer med.
    Det medför att nämnda utomeuropeiska kunder hellre avstår från affärer med leverantörer som på ett verklighetsfrämmande sätt vill påtvinga dem Svenska/EU-värderingar i sin affärs/myndighetskultur.

    Det leder till att leverantörer med svenska/EU-värderingar förlorar affärer till t ex Kina, som lätt kan anpassa sig till sina kunders korruptionskultur.

    I motsats till media, välgörenhets-organisationer som t ex Amnesty, Swedwatch, kyrkosamfund m m tror jag inte att världen blir bättre av att Kina-leverantörer tar över svenska exportaffärer.

  2. Jag har lämnat Svenska kyrkan då denna har tagits över av politiskt korrekta socialister som glömt vad deras kärnverksamhet är.

    Håller Sveriges Ingenjörer på att radikaliseras?

    Sydafrika är en demokrati. Har svenska företag brutit på några lagar i Sydafrika?

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

Nya grepp krävs för att säkra kompetensen i norr

0
Grönt stål, batteritillverkning och satsning på vätgas. Så här jobbar företagen för att säkra kompetensen för framtiden.
Västervik

Facket varnar: Kan bli reallönesänkning

0
Sveriges Ingenjörer i Västerviks kommun protesterar mot att kommunen bara vill avsätta 2,0 procent för löneökningar under 2022.

Ingenjören valde bort storstaden – fann drömjobb och hus på landsbygden

1
Civilingenjören Lisa Jodensvi har följt trenden. Hon flyttade från en lägenhet i Göteborg till en prästgård i Ångermanland.

Så skapar du en hjärnvänlig arbetsplats

1
Precis som muskler så blir även hjärnan trött av ansträngning. Här är några knep för att skapa en mer hjärnvänlig arbetsplats.

VI REKOMMENDERAR

IT, finans, bygg och kemi

Så skiljer sig ingenjörers löner mellan branscherna

4
I vilka branscher tjänar ingenjörer mest? Inom IT, bygg, telekom – eller bank? Här är statistik över det relativa löneläget för ingenjörer inom 16 branschavtal.

TOPPLISTA